HISTORIK
över
BRÄKNE HÄRADS BIODLAREFÖRENING
DE FÖRSTA ÅREN 1907 - 1909
Sommaren 1907 kunde man i tidningen "Karlshamns Allehanda" läsa en annons som vände sig till "biskötare", boende och verksamma inom Bräkne Härad, om samling i Bräkne-Hoby för bildande av en förening.
Söndagen den 14 juli 1907 samlades de av uppropet lockade "biskötarna" på anvisad plats i Bräkne-Hoby, där folkskolläraren Sven Gustaf Johansson hälsade de församlade välkomna till dagens möte. Ovan nämnde folkskollärare var, tillsammans med kollegan Nils Olihn, initiativtagare till dagens träff och den som låtit insätta annonsen i "Karlshamns Allehanda". Det var åtskilliga intresserade biodlare från mellersta Blekinge som hörsammat inbjudan och det beslöts samstämmigt att man skulle bilda en organisation med namnet "Bräkne Härads Biodlarekrets". En styrelse för sammanslutningens första 3-årsperiod utsågs.
Till ordförande för den nybildade föreningen valdes folkskolläraren S. G. Johansson, Bräkne-Hoby. Till vice ordförande valdes stationsinspektören A. Sjöberg, Märserum. Och till sekreterare valdes herr F. O. Svensson, Silpinge.
Övriga ledamöter som invaldes i styrelsen var:
Mjölnaren A. G. Persson, Janneberg, folkskolläraren Nils Olihn, Lilla Årsjömåla samt handlaren Edvard Olsson, Belganet. Till suppleant i styrelsen valdes smedmästaren J. O. Appelqvist, Bräkne-Hoby.
Vid mötet antogs också det av S. G. Johansson utarbetade och presenterade stadgeförslaget för ifrågavarande organisation. På mötet beslöts, namnet till trots, att även "biskötare" boende utanför häradet skulle kunna bli medlemmar i Bräkne Härads Biodlarekrets. Enligt § 1 i de antagna stadgarna fastslogs att: "Kretsen har till ändamål att inom sitt verksamhetsområde sprida kunskap om och färdighet i bästa sättet att sköta bin och fördelaktigaste sättet att tillgodogöra sig därigenom vunna produkter."
Bräkne Härads Biodlarekrets avhöll sitt första ordinarie möte söndagen den 3 november 1907 i Bräkne-Hoby (församlingens konfirmationssal). Vid detta möte utsågs "sockenombud" till den nybildade organisationen. Dessa ombud skulle var och en representera det geografiska område (socknen) där dessa var boende och verksamma samt fungera som kanal mellan den centrala organisationen med säte mitt i Blekinge och de lokala "biskötarna".
Dessa sockenombud var
Ronneby socken: Eldaren K. J. Ekdal, Kallinge. Backaryd socken: Skomakaren O. Lönn, Backaryd. Öljehults socken: Lanthandlaren A. Andersson, Hålabäck. Bräkne-Hoby socken: Smedmästaren J. O. Appelqvist, Bräkne-Hoby. Åryd socken: Stationsinspektören A. J. Sjöberg, Märserum. Hällaryd socken: Herr E. Olsson, Svarvaremåla. Asarums socken: Byggmästaren S. R. Zander, Asarum. Ringamåla socken: Herr C. Petersson, Askaremåla. Ringamåla socken: Kyrkovaktmästaren ? Larsson. Kyrkhults socken: Herr K. V. Olsson, Månasken.
Av dessa uppgifter kan vi utgå ifrån att Bräkne Härads Biodlarekrets geografiskt täckte in större delen av nuvarande Ronneby kommun samt större delen av Karlshamns kommun samt den norra delen av Olofströms kommun. Med andra ord var "biskötarna" i halva Blekinge nu, "detta nådens år 1907", organiserade.
Vid ett möte med Bräkne Härads Biodlarekrets söndagen den 24 maj 1908 beslöts att det pris organisationens medlemmar skulle ta ut vid försäljning av honung skulle vara 2 kronor per kilo för "slungad" honung och 1 krona per kilo för "kramad" honung.
Söndagen den 25 april 1909 avhölls ett möte med Bräkne Härads Biodlarekrets då man bland annat beslöt att det någon gång under tiden augusti/september innevarande år skulle anordnas en instruktionskurs i biodling för medlemmarna.
1910 - TALET
Vid ett historiskt möte söndagen den 5 mars 1911 beslöt de närvarande medlemmarna i Bräkne Härads Biodlareförening att en länstäckande organisation för Blekinges biodlare skulle bildas med namnet Blekinge Läns Biodlareförening. I och med detta beslut, ovannämnda datum, var en länstäckande organisation tillskapad och en realitet. Vidare beslöts att de stadgar som använts i Bräkne Härads Biodlarekrets sedan starten 1907 skulle antas. Vad var då anledningen till att en länstäckande organisation nu bildades för biodlarna i Blekinge? Av protokollsanteckningarna framgår att Blekinge läns Hushållningssällskap utövat påtryckningar på Bräkne Härads Biodlarekrets (och dess medlemmar). Organisationen hade ansökt om ekonomiskt stöd (bidrag) till sin verksamhet från Hushållningssällskapet och också erhållit bidrag. Dessa (Hushållningssällskapet) ansåg emellertid att biodlarnas organisation skulle vara länstäckande och omfatta hela Blekinge för att ekonomiskt bidrag till verksamheten fortsättningsvis skulle kunna utbetalas från Hushållningssällskapet. Ur protokollet fört vid detta sammanträde, den 5 mars 1911 i församlingens konfirmationslokal i Bräkne-Hoby, kan följande text läsas under § 3: "Som en del anslagsgivare uttalat den önskan att föreningens verksamhet måste utsträckas till att omfatta hela länet, beslöts i överensstämmelser därmed och ändrades med anledning därav föreningens namn till Blekinge Läns Biodlareförening." En form av "utpressning" kan tyckas. Resultatet av dessa påtryckningar blev emellertid att länets biodlare samlades under en länsorganisation (Blekinge Läns Biodlareförening) och att man härigenom även fortsättningsvis tryggade det ekonomiska stödet till sin verksamhet. Vid ovan nämnda möte utökades också antalet sockenombud. Av ombudens titlar (som var viktiga att ange vid denna tid) kan konstateras att de flesta yrkeskategorier var representerade och att just "skollärarna" var väl representerade och tydligen ofta sysslade med biodling privat. Skollärarnas "semester" (sommarlov) sammanföll väl med den mest hektiska tiden för biodlarna. I detta sammanhang ska också poängteras att det vid ovannämnda möte den 5 mars 1911 var första gången man skriftligen benämnde biodlareorganisationen i mellersta Blekinge för Bräkne Härads Biodlareförening.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att länsorganisationen Blekinge Läns Biodlareförening på detta möte i början av mars månad 1911 "framföddes" ur Bräkne Härads Biodlareförening och att det indirekt var Blekinge Läns Husshållningssällskap som genom sina påtryckningar förverkligade tillskapandet av nämnda länstäckande organisation. I detta sammanhang bör poängteras att biodlarekretsen i Bräkne Härad redan 1909 ansökte om ekonomiskt stöd till sin verksamhet. Man vände sig inledningsvis till Landstinget med sin vädjan, men dessa hänvisade biodlarna till Blekinge läns Hushållningssällskap. Landstinget fann emellertid vid behandling av ansökan att biodlingsverksamheten var viktig för länet och i allra högsta grad vällovlig. På ett möte den 25 april 1909 beslöts att bidrag till i första hand biodlarekretsens utbildningsverksamhet skulle sökas hos Hushållningssällskapet. I november månad 1910 insände S. G. Johansson i Bräkne-Hoby en ansökan om bidrag till biodlarnas verksamhet, adresserad till Blekinge Läns Hushållningssällskaps Förvaltningsutskott (ankom dit den 29 november 1910). Skrivelsen lyder som följer: Allmänt torde det inses att biskötseln, som tack vare frikostiga anslag från vederbörande Hushållningssällskap eller Landsting i våra grannprovinser står mycket högt, i vårt län befinner sig nära nog i lägervall. Biodlingen, som synnerligast lämpar sig för småbruket och husägarne, har betydelse icke blott för den avsevärda inkomst i honung och vax den tillför biägaren samt det närande och hälsosamma födoämne, därigenom kommer i marknaden, utan än mer för den betydelsefulla insats, bien utöva vid befruktningen av växterna i trädgården och på fältet. Undervisning i biskötsel här och var i länet skulle säkerligen på samma gång den lämnade vägledning i ämnet väcka välbehövligt intresse för saken. Vid senaste landsting hade undertecknad väckt motion om upphjälpande av den allt för länge försummade näringsgrenen. Vederbörande utskott såväl landstinget i övrigt uttalade sig varmt för saken men ansåg det vara en Hushållnings Sällskapets angelägenhet. I förhoppning att Hushållnings Sällskapet, som gjort och gör så mycket för jordbruket och med dem sammanhängande näringars befrämjande ävenledes vill upphjälpa biskötseln i länet får jag härmed vördsamt hemställa att Hushållnings Sällskapet ville bevilja dels ett anslag om möjligt av 300 kr. för år 1911 till kursers hållande i biskötsel i olika delar av länet och dels 50 kr. till inköp av praktiska biredskap att demonstrera vid dessa kurser samt vid de föredrag i ämnet, som möjligen kommer att hållas mellan kurserna. Om Hushållning Sällskapet finner lämpligt, är styrelsen för Bräkne härads biodlareförening villig att mot redovisningsskyldighet och mot de bestämmelser i övrigt Hushållnings Sällskapet vill stadga förvalta medlen och anordna kurserna.
