De flesta förståsigpåare, när det gäller bin, har sin egen förklaring till varför bin svärmar. Detta har lett till en massa irrationella svärmförhindrande åtgärder som orsakar mer skada än nytta vad gäller produktionen av honung. Att svärma är binas naturliga sätt att förmera sig vad gäller att starta upp nya samhällen. Biodlaren kan inte motverka en naturlig företeelse utan problem. Genom olika körtelaktivitet i de olika åldersgrupperna får svärm och modersamhälle automatiskt rätt bin för rätt funktion. Denna sortering av bina kan biodlaren aldrig åstadkomma, men han eller hon kan hjälpa bina att göra den innan natursvärmen går ut.
Den naturliga smärmningen är resultatet av ett helt års samverkan mellan bina och naturen. Den är så beroende av ett harmoniskt förhållande mellan olika faktorer att det är synnerligen orealistiskt att tillmäta en viss företeelse något större inflytande på bisamhällets sätt att organisera sig. Vi måste acceptera svärmningen som ett naturligt skeende och begränsa våra åtgärder till att förhindra att svärmarna försvinner. I praktiken kan vi göra detta genom konstsvärmning, alltså dela samhället kontrollerat när det står på sin höjdpunkt, helst innan det själv har kommit på att behöva dela sig. Delningen kan göras genom att drottningen och en del av ynglet flyttas över till en avläggare.
Bisamhället är moget för delning när följande faktorer inträffat. Vårutvecklingen av samhället ska ha nått sin kulmen. Det finns ett överskott av bin som producerar vax, alltså bin som kan bygga. Det finns ett överskott på parningsdugliga drönare. Tiden maj-juni är enligt bina bäst lämpad för för full utveckling av både svärm och modersamhälle. Dessa första drottningceller, som framställs av en harmonisk organisation helt inställd på en naturlig förmering, blir av den bästa kvalite.
Bisamhällen som förbereder svärmning arbetar dåligt. De bygger inte med någon reda utan förstör istället kakorna genom att bygga om till drönare- och drottningceller. Flygaktiviteten blir lägre och därmed även nektarinsamlandet. Så länge biodlaren , genom olika åtgärder, försöker förhindra svärmning förblir samhället i ett tillstånd av obalans. Det verkar nästan som att de strejkar för att de inte får sin vilja igenom. Att fortlöpande riva drottningceller är ingen bra metod att förbättra honungsskörden. Det är bara en massa jobb till ingen nytta.
Då är det mycket bättre att dela samhället kontrollerat. Bäst fungerar det om det görs innan bina själva kommit på att de har svårt att hålla ihop. För detta finns ju ingen generell tidpunkt för det är väldigt olika var i landet biodlingen bedrivs. Här i Halland , där jag utövar min bisyssla, är månadsskiftet maj-juni den bästa tiden. Då har samhället kommit upp i full styrka och någon ytterligare yngeluppfödning behövs inte under juni månad. Bina som föds efter den äggläggningen skulle inte kunna bidra till honungsskörden förrän dragen är över och några bra vinterbin blir de inte heller. De skulle däremot ha livnärt sig på den indragna honungen till ingen nytta.Mvh. Jan-Uno
” Att svärma är binas naturliga sätt att förmera sig vad gäller att starta upp nya samhällen.”
>Ja, svärmlystna bisamhällen gör detta. Medan svärmtröga gör eget byte av drottningen när hon har kommit upp i åren. Men vad är orsaken till att det förhåller sig på det här sättet?<
”olika åldersgrupperna får svärm och modersamhälle automatiskt rätt bin för rätt funktion.”
>Om man tänker sig in i en bild i minnet hur ett honungsbisamhälle är uppbyggt in i minsta detalj. Då kan man möjligen förstå hur fördelningen av bin blir i en svärm och i dess modersamhälle.<
”Bisamhället är moget för delning när följande faktorer inträffat. Vårutvecklingen av samhället ska ha nått sin kulmen. Det finns ett överskott av bin som producerar vax, alltså bin som kan bygga. Det finns ett överskott på parningsdugliga drönare. ”
>Birasen har stor betydelse när bisamhället står på toppen av sin utveckling. Men vad är orsaken till att en del bisamhällen är svärmtokiga? Medan andra samhällen är det motsatta?<
” Att fortlöpande riva drottningceller är ingen bra metod att förbättra honungsskörden. Det är bara en massa jobb till ingen nytta.
Då är det mycket bättre att dela samhället kontrollerat.”
>Visst är det, det rätta att konstvärma ett bisamhälle som trilskas med att ständigt dra upp drottningceller. När konstsvärmens drottning har börjat lägga ägg, då plockas modersamhällets defekta drottning bort. Sedan kan modersamhälle och konstsvärmen förenas med tidningspappersmetoden. Denna enhet kommer att ge en god skörd fram till invintringen, om förutsättningar finns för detta.<
”För detta finns ju ingen generell tidpunkt för det är väldigt olika var i landet biodlingen bedrivs.”
>När första drottningcellen visar sig är det dags att konstsvärma bisamhället. Detta oberoende var man i landet bedriver biodlingen.<
