Vad är orsaken till att honungsbin svärmar?

Hem Forum Praktisk biodling Vad är orsaken till att honungsbin svärmar?

Visar 14 inlägg - 1 till 14 (av 14 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #14341

    Det händer en del otrevliga saker under biodlingen som t.ex. svärming. För egen del är svärmning ett handikapp eftersom de egna bina inte svärmar..
    Men vad är orsaken till att honungsbin svärmar?

    #16101

    intressant fråga som sysselsatt oss biodlare i många år. Lika intressant är det att vända på frågan: varför bina inte svärmar? Har åtgärderna för att motverka svärmning samma effekt vid olika tid under säsongen? det tror jag inte. Jag är ganska övertygad om att bina har en tidslinje och den stämmer ganska bra överens med klimat och omgivande växtlighet. Bina synkar tex. sin expansion med när det är drag, för att ha maximalt med dragbin som kan hämta hem det vinterförråd som behövs. I den här tidslinjen utspelas det mesta under ett par intensiva försommarveckor. Allt bina gör och inte gör kommer att ha senare konsekvenser för hur starka dom blir och hur bra dom övervintrar. Det är också under denna tid som de flesta bin svärmar. Det finns ju en logik i det också. Svärmen ska kunna etablera ett samhälle som kan övervintra och då krävs det dragväxter, bra väder och den kvarvarande delen ska också kunna överleva Det är så bina har utvecklats som art och kunnat sprida sig över stora landområden.
    Om vi återgår till åtgärder som förhindrar svärm så bör dom sättas in tidigt. Vad som ska göras borde då rimligen bero på vilken status ett samhälle har, bistyrka, förråd och drottning. Att bina skulle gå ut i en svärm med en drottning som sviktar i äggläggningen blir väl för riskfyllt? Det är ett resonemang jag hört att bina drar upp viceceller när drottningens äggläggning avtar. Hur ska en dålig drottning kunna bygga ett nytt samhälle?
    Jag tror inte alls att jag har svaret på varför bina svärmar men de flesta orsaker jag har fått mig förklarat saknar lite logik och en hel händelsekedja. Om man utgår ifrån att svärmningen är nödvändig för att bina ska kunna överleva som art, få en geografisk spridning som förhindrar alltför stor inavel och en etablering av många samhällen där plusvarianter uppstår som förbättrar bina som art, om allt detta ska funka så borde svärmningen inte ske lite slumpvis om den ska vara lyckosam. Har ni gjort andra iakttagelser eller kommit fram till andra slutsatser så vore det intressant att få ta del av dom!

    #16105

    intressant fråga som sysselsatt oss biodlare i många år. Lika intressant är det att vända på frågan: varför bina inte svärmar? Har åtgärderna för att motverka svärmning samma effekt vid olika tid under säsongen? det tror jag inte. Jag är ganska övertygad om att bina har en tidslinje och den stämmer ganska bra överens med klimat och omgivande växtlighet. Bina synkar tex. sin expansion med när det är drag, för att ha maximalt med dragbin som kan hämta hem det vinterförråd som behövs. I den här tidslinjen utspelas det mesta under ett par intensiva försommarveckor. Allt bina gör och inte gör kommer att ha senare konsekvenser för hur starka dom blir och hur bra dom övervintrar. Det är också under denna tid som de flesta bin svärmar. Det finns ju en logik i det också. Svärmen ska kunna etablera ett samhälle som kan övervintra och då krävs det dragväxter, bra väder och den kvarvarande delen ska också kunna överleva Det är så bina har utvecklats som art och kunnat sprida sig över stora landområden.
    Om vi återgår till åtgärder som förhindrar svärm så bör dom sättas in tidigt. Vad som ska göras borde då rimligen bero på vilken status ett samhälle har, bistyrka, förråd och drottning. Att bina skulle gå ut i en svärm med en drottning som sviktar i äggläggningen blir väl för riskfyllt? Det är ett resonemang jag hört att bina drar upp viceceller när drottningens äggläggning avtar. Hur ska en dålig drottning kunna bygga ett nytt samhälle?
    Jag tror inte alls att jag har svaret på varför bina svärmar men de flesta orsaker jag har fått mig förklarat saknar lite logik och en hel händelsekedja. Om man utgår ifrån att svärmningen är nödvändig för att bina ska kunna överleva som art, få en geografisk spridning som förhindrar alltför stor inavel och en etablering av många samhällen där plusvarianter uppstår som förbättrar bina som art, om allt detta ska funka så borde svärmningen inte ske lite slumpvis om den ska vara lyckosam. Har ni gjort andra iakttagelser eller kommit fram till andra slutsatser så vore det intressant att få ta del av dom!