Bräkne Hoby i Nov. 1910
S. G. Johansson.
Ordf. i Bräkne-härads biodlareförening.
Året därpå, närmare bestämt den 28 november 1911 skrev S. G. Johansson ånyo till Blekinge Läns Kungliga Hushållningssällskaps Förvaltningsutskott och ansökte om ekonomiskt bidrag till biodlingsverksamheten (200 kronor). Observeras bör att han undertecknade denna ansökan på följande sätt:
För Blekinge Läns Biodlareförening
S. G. Johansson
Ordf.
Av dessa ansökningshandlingar skrivna med ett års mellanrum (november 2010 respektive november 2011) framgår klart och tydligt att länsorganisationen Blekinge Läns Biodlareförening tillskapades någon gång mellan ovan nämnda tidpunkter. Med näst intill 100 % säkerhet kan antas att länsorganisationen, nuvarande Blekinge Läns Biodlaredistrikt tillskapades och bildades söndagen den 5 mars 1911 i Bräkne-Hoby, för övrigt i samma lokal (församlingens konfirmationslokal) där Bräkne Härads Biodlarekrets tillskapades ca. 4 år tidigare (14 juli 1907). Med hänvisning till ovannämnda information från de tillgängliga historiska arkivalierna kan vi konstatera att det innevarande år (2011) förflutit exakt 100 år sedan biodlarna i Blekinge tillskapade och bildade en länstäckande organisation med inledningsvis namnet Blekinge Läns Biodlareförening. Ett namn som redan 1912 (troligen) ändrades till Blekinge Biodlarförbund och som sedermera ändrades till det nuvarande namnet Blekinge Läns Biodlaredistrikt. Ytterligare ett belägg som styrker denna teori finner man i den jubileumsskrift som 1962 utgavs av Blekinge Biodlarförbund. Där skriver Hjalmar Berglund bland annat följande: "Redan 1911 erhöll Blekinge Läns Biodlarförening, som var Förbundets föregångare, 200 kr."
Hur gick det då med den ovan nämnda bidragsansökan 1911? Jo, Hushållningssällskapet beviljade totalt 200 kronor till den nystartade länsorganisationen enligt följande. Till kursverksamheten beviljade man 150 kronor samt 50 kronor anslogs till inköp av "attiraljer", med andra ord "demonstrationsmaterial".
Men hur påverkade den ovan nämnda organisationsförändringen Bräkne Härads Biodlareförening och dess arbete med att stödja och uppmuntra biodlingen i mellersta Blekinge?
Efter det att Blekinge Läns Biodlareförening bildats i början av år 1911 tycks den organisatoriska verksamheten omkring biodlingen i Bräkne härad stagnerat rejält, men organisationen var aldrig nerlagd, utan snarare "vilande" skulle man kunna påstå. Någon självständig organisation med verksamhet värd namnet tycks knappast ha existerat åren 1911 - 1917 i mellersta länsdelen. Förvisso avhölls ett kort möte fredagen den 29 maj 1914 då det upprättades ett kortfattat protokoll, men verksamheten avstannade åter fram till 1917. Med andra ord höll Blekinge Läns Hushållningssällskap genom sina påtryckningar 1910, att en gång för alla effektivt "ta död" på biodlareorganisationen i Bräkne härad, dock utan att lyckas.
Lördagen den 20 oktober 1917 samlades emellertid återigen ett antal "biskötare" i Bräkne-Hoby för att ånyo "blåsa liv" i den gamla organisationen och arbeta aktivt för biodlingens fortsatta utveckling i mellersta Blekinge. Främsta anledningen till att arbetet i Bräkne Härads Biodlareförening avstannade under ovannämnda tidsperiod (1911-1917) var med stor sannolikhet att den främste "eldsjälen" (S. G. Johansson) i Bräkne Härads Biodlareförening från och med 1911 och ett antal år framåt var starkt engagerade i den nybildade länsorganisationen. Vi vet att folkskolläraren Sven Gustaf Johansson var den som ledde arbetet inledningsvis i Blekinge Läns Biodlareförening/Blekinge Biodlarförbund och på så sätt togs det resurser i anspråk på länsplanet som tidigare varit koncentrerade till Bräkne härad. Nedanstående citerade utdrag ur protokollet från den 20 oktober 1917 visar att Bräkne Härads Biodlareförening aldrig var nedlagd, eller bytt namn till Blekinge Läns Biodlareförening, utan snarare mer eller mindre var "lagd i malpåse" åren 1911-1917. Under § 2 i protokollet från den 20 oktober 1917 skrevs följande, vilket bevisar påståendet att den gamla biodlareorganisationen i mellersta Blekinge, varken bytt namn eller upphört att existera:
"Denna förening, som givit upphov till så många andra, har de senaste åren fört ett tynande liv, men beslöts i dag att återupptaga arbetet och utse ny styrelse".
Så hade man återigen "satt liv i" organisationen för "biskötare" i mellersta Blekinge. På goda grunder kan det antas (även om den skriftliga dokumentationen inte alltid är så lättolkad vid nämnda tidsperiod) att nuvarande Blekinge Läns Biodlaredistrikt (länsorganisationen), som tidigare nämnts, "föddes fram" i Bräkne-Hoby, söndagen den 5 mars 1911 och som till en början kallades Blekinge Läns Biodlareförening. Vid ett möte i Ronneby redan året därpå (1912) beslöts (troligen) att Blekinge Läns Biodlareförening skulle byta namn och istället kallas "Blekinge Biodlarförbund". Kanske var detta ett sätt att markera skillnaden mellan de lokala biodlareföreningarna och den länstäckande organisationen. Ovanstående teorier är naturligtvis inte till 100 % säkerställda, men ett försök, så gott som något, att tolka de olika turerna omkring biodlarnas organisationssträvanden i Blekinge för cirka etthundra år sedan. Om inte dessa antaganden är korrekta, kan man med visst fog fundera över vart "Blekinge Läns Biodlareförening" tog vägen? Vidare kan man med visst fog också fråga sig på vilket sätt Bräkne Härads Biodlareförening "återuppstod" som organisation 1914? I protokollet från nämnda år (1914) antyds inget som helst om att Blekinge Läns Biodlareförening 1912 eller senare ska ha ombildats eller bytt namn (tillbaka) till Bräkne Härads Biodlareförening. Därför kan man på goda grunder anta att Bräkne Härads Biodlareförening hela tiden existerat allt ifrån bildandet den 14 juli 1907 och fram till våra dagar samt att Blekinge Läns Biodlareförening verkligen nybildades den 5 mars 1911 och att man 1912 enbart (av någon anledning) företog ett namnbyte till Blekinge Läns Biodlarförbund.
Uppenbart var det ett tungt arbete för ledningen i Bräkne Härads Biodlareförening när man 1917 startade upp försöken att åter "blåsa liv" i verksamheten och antalet medlemmar tycks inte har varit speciellt högt. Kanske var det så att många biodlare som åren 1911-1912 knutits till länsorganisationen "Blekinge Läns Biodlareförening", sedermera "Blekinge Biodlarförbund", ansåg att det "räckte" att vara med på ett ställe som medlem? Hur som helst så "stretade man på" och arbetade så gott man kunde i den "återuppväckta" biodlareföreningen. Man hade årligen några stycken möten där man behandlade gemensamma angelägenheter.
Vid en sammankomst söndagen den 31 augusti 1919 beslöts att kilopriset för honung denna säsong skulle vara 6 kronor per kilo "eller lika med gällande smörpris" som man skrev i protokollet. Vidare beslutades att det skulle införas annons i lämpliga tidningar som vände sig till biodlarna att dessa "ej skulle röka ihjäl sina bin när samhällena skulle skattas på honung utan istället vända sig till en erfaren biägare för hjälp". Uppenbart var det så, att man så sent som omkring 1920, fortfarande dödade sina bisamhällen (med hjälp av svavel) för att kunna beskatta dom på den åtråvärda honungen. Vidare tycks "kramad honung" upphört att saluföras vid denna tidpunkt då något rekommenderat pris för denna "vara" ej avhandlades på detta höstmöte 1919. Av detta kan man dra slutsatsen att det ej längre var så vanligt att i större skala hålla bin i halmkupor.
