Vax är det material som bina använder i sin bostad som byggnadsmaterial. Bina producerar vax för att bygga de celler där de lagrar honung. Cellerna används också av drottningen för att lägga ägg i som bina föder upp till larver som förpuppas och utvecklas till bin.

På baksidan av bakkroppens 3:e – 6:e kroppsringar  ligger hos arbetsbina åtta vaxkörtlar. När bina producerar vax hänger de nästan orörliga i täta klungor och väntar på att vaxfjällen skall tränga fram mellan bukringarna. Vaxfjällen är oregelbundet formade skivor som är c:a 0,5 mm tjocka. Man räknar med att det behövs c:a 1 250 sådana fjäll för att ge ett kilo vax. Normalt är det bin som är 12-18 dagar gamla som producerar det vax som bisamhället behöver för att täcka honung och yngel men när bina svärmat och hittat en ny bostad deltar alla bin i vaxbyggandet. Då aktiveras äldre bins tillbakabildade vaxkörtlar och yngre bins körtlar aktiveras i förtid.

För att kunna tillverka vax behöver bina värme (33-36°) och honung. Det är inte helt klarlagt hur mycket honung som går åt för att producera vax men beräkningar tyder på att 8 – 12 kilo honung behövs för att tillverka ett kilo vax.

Vax består av en blandning av myricin (myricinalkoholens palmitinsyraester), cerotincyra och vissa kolväten. Det är kemiskt mycket motståndskraftigt men kan lösas helt i vissa organiska syror och delvis i alkohol. Det nyproducerade vaxet är vitt men gulnar genom att färgämnen från pollen och delvis från ynglet blandar sig med vaxet. Vax är skört när det är kallt men mjuknar i värme och smälter vid 61-64°. Vaxets specifika vikt är 0,96 – 0,97.

Vax används inom industrin till en mängd olika produkter. På grund av vaxets egenskaper – hög vattenhållningsförmåga och antibiotiska egenskaper – används vax i olika kosmetiska produkter; krämer, salvor, läppstift, mm. Vax används också inom industrin vid tillverkning av t.ex. golv- och bonvax, elektriska isolermaterial, ympvax, mm.