Att biodling kan vara ekonomiskt lönsamt även för en mindre biodlare visar följande berättelse. Biodlingen bedrivs som komplement till ett jordbruk och redovisar rena fakta om biodlingens ekonomi på gården under 30 år.
Min biodling
Av Birgitt Broström, biodlande bonde
En berättelse om bin som komplement till jordbruket på Saxbo gård.
Året var 1973 och jag hade en stor familj omkring mig. Det gick åt mycket honung och eftersom självhushållning i största möjliga utsträckning ingår i min livsfilosofi beslöt jag att prova biodling. Efter en teorikurs, samt med goda kontakter med Folkare Biodlareförening, vågade jag mig på att starta. Redan det första året började jag skriva lite om hur året artade sig med väder, blommor osv. Det året blev det
inte bokfört några arbetstimmar, men jag har jämsides med den ekonomiska rapporteringen, skrivit lite om övervintring, väder m.m.
Så här skrev jag vid starten: Bina, fina italienska i ett starkt samhälle, anlände den 29 maj. Det är fint väder, +20°C, och körsbärsträden står i full blom. Päronträden har börjat blomma, maskros och blåbär likaså.
En bra start alltså. Redan den 13 juni upptäckte jag drottningceller och den 21 juni delade jag samhället. Så var jag i full gång med två samhällen som jag utökade till tre 1975. 1979 var det dålig övervintring efter ”en lång och hård vinter”. Svält och utsot härjade. Skörden blev också rekorddålig trots inköp av ett samhälle.
1985 var våren sen; ”Ännu den 15 april ligger snön obruten och endast någon enstaka flyttfågel har kommit”. Sex av sju samhällen hade dock överlevt och för att hålla arbetsinsatsen nere, under den för bönder så jobbiga sommaren, sålde jag två samhällen i mitten av maj. Detta upprepades under flera år.
1989 fick jag en rekordskörd på 450 kg på sex samhällen och honungspriset hade nu ökat från 8 kr 1974 till 30 kr. Bina började nu ge riktigt bra inkomster på över 10 000 kr och timpeng på över 100 kr. Vartefter vanan smugit sig in gick det nu på samma tid att sköta 6-8 samhällen som det tog att sköta två de första åren.
1993 var utgifterna höga på grund av inköp av nya kupor, föregångarna har jag köpt billigt begagnat. När jag köpt riktigt dyra grejor, t ex slunga 1979, samt bytt den till en rostfri 2002, har jag fördelat utgiften på 10 år.
1995 blev ett rekordår med nästan 800 kg honung av mina då 11 samhällen. Det året var maj lite knepig med ca 1 dm snö den 14 maj. Myrorna blev mycket aggressiva och måste bekämpas. Det var dock ”en mycket rik blomning av sälg och fruktblom” och samhällena repade sig snabbt. ”En lugn utveckling med små svärmtendenser” gav den fina rekordskörden, mycket beroende på att barrlusen trivdes och gav bladhonung långt in på hösten. Men oj vad jobbigt det var med den stora skörden.
1998 blev en besvikelse med låg skörd, 181 kg. Låga utgifter och ett höjt honungspris gav ändå en timpeng på över 100 kr. 2001 blev det en bra skörd med 658 kg och honungspriset var nu 50 kr (beräknat på hela skörden). Det här året sålde jag en rejäl mängd honung till Hemköp, men annars gick det rätt bra med försäljningen hemma och på marknader.
2004 års skörd blev hyfsad trots alla regndagar. 651 kg skördades från tolv samhällen. Iordningställande av en bipaviljong drog lite extra utgifter, men resultatet blev bra.
Sex samhällen i paviljongen och sex samhällen i trågkupor gav bra jämförelser och till paviljongens fördel. Lättare skötsel och en jämnare utveckling där svärmlusten var betydligt starkare i de fristående kuporna, tyckte jag. Året var annars besvärligt
med hög svärmvilja. Den goda skörden berodde nog också på att 2004 var ett barrlusår med överlag mörk men välsmakande honung.
Så gott som alla utgifter som direkt berör biodlingen har jag tagit med, med undantag för bilresor för att exempelvis hämta drottningar och dylikt. Likaså har jag räknat med att allt arbete direkt i kuporna samt slungning, städning och iordningsställande av material. Honungen vägs efter slungning och årets kilopris för honung vid leverans till Svensk Honungsförädling har använts.
Tid för rörning, tappning och försäljning har inte tagits med därför att kilopriset för tappad honung legat högre och detta får ge timpeng för det arbetet.
|