1920 - TALET
Vid årsmötet hösten 1920 med Bräkne Härads Biodlareförening valdes "elektromontören och herrn F. R. Granqvist i Svenstorp" till kassör. Medlemsantalet var ringa. Vidare framgår det att medlemsavgiften för år 1920 var 1 krona, vilket knappast torde ha inverkat menligt på medlemsanslutningen till föreningen. Detta år (1920) anlades en stor "bigård" i Björstorp, söder om Bräkne-Hoby, av en redaktör Torsten Settman där Bräkne Härads Biodlareförening avhöll kurser i biskötsel samt där föreningens medlemmar även gjorde regelbundna studiebesök för att på ort och ställe få ta del av de senaste rönen inom biodlingens verksamhetsområde.
Söndagen den 18 december 1921 avhöll Bräkne Härads Biodlareförening sitt ordinarie årsmöte. Vid detta möte avgick ordföranden Sven Gustaf Johansson från denna ledande befattning som han innehaft sedan starten 1907. Han hade således varit ordförande mellan åren 1907 - 1921, alltså i hela 15 år. Han efterträddes på posten av "elektromontören" F. R. Granqvist som under det senaste året fungerat som föreningens kassör och tydligen skapat ett förtroende hos biodlarna som ansåg honom lämplig på ordförandeposten. Vidare så beslöts på detta årsmöte att medlemsavgiften för 1922 skulle vara 5 kronor per medlem. En rejäl höjning på ett år kan tyckas. Biodlareföreningens arbete under ledning av den nye ordföranden flyter så sakteliga på fram till 1927 som var ett märkesår i organisationens historia. Det hade nu förflutit 20 år sedan bildandet av organisationen, som nu alltså benämndes Bräkne Härads Biodlareförening. Detta jubileumsår skulle givetvis uppmärksammas lite extra ansåg medlemmarna, varvid det beslutades att det skulle firas i form av en "utfärd" för föreningens medlemmar med tillhörande fruar. Detta 20-årsjubileum beslutades gå av stapeln söndagen den 17 juli detta "nådens år 1927". Utfärden startade i ett fantastiskt vackert sommarväder med samling klockan 07.30 på morgonen utanför sparbanken i Bräkne-Hoby. Målet var den avlägsna Sölvesborgstrakten och Listerlandet där bl. a studiebesök vid föredömliga bigårdar skulle göras. Att jubileet var en festlig tillställning långt utöver det vanliga framgår med all tydlig önskvärdhet av bevarade handlingar från denna tid. Den skriftliga rapporten som sammanställdes efter utfärden av föreningens "ständige sekreterare Gustaf Enarsson" är ett ytterst läsvärt tidsdokument från 1920-talet, om hur man firade och festade och hade allmänt trevligt.
Vid ett möte torsdagen den 25 augusti 1927, en dryg månad efter ovan nämnda "jubileumsutfärd", avhandlades arrangemanget under § 2 och lyder som följer:
"Ordföranden frågade de närvarande vad de tyckt om sommarens utfärd till Hällevik vilken han trodde var väl lyckad velket de närvarande uttrykte sin stora belåtenhet med då det var den mäst angenäma utfärd samtliga medlemmar varit med om".
Allt enligt sekreterare Gustaf Enarssons ordagrant citerade formulering från protokollet som fördes vid detta möte med biodlarna i Bräkne Härads Biodlareförening. Uppenbarligen var det ett mycket högt betyg deltagarna gav de ansvariga, när det gäller festlighetens genomförande. Gustaf Enarsson sammanställde som sagts ovan, även en längre redogörelse där 20-årsjubilets olika delar ingående refereras i paragrafuppställning. Att förbigå ett sådant tidsdokument under biodlareföreningens "historik" vore fel, varför den här presenteras ordagrant som det formulerades av sekreterarens penna "anno 1927". Vid detta möte diskuterades även priset på säsongens honung. Det beslöts att årets honungspris skulle fastställas till 3 kronor och 50 öre per kilo. Alltså nära nog en halvering i förhållande till det rekommenderade honungspriset 1919. Att märka är att 1:a världskriget pågick vid denna tidpunkt (1919) och som med säkerhet var orsak till att driva upp priset på både honung och smör.
REDOGÖRELSE FÖR 20 ÅRS JUBILEUM DEN 17 JULI 1927
§ 1
Samling skedde ved Br-Hoby Sparbank med avfärd kl 7,30 med två sty bilar med de medlemmar som anmält sig möta där, det skulle upptagas fler under vägen men det var ej mer än en som anträffades så att upphållet i närheten af Karlshamn blev ett fiasko i så måtto att färden fortsattes genom Karlshamn o Vekerum.
§ 2
Första hållplats var Mörrum där samtliga medlemmar frukosterade vid den vackra Morrumsån ur medhavda matsäckar. Sedan omgivningen besets stäldes färden till Länsförbundets kasör Herr Josefsson i Sölve där svenska flaggan vajade i topp för besökarna. Herr Josefsson mötte vid grinden och hälsade samtliga välkomna därefter ställdes kosan till Bigården där han demonstrerade såväl bin som redskap varest många nya rön framkom för besökarna. Bina voro väl utvicklade till glädje för såväl ägare som besökare. När bigården besetts bjöd Herr Josefsson på förfriskningar i den vackra trädgården. Ordför Her Grankvist tackade å samtliga medlemmars vägnar för det tillmötesgående de rönt samt inbjöd Herr Josefsson göra sälskap samt fungjera som vägvisare vilket antogs. Därefter ställdes färden till Herr H. Persson i Sölve med Herr Josefsson som vägvisare det syntes på avstånd att det väntades besökande ty även där var flaggan i topp. Herrskapet Persson hälsade samtliga välkomna varvid Fru Persson bjöd Bigummorna stiga in medan Gubbarna besåg bigården med väl fylda hus både honung och bi vilket var en fägnad för ögat under så dåligt år vilket visar att herr Persson är rätta mannen att sköta en bigård därefter bjöd herr Persson gubbarna stiga in i den vackra villan och se vad gummorna tagit vägen, där ett dignande kaffebord väntade vilket samtliga gubbar o gummor läto sig väl smaka, under tiden besågs alla Pris och Diplomer som herr Persson skördat under sin biskötaretid vilket allt han visade o förklarade, därefter bjöds på vin varvid Ordf. herr Grankvist å föreningens vägnar tackade herrskapet Persson för det vänliga emotagandet och vad samtliga fått se och lära samt utbringade ett leve åtföljt af hurrarop föt Herrskapet Persson samt inbjöd dem göra samtliga medlemmar sälskap på Midag på Hafsbadets Hotell.
§ 4
Så går färden vidare mot Hällevik under färden paseras ännu en bigård troligen den älste bigubbe i länet men han beklagar att inte hans bi var i den konditionen som di borde eller bruka vara vid den årstiden troligen till följd af det mycknanederbörd och kalla väderlek som varit rådande men tiden går det blir ej tid till långa visiter varför Ordf utbringar ett leve för den gamle bigubben vilket åtföljdes af hurrarop från hela sälskapet varvid den gamle mannen yttrade "a ni a så stöllia så".
§ 5
Nu går färden direkt till Hälleviks hafsbad där det myllrar af bilar o besökare från skilda platser, det är en härlig havsstrand varför den lockade många af sälskapet ut i det våta elementet efter badet besöktes ännu en bigård strax intill hamnen, men tiden går undan vid alla utfärder sa även här för nu är det tid att samlas till midag varför alla tåga upp till Hotellet.
§ 6
Där samlades samtliga medlemmar a inbjudna af inbjudna som varit med vid föreningens bildande hade ingen mer äm J O Appelkvist hörsammat kallelsen men all heder åt honom. Samtliga gubbar o gummor fingo slå sig ner vid två långbord där midagen åts under den bästa stämning, Vid kaffet tolkade ordf. Herr Grankvist föreningens verksamhet under de flydda 20 åren När förening. Bildades den 14 juli 1907 var det den första förening i sitt slag i Blekinge varför den uppsatte egna stadgar att i Prottokollsboken är årliga sammanträde hålna till den 5 mars 1911 sedan låg föreningen nere till den 29 maj 1914 då inga prottkoll finns under den tiden åter uppehåll till den 20 oktober 1917 då ny styrelse blev vald, men två långa år går inan nästa sammanträde hålles närmare bestämt den 31 september 1919 sedan har föreningens verksamhet fortgått oavbrutet. Nuvarande Ordf. Herr Grankvist valdes den 18 December 1921 att upplysningsverksamheten gått framåt är ett bevis på många ny medlemmar som gått in i föreningen och att föreningen gör allt för att höja biodlingen med dertill hörande frågor varefter han utbringade ett fyrfaldigt leve för Bräkne Härad Biodlareförening åtföljt af kraftiga hurrarop.
§ 7
Därefter höll Länsförbundets kasör Herr Josefsson ett anförande om biskötsel samt grattulerade föreningen på dess 20 årsdag och att den framgent måtte gå framåt som den de senare åren har jort samt utbringade ett trefaldigt leve för föreningens verksamhet åtfoljt af hurrarop samt tackade för inbjudningen varefter samtliga aftroppade ut i det fria där hela sälskapet fottograferades med hotellet som bakgrund.
