Startsida  |  2016-05-24
Startsida Bin och biodling Biodling där du bor Om SBR Forum Bibutiken Medlemsservice Bitidningen Utbildning Information Länkar

 

Nosema

Biologi och sjukdomsförlopp
Nosemasjuka (i dagligt tal kallad nosema) orsakas av Nosema apis och Nosema ceranae som tillhör mikrosporidierna. Mikrosporidier är små organismer med förmåga att bilda sporer, ett sorts vilstadium, som också fungerar som organismens spridningsstadium. Bina infekteras genom att de via munnen får i sig sporerna. Nere i mellantarmen gror sporerna och kastar ut en så kallad poltråd som tränger igenom cellmembranet i en tarmcell och möjliggör för sporinnehållet att tränga sig in i en tarmcell. Väl inne i tarmcellen utvecklas parasiten, tillväxer i antal, och bilder i sin tur nya sporer som kan spridas till andra tarmceller eller föras ut med biets avföring. Alla vuxna bin (arbetsbin, drönare och drottning) kan angripas av nosemaparasiten, men normalt angrips arbetsbin i betydligt större utsträckning främst beroende på deras städningsaktiviteter i samhället. Andelen infekterade bin i ett samhälle är störst på våren.

Spridning med bina sker genom felflygning och röveri. Exkrementer kan innehålla stora mängder nosemasporer och spridning kan därför ske genom användning av kontaminerat materiel samt genom kontaminerade foder- och vattenkällor. Genom att flytta ramar och bin i samband med utjämning eller genom förening av samhällen kan nosema snabbt spridas från ett samhälle till ett annat. Nosemasporer kan vara infektiösa under lång tid, i exkrementfläckar mer än ett år.

Nosema kan vara svår att upptäcka beroende på att förloppet ofta är smygande med vaga symptom. Samhällets utveckling står stilla eller bistyrkan minskar. På flustret eller framför kupan kan det finnas flygförlamade eller döda bin, några med uppsvällda bakkroppar. Det kan finnas utsotsfläckar såväl inne i kupan som utanpå. Utsot behöver emellertid inte alltid betyda att samhället drabbats av nosema, liksom ett nosemaangrepp inte behöver betyda att samhället drabbas av utsot. Men om utsotsfläckarna innehåller nosemasporer bidrar utsot till att förstärka sjukdomsförloppet.

Angripna bin kan inte tillgodogöra sig födans proteiner och försvagas därmed. Livslängden reduceras avsevärt och fodersaftkörtlarna utvecklas dåligt, vilket leder till dålig yngelutveckling. Nosema ger sämre honungsskörd och ger vid kraftiga angrepp upphov till ökade vinterförluster. En viss andel av vinterförlusterna beror då på visefall som orsakas av att drottningen blivit infekterad. Stress, proteinstatus i samhället och tidig yngelsättning är faktorer som påverkar sjukdomens förlopp. Även virusinfektioner, som black queen cell virus (BQCV) och bee virus Y (BVY) kan förstärka effekten av en nosemainfektion.

Diagnos

En säker diagnos av nosemasjukan kan enbart ställas genom mikroskopisk analys av bins tarminnehåll eller av hela bin. Typiska yttre symptom på nosemaangrepp saknas helt. När ett samhälle skall undersökas ger prover på levande bin det säkraste resultatet. Ett nosemaprov bör omfatta cirka 60 bin för tillfredsställande säkerhet i diagnosen.

Om man har tillgång till ett mikroskop går det utmärkt att själv analysera bina för nosema. Mosa bina med 0,5 ml vatten per bi i en mortel, tillsätt därefter ytterligare 0,5 ml vatten per bi (dvs. total mängd vatten om 60 ml till 60 bin) och blanda väl. En droppa av soppan förs över på ett objektglas och ett täckglas läggs på. Provet undersöks i mikroskop vid en förstoring på t.ex. 10x40 (dvs. okularets x objektivets förstoringsgrad =400). Den ungefärliga infektionsgraden eller angreppsnivån kan t.ex. anges i en fyragradig skala beroende på mängden sporer i synfältet. Inga sporer = ingen påvisbar infektion, enstaka sporer = svag infektion, 5-40 sporer = måttlig infektion och över 40 sporer = stark infektion. Genom att använda samma standard varje gång (samma mängd vatten och samma förstoring) kan man jämföra angreppsgraden i olika samhällen och från år till år.

Behandling och förebyggande åtgärder

Kraftigt infekterade samhällen bör avlivas, medan bisamhällen med lägre angrepsgrad, men i en omfattning som går att diagnosticera, bör överföras på nytt vaxbygge. Ta bort ramar med utsotsfläckar som kan innehålla nosemasporer och ombona samhället. Smält ned kakverk med utsotsfläckar samt kakverk från avlivade samhällen eller kraftigt angripna samhällen. Kakverket bör systematiskt förnyas och det kan även vara en bra idé att invintra på nya vaxkakor eller på mellanväggar om man vill komma till rätta med ett nosemaproblem. Utbyggda ramar som sparas till nästa säsong kan desinficeras med ättiksyra.

Förutom åtgärder för att minska smitta genom förorenat vax handlar bekämpning av nosema främst om förebyggande åtgärder. Se till at ha bra pollenkällor nära bigården och drivfodra under perioder utan drag (ett bisamhälle får aldrig svälta). Undvik tidig yngelsättning och utvidga måttligt på våren. Invintra på lämpligt foder och ge foder i rena foderanordningar; se dessutom till att ha en hygienisk vattenförsörjning. Undvik att stressa bisamhällen och undvik att krossa bin i samband med ingrepp. Slå inte ihop nosemasjuka samhällen med friska samhällen. Innan ett svagt samhälle förstärks med bin/yngel bör man ta reda på orsaken till att samhället är svagt.N. ceranae är beskriven först hos en asiatisk biart. Senare har det visat sig att parasiten numera också finns hos europeiska bin i Europa och Amerika, samt att det finns en tendens till att den håller på att tränga undan N. apis. Det finns ännu mycket lite information om N. ceranae och dess skadeverkningar och om där finns skillnader jämfört med N. apis. Biologin liknar i allt väsentligt vad som är känt för N. apis och det är troligt att råden som rör N. apis också gäller för N. ceranae. Hittills har bara blandinfektioner av de två arterna funnits i Sverige, men en rimlig prognos med nuvarande kunskapsläge är att N. ceranae kommer att spridas ytterligare och successivt öka i omfattning också i svensk biodling.

Sveriges Biodlares Riksförbund  -  Borgmästaregatan 26  -  596 34 Skänninge  -  Telefon 0142- 48 20 00  -  E-post: sbr@biodlarna.se

Plusgiro: 86 85-0  -  Bankgiro: 413 - 6149  -  Org nr 82 30 00-1391  -  Momsnr/VAT nr SE823000139101

Bankgironummer för betalning av medlemsavgift: 512-7113 (Membit)

Adressändring