§ 8
Därefter anträdes hemfärden och avlämnade herrskapet Persson o Herr Josefsson vilka tackade för en angenäm dag vilket besvarades med sång o hurrarop, Det var det bästa väder man kunde tänka sig på en utfärd så att varken Bi. Gubbar eller Gummor voro det minsta sticklystna. Nu går färden för full maskin med utgångspunkt eller närmare bestämt Br Hoby natursköna Ekbacke som mål där de Gamles dags fäst går av stapeln för att senare embarkera var och en till sitt med en angenäm dag i minnet.
Som Ovan
Gustaf Enarsson
Justeras
J. O. Appelqvist Emil Andersson
Ovanstående utförliga relatering över vad som tilldrog sig vid biodlareföreningens firande av att 20 år hade förflutit sedan bildandet 1907, är ett mycket viktigt dokument rent historiskt. Att den berättareglade "författaren Gustaf Enarsson" missat en och annan "punkt" eller "kommatecken" här och där saknar betydelse. Likaledes är stavfelen en bagatell på det hela taget, eller att en "paragraf" spårlöst försvann "under resans gång", är inget att fästa sig vid. Dokumentet ger nutida läsare en inblick i dåtida förhållanden och lockar till berättigade leenden.
1930 - TALET
Söndagen den 7 juni 1931 hade biodlareförening sitt "sommarmöte" förlagt till byn Hässeldalen cirka en mil nordväst om Bräkne-Hoby. Här hade en av föreningens medlemmar (Emil Pettersson) sin bigård. Tyvärr uteblev av någon anledning den vidtalade föredragshållaren varför ordföranden Frans Granqvist fick "rycka in" och oplanerat ikläda sig även denna roll. Han demonstrerade, i den besökta bigården, hur man lämpligen går till väga när man gör ett så kallat "avlägg", men på grund av det dåliga vädret avhöll sig "sällskapet" från allt för närgående ingrepp i bisamhällena. Efteråt bjöds de närvarande på "förplägnad" av värden Emil Pettersson och biodling diskuterades ingående medlemmarna emellan. På årsmötet söndagen den 18 oktober 1931 avgick Gustaf Enarsson som sekreterare och ersattes av Gustaf Gustafsson. Detta år diskuterades att det inom föreningen hade förekommit fusk i honungsproduktionen, då en (namngiven) medlem i Trofta hade utfodrat sina bin sommartid med socker och därtill försålt "okanderad honung". Han blev efter en omfattande utredning och diskussion avstängd från att utfå etiketter, att sätta på sina honungsburkar.
Söndagen den 18 juli 1937 firade Bräkne Härads Biodlareförening sitt 30-års jubileum med en "sommarutfärd" till lantbrukaren Folke Ljungström i Siggarp. Dåvarande sekreteraren Gustaf Gustafsson ville inte vara sämre än sin företrädare på posten, utan skrev även han en kortfattad redogörelse över festligheterna, vilken ordagrant citeras nedan.
Herrskapet Ljungström vilka inbjudit föreningens samtliga medlemmar, med damer till sitt hem i det natursköna Siggarp bjödo nu på ett härligt kaffebord som av oss anlitades efter bästa förmåga. Sedan herr Ljungström demonstrerat sin bigård vilken befann sig i yppersta välmåga följdes vi åt alla åt till stranden där vi nästan manngrant taga oss en härlig simtur. När vi sedan vände åter till det Ljungströmska hemmet gjorde vi heder åt det läckra smörgåsbord som där väntade oss, varefter vi startade hemfärden, medförande det vackraste minne från Siggarp.
Gustaf Gustafsson
Sekr.
Detta år (1937) rapporterade medlemmarna att man tillsammans hade 193 stycken bisamhällen varav 182 stycken i "ramkupor" och 11 stycken i "halmkupor". Vid de sammanställningar som föreningen årligen gjorde över medlemmarnas rapporter rörande honungsskörden framgår att man år 1930 i genomsnitt fått 16 kilo honung per samhälle. Några år senare (1935) som var ett dåligt år blev skörden per samhälle endast 7,1 kilo i genomsnitt och år 1937 var genomsnittet per samhälle nere i 7 kilo.
År 1934 var antalet medlemmar i biodlareföreningen 26 stycken samt medlemsavgiften 4 kronor och 50 öre för ett medlemskap. Medlemsantalet minskade något och var år 1939 nere i 22 stycken.
Vid ett möte i september månad 1937 höll redaktören Torsten Settman i Björstorp ett utomordentligt intressant och instruktivt föredrag om drottningodling där han särskilt framhöll "vikten av att vid invintringen skoningslöst gallra ut alla mindervärdiga bidrottningar då dessa i regel voro största orsak till biskötselns ofta dåliga räntabilitet".
Söndagen den 5 december 1937 avhölls årsmötet på "Blads Konditori" i Bräkne-Hoby. Föreningen hade under det gångna året haft inte mindre än 4 stycken ordinarie möten för medlemmarna samt 6 stycken styrelsesammanträde och man konstaterade att ekonomin var god.
1940 - TALET
År 1940 hade den tjänstgörande "bitillsyningsmannen" en (1) krona per timme i arvode då denne vistades i någon bigård för kontroll. I detta arvode ingick även upprättandet av protokoll. Vidare framgår av sparade handlingar att biodlareföreningen subventionerade medlemmarnas inköp av nya drottningar med 50 % av kostnaden. År 1941 enades man om att kilopriset på honung skulle vara 5 kronor.
Medlemsantalet i föreningen började återigen öka under 1940-talet. Säkert spelade det pågående 2:a världskriget in på att biodlarnas antal ökade under denna period.
Vid årsmötet söndagen den 20 december 1942 kunde man konstatera att medlemsantalet ökat från 22 stycken år 1939 till 33 stycken innevarande år (1942). Medlemsavgiften för nästkommande år (1943) fastställdes till 5 kronor per medlem. Ordföranden informerade även de församlade om att årets honungsskörd i Blekinge uppgått till hela 34.331 kilo. Således hade länets "biskötare" skattat sina bisamhällen på i runda tal 35 ton honung. Ett under 2:a världskriget åtråvärt och viktigt inhemskt livsmedel (sötningsmedel) då importmöjligheterna av socker vid tidpunkten ifråga var starkt begränsade. På årsmötet hölls även ett lotteri där 1:a priset var en rökpust av märket "vulkan", vilken vanns av en Oskar Augustsson i Karlshamn.
Vid årsmötet rapporterades även om den granskning Bräkne Härads Biodlareförening låtit göra av ett antal "vanskötta bigårdar" inom föreningens verksamhetsområde. Bland annat hade besök gjorts vid den tidigare nämnda bigården i Björstorp som nu tycks ha förfallit rejält. Av rapporten framkom att kontroll ej hade kunnat genomföras som planerat, då det strax innan kontrollen skulle genomföras utsatts ett större antal slungade honungsramar för "afslickning" inne i bipaviljongen och att en större mängd bin som "arbetade med afslickningen var rejält uppretade och ej tillät någon närmare kontroll av tillståndet i den vanskötta bigården i Björstorp". Om det var ett medvetet handlande från den för bigården ansvarige, att på detta sätt förhindra kontrollbesökets genomförande, är svårt att veta. Ingen skugga ska emellertid falla på Torsten Settman, då denne redan i mitten av januari månad 1942 avlidit. Under det gångna året utfördes även kontroll hos en bonde vid namn Karl Magni Persson i Hässledalen som enligt uppgift skulle ha "vanskött" sina bin. Ytterligare ett antal "bigårdar" som rapporterats vara "vanvårdade" kontrollerades, men de skriftliga källorna ger inte vid handen vad som blev resultatet av dessa kontroller.
Söndagen den 18 april 1943 hade biodlareföreningen "vårmöte" där ordföranden Frans Granqvist höll föredrag om vårarbetet i en bigård. Han fastslog då att "vårarbetet i en bigård i regel tager sin början när krusbärsbuskarna blommar". År 1944 var medlemsantalet i föreningen 38 stycken.
Söndagen den 25 november 1945 avhölls årsmöte i Bräkne Härads Biodlareförening. Vid detta möte valdes Ivar Olsson från Tokaryd till ny ordförande. Frans Granqvist från Svenstorp hade fungerat som föreningens ordförande i hela 23 år (1922 - 1945). Ivar Olsson hade under ett antal år varit biodlareföreningens sekreterare.
Det klagades på detta möte allmänt över biodlarnas svårigheter att få tag på socker, att invintra sina bin med. Kriget hade uppenbarligen påverkat även biodlingsverksamheten. Detta år (1945) erhöll "byggmästaren Gustaf Enarsson i Tokaryd" 1:a pris vid honungsbedömningen inom föreningen. Han var tydligen inte bara en skicklig "skribent" utan också duktig på att producera god honung av hög kvalité.
År 1946 diskuterades på flera möten problemet med en besvärlig skadeinsekt (metallflyet) och föreningen enades om att man skulle vädja till Blekinge Biodlarförbund om hjälp med att utrota skadeinsekten.
Söndagen den 30 november 1947 hölls årsmöte på "Gästis" i Bräkne-Hoby. Det stora diskussionsämnet på mötet var de stora problem som uppstått med de allt mer vanligt förekommande besprutningarna i blommande fruktodlingar. Även raps och senapsodlingar besprutades utan hänsynstagande i blomningen. Årsmötet beslutade att vädja till de berörda om större omdöme och hänsyn till biodlingen.
Medlemsavgiften höjdes 1947 till 6 kronor.
I slutet av år 1948 uppstod ett allvarligt problem i Bräkne Härads Biodlareförening som föranledde att styrelsen fick snabbinkallas till ett styrelsesammanträde söndagen den 19 december 1948. Alla ledamöterna utom kassören var kallade. Man informerade styrelsen om att biodlareföreningens kassör "kommit i ett svårt ekonomiskt läge privat" vilket fick till resultat att beslut fattades att omedelbart "bevaka" föreningens ekonomiska tillgångar som anförtrotts kassören att förvalta. En kommitté om två stycken styrelseledamöter tillsattes och som per omgående skulle göra "hembesök" hos kassören och tvinga honom att överlämna föreningens ekonomiska tillgodohavande till de utsedda. Det beslöts vidare att ordföranden Ivar Olsson tills vidare skulle förvalta de ekonomiska tillgångarna och han kom härigenom att både fungera som föreningens ordförande som kassör ett bra tag framöver. Allt tycks ha avlöpt väl och frågan var åter uppe till behandling då man beslutade att till den avsatte kassören som tjänat "troget" i 25 år som ekonomisk förvaltare, skulle tillerkännas en ekonomisk "gratifikation" för sitt mångåriga arbete för föreningen. På höstmötet söndagen den 4 september 1949 var den "avsatte gratialisten" (kassören) närvarande där han riktade ett varmt tack till biodlareföreningen för det ekonomiska bidraget, som han för övrigt upplyste de närvarande om hade använts som startkapital till att anlägga en ny bigård i Bräkne-Hoby. De församlade på mötet "önskade honom lycka till med sin nyuppsatta bigård" och så var saken utagerad. Den avsatte kassören stannade kvar som medlem i föreningen ännu ganska många år. Huruvida han hann förskingra några medel eller ej har inte gått att bringa klarhet i. Kanske var det styrelsens snabba och resoluta agerande som räddade situationen. Helt klart är att "huvudpersonen i dramat" var en duglig och "bildad" person med en för övrigt ovanligt vacker och driven handstil. Det hände att han även under sin tid i styrelsen fick rycka in som sekreterare tillfälligtvis, då den ordinarie hade förhinder och dessa protokoll visar på att han var van att hantera sin penna och formulera sig i skrift. På årsmötet söndagen den 6 november 1949 föreslog biodlaren Emil Andersson i Bräkne-Hoby att den "utställda bedömda honungen" skulle skänkas till de "gamle på ålderdomshemmet". Årsmötet beslutades att så skulle förfaras med provburkarna efter honungsbedömningen. Lotteri anordnades även på detta möte och två stycken bidrottningar var pris i lotteriet. Priset per lott var 1 krona styck. Totalt inbringade lotteriet 17 kronor.
Antalet medlemmar i biodlareföreningen 1949 var totalt 23 stycken varav 15 stycken av dessa var bosatta och verksamma inom Bräkne-Hoby socken.
1950 - TALET
Medlemsantalet i Bräkne Härads Biodlareförening varierade under 1950-talet mellan 25-50 betalande medlemmar årligen, med en toppnotering 1951 då hela 51 stycken biodlare hade betalat sin medlemsavgift. Under denna tidsperiod höjdes medlemsavgiften vid ett antal tillfällen med 1 krona per medlem och år. I mitten av 1950-talet var medlemsavgiften 10 kronor per medlem och år. Under perioden samordnades inköpen av biodlingsmaterial av olika slag, exempelvis glasburkar med mera.
Vid biodlareföreningens "vårmöte" på "Gästis" i Bräkne-Hoby, onsdagen den 3 maj 1951, rapporterades att det fanns en hel del honung osåld och att "avsättningsmöjligheterna var bedrövliga" som man i protokollet uttryckte sig. Detta år skärptes reglerna ytterligare för att utfå etiketter till honungsburkarna. Totalt hade hela 32 stycken honungsburkar inlämnats för bedömning (till glädje för de gamle på ålderdomshemmet får man förmoda) hösten 1951 och den tillsatta bedömningskommittén hade ett styvt jobb att utföra. Ordföranden tog också på mötet upp svårigheterna med att få medlemmarna att mangrant rapportera hur mycket honung man skördat under året som gått samt hur många bisamhällen man innehaft. Ordföranden var mäkta irriterad över denna "uraktlåtenhet" att inte inlämna de för statistiken så viktiga uppgifterna, som han uttryckte saken. Härvidlag kan konstateras att inte mycket har hänt i denna sak till det bättre. Nutida ordförande tycks dessvärre ha samma problem idag att få in dessa uppgifter. År 1952 var medlemsantalet 48 stycken medlemmar och dessa betalade 10 kronor i årsavgift. Till årets honungsbedömning hade 28 stycken provburkar inlämnats. Vid årsmötet söndagen den 30 november 1952 påpekade ordföranden på förekommen anledning att "honungen skulle förvaras i luftren lokal, så att inte som några prov från året visat få en extra smak". Tydligen var det ingen "angenäm extra smak" dessa bedömningsprov gett experterna i bedömningskommittén. Det rapporterades även på mötet att hela 35 stycken bisamhällen dödats och 7 stycken skadats av giftbesprutning. Av medlemmarnas 404 stycken bisamhällen (1952) hölls 5 stycken i halmkupor.
Torsdagen den 12 april 1953 hölls möte på "Hotellet" i Bräkne-Hoby. En av medlemmarna (Hjalmar Johansson från Asarum) föreslog att "mera reklam skulle företagas så att allmänheten mera komma i kontakt med biodlare för att på så sätt påverka till större konsumtion av honung". Ett försök till en mer "aggressiv" marknadsföring, skulle man kanske kunna påstå. På sommaren 1953 hölls biodlingskurs hos föreningsmedlemmen Karl Blomqvist i Väby (Mörtströmmen). Efter kursen bjöd värdfolket på kaffe samt en båtfärd genom "Sonekullafjärden". Vid hemkomsten bjöds det på smörgås och läskedrycker.
Vid biodlareföreningens "vårmöte" på "Hoby Hotell" söndagen den 25 april 1954 överlämnade Gustaf Enarsson en ordförandeklubba till sin gamla förening samt önskade "lycka och framgång för framtiden samt hoppades att de beslut som med densamma (klubban) fattades och stadfästes skulle lända till gagn och framgång i fortsättningen". Drygt ett år senare, närmare bestämt måndagen den 26 september 1955, avled Gustaf Enarsson och det beslöts samstämmigt att Bräkne Härads Biodlareförening skulle visa den gamle "biskötaren" och trotjänaren sin aktning och heder genom en krans med band vid den avlidnes bår. Kostnad: 25 kronor.
Söndagen den 17 april 1955 avhöll föreningen sitt "vårmöte" som leddes av ordföranden Ivar Olsson. Lotteri anordnades för att förstärka föreningens ekonomi. Priserna i lotteriet var 5 stycken bidrottningar. Onsdagen den 21 juli 1955 anordnades kurs i Bräkne-Hoby för föreningens biodlare. Platsen för kursen var "Hoby Hotell". Efter den teoretiska delen med föredrag av "Herr Sandberg" (omnibussförare Birger Sandberg från Lyckeby) avtågade kursdeltagarna iväg till J. O. Appelqvists bigård som var belägen i utkanten av samhället. Efter detta traskade sällskapet tillbaks till hotellet där man tittade på en film med titeln "Klöver dam". Efter filmförevisningen intogs supé i hotellets matsal. På hösten 1955 hade man den sedvanliga honungsbedömningen (18 stycken prov). Föreningens ordförande Olof Augustsson lämnade följande kritik efter bedömningen: "Varje år sedan bedömningen startade har vi kunnat konstatera bättre, renare och konkurrenskraftigare vara och att medlemmarna gör sitt bästa för att uppfylla kraven och dess villkor". Detta år var medlemsantalet 35 stycken och medlemsavgiften 10 kronor.
Söndagen den 8 april 1956 övertar vice ordföranden Olof Augustsson från Svenstorp ordförandeskapet i föreningen efter den hastigt avlidne ordföranden Ivar Olsson från Tokaryd. Denne avled måndagen den 27 februari 1956, endast 44 år gammal. Ett bisamhälle kunde detta år (1956) inköpas för det facila priset av 35 kronor, allt enligt de bevarade handlingarna. År 1957 beslöt biodlareföreningen att inte längre hålla på med försäljning av biredskap och andra tillbehör för biodlingen. Ordföranden Olof Augustsson åtog sig att "emot 6 % vinstmarginal anskaffa och hålla ett lager av nödigt material och därtill vax". År 1958 diskuterades om en övergång till halvkilosburkar samt att istället för plåtlock börja använda plastlock till honungsburkarna. I och med det hade även biodlarna hamnat i den så kallade "plaståldern".
Av de gamla handlingarna framgår att det så sent som 1959 fortfarande fanns kvar någon gammal "biskötare" som hade sina bisamhällen i halmkupor. Totalt fanns 4 stycken bisamhällen detta år som hölls i halmkupor. Allt enligt inlämnade rapporter. Vidare rapporterades att totalt 45 stycken bisamhällen sommaren 1959 hade förgiftats till döds, genom jordbrukets besprutningar av grödor. Skadestånd hade emellertid utbetalts till ägarna. Sammanfattningsvis kan konstateras att Bräkne Härads Biodlareförening under hela 1950-talet hade haft en omfattande föreningsverksamhet med en mängd instruktionskurser för biodlarna, där nya rön lanserades.
1960 - TALET
Inte mycket är känt om denna period då det av någon anledning tycks saknas ordentlig dokumentation om föreningens verksamhet. Protokollsböckerna har på något sätt förkommit. Däremot finns det från mitten av perioden (1964 - 1966) ytterst utförliga förteckningar över de anslutna medlemmarna med namn och adresser. Medlemsantalet tycks under hela perioden ha legat ganska konstant på ett 25-tal medlemmar.
1970 - TALET
Under denna tidsperiod hade Bräkne Härads Biodlareförening årligen mellan 30 och 40 anslutna medlemmar. Medlemmarna förkovrade sig i biodling genom att delta i anordnade studiecirklar, som dels avhölls i Bräkne-Hoby, dels i Halahult. Sommaren 1977 anordnades ett 70-års jubileum för föreningens medlemmar på "Guö Gästhem", strax söder om Åryd. Mötet var mycket välbesökt och deltagarna underhölls med sång och musik av Vera Svensson, som lagom till jubileet komponerat en "biodlaresång" till Bräkne Härads Biodlareförening. I sången skymtar ett antal "färgstarka" lokala biodlare fram. Biodlaresången presenteras på annat ställe under historiken, då den bedöms ha ett historiskt värde för framtiden. I samband med jubileet avnjöts också en god middag, under trevligt samspråk medlemmarna emellan om biodling i största allmänhet.
Förutom föreningens ordinarie årsmöten avhölls under perioden vanligen ett s. k "vårmöte" och ett "höstmöte", då man samlades för att dryfta biodlingen samt resultatet av densamma. Årsavgiften för 1977 var 25 kronor per medlem och höjdes till 34 kronor för år 1978. Året efter (1979) var det åter igen en höjning av medlemsavgiften till 40 kronor. Föreningen odlade också fram nya bidrottningar under perioden som försåldes till medlemmarna för 10 kronor styck. Biodlareföreningens sammankomster avhölls på olika ställen inom föreningens verksamhetsområde då man fortfarande saknade någon fast geografisk punkt för sin verksamhet i form av en föreningslokal.
I mitten av 1970-talet gav medlemmarnas biodling i genomsnitt 26 kilo honung per bisamhälle årligen i avkastning enligt inlämnade rapporter. I slutet av denna tidsperiod (1979) hade medlemmarnas årliga honungsskörd per bisamhälle ökat till i genomsnitt 33 kilo. Detta ska jämföras med 7 kilo per samhälle i genomsnittsskörd för år 1937. Avkastningen per samhälle hade således under de gångna 50 åren ökat riktigt rejält. Om man bortser från "bottenår" och "rekordår" så hade avkastningen under denna tidsperiod mer än fördubblats.
Bräkne Härads Biodlarförening emottog under perioden en penningdonation om 20.000 kronor från en av sina medlemmar (Ola Olsson i Hakarp). Donationshandlingen som upprättades 1970 reglerar villkorsmässigt att kapitalet om 20.000 kronor inte får användas till föreningens verksamhet, utan endast den årliga räntan på kapitalet (20.000:-) får "lyftas" och användas i verksamheten. Vidare ska enligt statuterna kapitalet placeras så att högsta möjliga ränta årligen erhålles.
1980 - TALET
Bräkne Härads Biodlareförening hade genom åren ett visst samarbete med dåvarande Lantbruksskolan i Bräkne-Hoby, där även en period några stycken till föreningen hörande bisamhällen stod uppställda. Även lokaler för föreningens möten tillhandahölls av nämnda skola. Café "Sandhem" i Bräkne-Hoby var ett annat ställe som biodlareföreningen, under en lång följd av år, använde som samlingsplats för sina möten. I mitten av 1980-talet började en tanke hos medlemmarna att ta form efter alla åren av ambulerande tillvaro, att organisationen borde försöka att skaffa sig en egen föreningslokal med tillhörande bigård. Dåvarande ordföranden Nils Gunnar Nilsson och sekreteraren Erling Lindqvist började därför aktivt söka ett lämpligt objekt och fann till slut en liten dåligt underhållen torpstuga i Hakarp, söder om Bräkne-Hoby. Efter att ha träffat ett avtal med dåvarande fastighetsägaren (Landstinget) samt efter en omfattande renovering av "Hakarpsstugan", som den benämndes, kunde så invigning ske under högtidliga former söndagen den 29 maj 1988. Det var ett uppoffrande praktisk arbete som utförts av föreningens medlemmar. Drömmen om en egen bigård med tillhörande stuga kunde förverkligas med hjälp av insamlade penningmedel. Ett 100-tal personer skänkte varierande belopp till biodlareföreningens upprustning av "Hakarpsstugan". Insamlingen gick ovanligt bra och inbringade åtskilliga tusen kronor. Renoveringen av den lilla stugan med delvis "stampat jordgolv" blev tyvärr inte klar till den tidpunkt då Bräkne Härads Biodlareförening sommaren 1987 avhöll sitt 80-årsjubileum. Vid jubileumsfestligheterna som för övrigt firades i Strångamåla medborgarelokal, utsågs förre ordföranden Helge Enarsson till "hedersordförande" i den 80-åriga organisationen. Tilläggas ska att Helge Enarsson var son till den tidigare nämnde sekreteraren Gustaf Enarsson. Året efter, närmare bestämt lördagen den 29 maj 1988, skedde så äntligen invigningen av föreningens nya plats i tillvaron (Hakarpstugan) under högtidliga former och trivsam samvaro.
Lördagen den 12 november 1988 kunde Bräkne Härads Biodlareförening avhålla sitt årsmöte under "eget tak" i "Hakarpsstugan" med ett 15-tal medlemmar närvarande.
Allt sedan dess har biodlareföreningen haft sin verksamhet förlagd till denna plats med egen bigård och regelbundna sammankomster för medlemmar och andra besökare.
1990 - TALET
Arbetet inom biodlareföreningen rullade på under 1990-talet och antalet bisamhällen i bigården vid Hakarp utökades successivt. Medlemsantalet höll sig under perioden ganska konstant, samtidigt som medelåldern bland de till föreningen anslutna medlemmarna var oroväckande hög. Samtidigt var rekryteringen av yngre biodlare ringa. Under perioden förbättrades föreningens ekonomi avsevärt, till stor del på grund av en omfattande honungsförsäljning från den egna bigården.
2000 - TALET
Bräkne Härads Biodlareförening har under denna 10-årsperiod genomgått ganska stora förändringar och verksamheten har inriktats mot att öka medlemsantalet samt att föryngra föreningens medlemskår. Detta har varit möjligt genom utbildningsverksamhet i samarbete med vuxenskolan samt seriös handledning av de "nya biodlarna" genom mentorskap. Drottningodling och förökning av antal samhällen genom så kallade "avläggare" har skett. Dessa nya bisamhällen (avlägg) har därefter skänkts till intresserade nyblivna medlemmar som också fått nödig hjälp av erfarna biodlare att "komma igång" med sin biodlingsverksamhet. Medlemsvärvningskampanjerna har inneburit att medlemsantalet ökat samtidigt som medelåldern sänkts i medlemskåren, vilket är synnerligen glädjande och bådar gott för framtiden.
Under denna tidsperiod har också en "historisk brytpunkt" skett i biodlareföreningen, då trenden med manligt ordförandeskap bröts på årsmötet 2004. Medlemmarna beslöt då att till ny ordförande efter Anders Sjöholm, välja Zyri Öst, en av biodlareföreningens kvinnliga medlemmar. Således fick Bräkne Härads Biodlareförening efter närmare etthundra år sin första kvinna på ordförandeposten.
100 - ÅRSJUBILEUM
Sommaren 2007 (14 juli) var det så återigen dags att celebrera Bräkne Härads Biodlareförening på den verkligt stora dagen (100 - årsdagen) och fira ordentligt. Lördagen den 14 juli 2007, exakt på dagen etthundra år efter det att folkskolläraren Sven Gustaf Johansson och de andra intresserade "biskötarna" samlades i Bräkne-Hoby för att bilda en förening för "biskötare", samlades de nutida "biskötarna" i Hakarp för att fira. Inledningsvis hälsade ordföranden Zyri Öst de församlade välkomna till den speciella dagen, som för övrigt avhölls i ett strålande högsommarväder. Dagens festligheter bestod av "öppet hus" för allmänheten, en god middag uppdukades utomhus vid långbord för föreningens medlemmar och särskilt inbjudna. Totalt fanns ett 30-tal personer på plats klockan 12.00 vid middagen varefter övriga inbjudna och allmänheten anlände vid 14.00 tiden till "Hakarpsstugan" och dess bigård. Det bjöds på kaffe med dopp samt grillad korv. Även en tipspromenad hade iordningställts med frågor rörande biodling. Demonstration av biodlingsutrustning förekom också på programmet och inköp av detsamma kunde också göras i samband med jubileet. Länsorganisationen förärade "100-åringen" ett äppelträd i gåva som omedelbart planterades i bigården. Samtidigt höll representanten för länsorganisationen (Blekinge Läns Biodlaredistrikt) Karl Erik Tedblad ett mycket uppskattat tal, där denne gjorde en historisk resumé över Bräkne Härads Biodlareförenings 100-åriga tillvaro samt också särskilt betonade att det var här "allt började" för etthundra år sedan. Även andra gåvor skänktes av lokala biodlareföreningar till jubilaren. Närmare ett 100-tal personer besökte "Hakarpstugan" den aktuella dagen och uttryckte sin stora uppskattning över arrangemanget. I likhet med jubileet 1927 (20 år) höll sig bigårdens innevånare lugna och snälla även denna dag och inget som helst intermezzo inrapporterades. Med andra ord var varken "bin, gubbar eller gummor det minsta sticklystna på den stora dagen" då Bräkne Härads Biodlareförening firade sin 100-årsdag, kanske beroende på det vackra sommarvädret. Allt firande förflöt under ytterst trivsam och gemytlig samvaro.
Biodlareföreningen har också under detta årtionde medverkat vid en mängd evenemang (julmarknader, naturbruksdagar samt skördefester) där man dels informerat om biodlingens betydelse i största allmänhet samt även försålt honung från bigården i Hakarp. Under perioden bytte föreningen ordförande och medlemmen Lars Hultgren axlade 2009 ansvaret efter Zyri Öst, att leda Bräkne Härads Biodlareförenings verksamhet vidare in i 2010-talet. En verksamhet som förefaller positiv och lovande för framtiden, med tillströmning av nya intresserade medlemmar.
VILKA VAR DOM ?
Kort presentation över några av de hitintills viktigaste personerna som passerat revy i Bräkne Härads Biodlareförenings drygt 100 åriga historia.
SVEN GUSTAF JOHANSSON 1862 - 1932
I de historiska handlingarna möter vi namnet S. G. Johansson, till yrket folkskollärare och en av de som på ett ytterst framsynt sätt år 1907 tog initiativet till att en organisation för biodlare i mellersta Blekinge tillskapades. Hans fullständiga namn är det faktiskt inte många sentida som känner till (Sven Gustaf Johansson) då han själv och hans samtida enbart använde förnamnens initialbokstäver. Sven Gustaf Johansson var en till Blekinge invandrad "smålänning". Han var född fredagen den 9 maj 1862 i Berga socken av Kronobergs län. Platsen han föddes på var en gård om 1/3 mantal, benämnd Äpplanäs Kullagård. Sven Gustaf Johanssons fader var en bonde vid namn Johan Eriksson och moderns namn var Maja Katrina Svensdotter och på både fädernet och mödernet fanns det genuint bondeursprung. När Sven Gustaf Johansson var 3 år gammal avled fadern hastig och modern blev ensam om att dra försorg om familjen som bestod av totalt 6 stycken barn, varav Sven Gustaf Johansson var yngst. Här på Äpplanäs Kullagård växte den blivande folkskolläraren och biodlaren Sven Gustaf Johansson upp och när denne var 21 år gammal lämnade han (1883) hemmet och begav sig till Lund där han började studera till folkskollärare. Efter två års studier avlade han (1885) sin folkskollärareexamen och återvände tillfälligt till föräldrahemmet i Småland och sin åldriga moder. Året efter i augusti månad 1886 lämnade den nyutexaminerade folkskolläraren sin födelsebygd i Småland och begav sig söderut, denna gång till Blekinge och Bräkne-Hoby socken, där han vid Lilla Årsjömåla skola ehållit en folkskolläraretjänst. Här undervisade han traktens skolpliktiga barn under 10 års tid och flyttade 1896 till Bräkne-Hoby där han tillträdde en ledigförklarad tjänst som folkskollärare. Här verkade han som folkskollärare under resten av sin yrkesverksamma del av livet. Var och när han började med biodling är inte känt. Kanske förekom det biodling på "Kullagården" i Äpplanäs där han föddes och växte upp? Eller kom han i kontakt med biodling under studietiden i Lund? Eller kom han i kontakt med biodling först efter flytten till Blekinge 1886? Ja där om vet vi inget. Men utan tvekan var han en mycket engagerad "biskötare" som såg det betydelsefulla i att traktens biodlare organiserade sig och utvecklade biodlingen till fromma för binas omvårdnad. Sven Gustaf Johansson var utan tvekan en framsynt föregångsman på biodlingens område och inte enbart en av initiativtagarna till att Bräkne Härads Biodlarekrets (Bräkne Härads Biodlareförening) bildades 1907, utan indirekt även till viss del orsak till att Blekinge Läns Biodlareförening (Blekinge Biodlarförbund) tillskapades. Nåja, naturligtvis med viss hjälp av Hushållningssällskapet, ska väl tilläggas. Sven Gustaf Johansson var även en period engagerad i den nybildade länsorganisationen som bland annat dess ordförande. Parallellt var han fortsatt även Bräkne Härads Biodlareförenings ordförande, alltifrån starten 1907 fram till och med 1921 då han ersattes på ordförandeposten av Frans Granqvist. Sven Gustaf Johansson förblev ungkarl livet igenom och avled lördagen den 9 april 1932 i Svenstorp. En solig vårdag då bina så smått hade börjat säsongens arbete med att "dra runt" i traktens trädgårdar på sin jakt efter vårens första pollen och nektar. Folkskolläraren Sven Gustaf Johansson blev 70 år gammal.
GUSTAF ENARSSON 1880 - 1955
Gustaf (Viktor) Enarsson föddes fredagen den 5 mars 1880 i en liten torpstuga belägen en knapp mil norr om Bräkne-Hoby i byn Harkniven. Fadern var torparen Enar Gunnarsson och modern var Kerstin Månsdotter. Bägge föräldrarna var av bondeursprung. När Gustaf Enarsson var 3 år gammal flyttade familjen 1883 från Harkniven till det närbelägna Sävsjömåla, där fadern förvärvat en liten gård. Här växte Gustaf Enarsson upp och utbildade sig i ungdomen till snickare. Gustaf Enarsson var en hängiven biodlare och fungerade som biodlareföreningens sekreterare i många år. Han bör särskilt ihågkommas för den livfulla och ytterst utförliga skriftliga redogörelsen han skrev efter det att Bräkne Härads Biodlareförening avhållit sitt 20-års jubileum år 1927. Gustaf Enarsson avled måndagen den 26 september 1955 i en ålder av 75 år.
FRANS GRANQVIST 1886 - 1946
Frans (Teodor) Granqvist föddes i Lund onsdagen den 7 april 1886 som första barnet i familjen Granqvist. Fadern var garvaren Frans Edvard Granqvist och moderns namn var Botilda Olsdotter. Frans Granqvist växte upp i en arbetarestadsdel i Lund och utbildade sig så småningom till "elektromontör" (elektriker) samt flyttade så småningom till Bräkne-Hoby där han blev bosatt resten av sitt liv. Han valdes till kassör i Bräkne Härads Biodlareförening vid årsmötet 1920 och "axlade" ett år senare vid årsmötet 1921 ansvaret att efter folkskolläraren Sven Gustaf Johansson leda föreningens arbete. Frans Granqvist var ordförande när föreningen avhöll sitt bejublade 20-årsjubileum (1927) och satt kvar som ordförande fram till 1946. Troligen var det av hälsoskäl Frans Granqvist avgick som ordförande för Bräkne Härads Biodlareförening den 25 november (1945). Cirka två månader senare avled Frans Granqvist, närmare bestämt lördagen den 26 januari 1946. Han blev knappt 60 år.
Frans Granqvist är den ordförande som innehaft ordförandeposten i biodlareföreningen i särklass längst tid.
TORSTEN SETTMAN 1893 - 1942
Torsten (Axel Teodor) Settman föddes tisdagen den 29 november 1893 i byn "Nyemåla" uti Ålems socken, Kalmar län. Han var son till jägmästaren Albert Emil Olsson och dennes hustru Nanna Maria Schmidt. När sonen (Torsten) endast var några månader gammal avled modern och jägmästare Olsson stod ensam att dra försorg om familjens 6 barn. Torsten Settman var således i likhet med ovan nämnde Sven Gustaf Johansson smålänning, åtminstone på fädernet. Modern kom från Västergötland. Hur och på vilka vägar Torsten Settman hamnade i Blekinge och Björstorp är okänt. Även när han antog släktnamnet "Settman" och bakgrunden härtill. Vad vi där emot vet är att Torsten Settman (som titulerades "redaktör" i denna "titelsjuka" tidsperiod) uppenbarligen var en föregångsman inom biodlingens område och att han bland annat författade och gav ut en handbok för biodlare med titeln: "Amatörbiskötsel". Själv var Torsten Settman verkligen ingen amatör på området ifråga, utan snarare ett "proffs" i ordets rätta bemärkelse. Han utgav även en egen bitidning, på eget förlag för biodlarna, vari han regelbundet redogjorde för sina experiment i bigården i Björstorp. Tidningens namn var "Meddelanden från Björstorp bigårdar, Kullåkra". Här hos redaktör Torsten Settman hade medlemmarna i Bräkne Härads Biodlareförening gynnsamma möjligheter att kontinuerligt få ta del av de senaste rönen som "bikungen i Björstorp" experimenterade fram. Torsten Settman avled tisdagen den 13 januari 1942, i en ålder av endast 49 år. Poängteras bör att Torsten Settman inte på något sätt var ansvarig för "vanskötseln" av bigården sommaren 1942 och ej heller den som utsatt slungade honungsramar för "avslickning" i bipaviljongen, lagom till tillsyningsmannens besök. Vid denna tidpunkt var Torsten Settman död sedan 5-6 månader tillbaka.
JOHANNES APPELQVIST 1869 - 1961
Johannes Olsson Appelqvist föddes onsdagen den 14 juli 1869 i Asarum, son till båtsmannen Ola (Olof) Johannesson Appelqvist och dennes hustru Petronella Jönsdotter. Efter det att J. O. Appelqvist (som man skrev) växt upp och "lärt till smed", flyttade han till Bräkne-Hoby, där han var verksam resten av sin levnad. Han kom tidigt i kontakt med biodling och hade ett mycket stort intresse för denna näring. Smedmästare J. O. Appelqvist hade följaktligen hörsammat uppropet i Karlshamns Allehanda och infunnit sig till mötet den 14 juli 1907, då Bräkne Härads Biodlarekrets bildades. Han invaldes som suppleant i styrelsen samt till sockenombud för Bräkne-Hoby socken. Redan i sin tidiga ungdom i Asarum sysslade han med biodling och fick under sin långa levnad uppleva utvecklingen inom biodlingens område. Allt ifrån "bistockarnas" tid under barndomsåren i Asarum, via de så kallade "halmkupornas" tidsålder, till de moderna bikuporna och bipaviljongerna. J. O. Appelqvist anses allmänt som en föregångsman på biodlingens område och iklädde sig ett antal förtroendeuppdrag inom biodlareföreningen och tycks i princip haft uppdrag fram till sin död 1961. Han avled i hög ålder (92 år) onsdagen den 18 oktober 1961.
NILS OLIHN 1866 - 1954
Nils Olihn föddes onsdagen den 26 december 1866 i en by i skåne vid namn "Hemmeneköp" uti Långaröd socken av Malmöhus län. Fadern var en "åbo" vid namn Nils Larsson och moderns namn var Kjersti Nilsdotter. Nils Olihn kom inte ensam till världen denna vinterdag (annandag jul) 1866, utan hade sällskap av sin bror Måns, som för övrigt var så svag efter födseln att han fick ett så kallat "nöddop" då man befarade att han inte skulle överleva. Således var Nils Olihn ena halva i ett tvillingpar. Hans ursprung tycks ha varit enkelt och på både fädernet och mödernet förekom det en genuin "bondebakgrund". Under tidsperioden från den 26 december 1866 och fram till dess att folkskolläraren Nils Olihn med hustru och en liten dotter flyttar in i lärarebostaden vid Lilla Årsjömåla skola den 22 december 1899, hade ganska exakt 33 år förflutit. Under denna tid hade tvillingen Nils Olihn hunnit växa upp och lämna föräldrahemmet för att studera till lärare samt gifta sig (1896) och bilda familj. Någon gång under ovan nämnda tidsperiod antog han släktnamnet "Olihn". Till folkskollärarebefattningen i Lilla Årsjömåla kom Nils Olihn närmast från Knisslinge i Skåne. Under tiden i Blekinge som inte varade speciellt många år hann Nils Olihn emellertid vara med om att bilda "Bräkne Härads Biodlarekrets" 1907. Det ska här betonas att Nils Olihn var en av initiativtagarna till att det bildades en biodlareförening i mellersta Blekinge, kanske den främste. I det första protokollet från den 14 juli 1907 kan man läsa följande: "Att av skollärare Nils Olihn i Årsjömåla framställdt förslag om bildande av en biodlareförening för att få biskötseln allmännare känd och höjd blev enhälligt antaget och beslöts att föreningen skulle få namnet Bräkne härads biodlarekrets och omfatta Bräkne härad, dock skola även utom häradet boende biskötare kunna få ingå som medlemmar av kretsen". Han valdes också in i den första styrelsen den 14 juli 1907. Nils Olihn var med säkerhet en mycket skicklig biodlare och suverän som instruktör att använda vid den kursverksamhet i biskötsel som omedelbart startades upp efter bildandet av organisation. Den pedagogiska erfarenhet en folkskollärare besatte var säkert till stor nytta i detta arbete. Att kollegan Sven Gustaf Johansson hyste ett stort förtroende för Nils Olihn framkommer i den skrivelse denne avfattade i november månad 1911 och som sändes in till länets Hushållningssällskap. Han skrev: "Föreläsare och instruktör har vid samtliga kurserna varit den framstående biskötaren folkskolläraren Nils Olihn från Halmstad, vilket enligt min tanke på ett synnerligen utmärkt sätt fyllt sitt uppdrag." Nils Olihn avflyttade med sin familj redan efter ett 10-tal år i länet (omkring 1910). Han tycks ha flyttat till Halmstad i Halland där han torsdagen den 25 november 1954 avled. Han var då 88 år gammal.
IVAR OLSSON 1912 - 1956
Ivar (Harry) Olsson föddes söndagen den 28 juli 1912 i Tokaryd, strax väster om Bräkne-Hoby. Han var son till hemmansägaren och bonden Sven August Olsson och dennes hustru Emilia Karolina Persdotter. Ivar Olsson fortsatte i sin faders fotspår som bonde när han uppnått vuxen ålder, men kom att ägna sig mycket åt biodling, som intresserade honom mycket. Han var starkt engagerad i föreningsverksamheten, både inom Bräkne Härads Biodlareförening, såväl som i Blekinge Biodlarförbund där Ivar Olsson verkade både som sekreterare och kassör. Ivar Olsson axlade ansvaret som biodlareföreningens ordförande efter Frans Granqvist och blev härigenom föreningens tredje ordförande i ordningen. Han visade stor handlingskraft vid den uppmärksammade händelsen 1948-1949 då de ekonomiska tillgångarna i Bräkne Härads Biodlareförening riskerade att gå förlorade, då dåvarande kassören hamnat i ekonomiskt obestånd. Ivar Olsson var under en period inte bara organisationens ordförande utan även dess kassör som han tvingats att ta hand om efter ovannämnda händelse. Utan tvekan betydde Ivar Olsson från Tokaryd mycket för att biodlareföreningens arbete fortskred på ett ytterst positivt sätt under hans ledning. Tyvärr rycktes Ivar Olsson bort i unga år på grund av sjukdom. Han avled måndagen den 27 februari 1956, endast 44 år gammal.
OLA OLSSON 1901 - 1973
Ola Olsson föddes lördagen den 14 december 1901 i Hakarp, son till bonden Otto Edvard Olsson och dess maka Amanda Nilsdotter. Ola Olsson härstammade från burgna bondsläkter både på fädernet som på mödernet, verksamma i Hoby-trakten. Han växte upp i Hakarp och efter den obligatoriska skolgången började Ola Olsson att studera juridik samt avlade så småningom sin juristexamen (jur. kand.). Han återvände till sin födelsebygd (Hakarp) där han bosatte sig i en ålderstigen gård benämnd "gammelgården". Här bedrev han bland annat biodling som intresserade honom mycket och han insåg tidigt binas stora betydelse i den agrara näringen. Han var även en hängiven konstnär (landskapsmålare) som älskade att sitta vid sitt staffli och måla skärgårdsmotiv vid den näraliggande kusten. År 1970 upprättade han en donationshandling vari han till Bräkne Härads Biodlareförening skänkte totalt 20.000 kronor i form av en fond (Ola Olssons fond) vars årliga ränteavkastning enligt de uppsatta statuterna skall användas till biodlareföreningens verksamhet.
Tisdagen den 17 juli 1973 avled Ola Olsson. Han blev 72 år gammal.
Historik
Över
Bräkne Härads Biodlareförening
1907 - 2010
av
Per Hesselhielm och Zyri Öst
©
Omarbetad version (2:a) med anledning av Blekinge Läns Biodlaredistrikts
100-årsjubileum den 17 september 2011