    ”intressant fråga som sysselsatt oss biodlare i många år. Lika intressant är det att vända på frågan: varför bina inte svärmar?”

    Det hör med all säkerhet samman med drottningens feromonproduktion. Olika drottningar producerar olika mycket med feromonsubstans. Det i sig är av vilket genetiskt arv som drottningen är bärare av.

    ”Har åtgärderna för att motverka svärmning samma effekt vid olika tid under säsongen? det tror jag inte.”

    Säkert under svärmperioden. Därefter kommer stilla drottningbyte. Feromonsubstansen spelar säkert en avgörande roll då också.

    ”Jag är ganska övertygad om att bina har en tidslinje och den stämmer ganska bra överens med klimat och omgivande växtlighet.”

    Visst har bisamhället en livscykel, men som intensivast från våren till hösten. De olika biraserna har var sina cykler. De som finns är uppblandade med lite av varje. Det mest troliga för att avgöra ett bis rastillhörighet sker säkert genom dess färg och vingarnas cubitalindex. Raserna har olika cubitalindex.

    ”Bina synkar tex. sin expansion med när det är drag, för att ha maximalt med dragbin som kan hämta hem det vinterförråd som behövs. I den här tidslinjen utspelas det mesta under ett par intensiva försommarveckor.”

    Vill nog mer säga några månader, mars – september. När nektar –  kolhydrater och frömjöl –  protein kommer in i kupan, då sätter binas vårscykel igång. Den förutseende biodlaren nyttjar 7 veckorsperioden. Det menas att bina drivs med socker spetsat med honung, med början 7 veckor före huvuddraget.

    ”Allt bina gör och inte gör kommer att ha senare konsekvenser för hur starka dom blir och hur bra dom övervintrar. Det är också under denna tid som de flesta bin svärmar. Det finns ju en logik i det också. Svärmen ska kunna etablera ett samhälle som kan övervintra och då krävs det dragväxter, bra väder och den kvarvarande delen ska också kunna överleva Det är så bina har utvecklats som art och kunnat sprida sig över stora landområden.”

    För att bisamhället ska överleva vintern, det beror på biodlarens kunskaper i ämnet. Bins svärmning inträffar i regel 15 maj – 15 juli. Den största spridningen av bin sker genom biodlarna.

    ”Om vi återgår till åtgärder som förhindrar svärm så bör dom sättas in tidigt. Vad som ska göras borde då rimligen bero på vilken status ett samhälle har, bistyrka, förråd och drottning. Att bina skulle gå ut i en svärm med en drottning som sviktar i äggläggningen blir väl för riskfyllt?”

    För att förhindra att bisvärmar ryker iväg är beroende på drottningens genetiska feromonsubstans i arvet. Se ovan. Det är riktigt att bistyrkan är avgörande vilka åtgärder som ska vidtas med bisamhället. När bin i ett samhälle har bestämt sig för att svärma. Drottningen flyger då  med svärmen ut oberoende av hennes ålder.

    ”Det är ett resonemang jag hört att bina drar upp viceceller när drottningens äggläggning avtar. Hur ska en dålig drottning kunna bygga ett nytt samhälle?”

    En svärm som har etablerat sig på sin valda plats måste bygga vaxkakor där drottningen ska lägga sina ägg till nya individer i bisamhället. Bisvärmens stora massa av bin bygger vax i ca 2 veckor och under tiden lägger drottningen ägg däri. En del svärmbin ställer om sig till ambin för att mata de späda larverna. Medan andra bin hämtar hem nektar, frömjöl och vatten till ambinas matning av den nya avkomman av individer i bisamhället.

    ”Jag tror inte alls att jag har svaret på varför bina svärmar men de flesta orsaker jag har fått mig förklarat saknar lite logik och en hel händelsekedja. Om man utgår ifrån att svärmningen är nödvändig för att bina ska kunna överleva som art, få en geografisk spridning som förhindrar alltför stor inavel och en etablering av många samhällen där plusvarianter uppstår som förbättrar bina som art, om allt detta ska funka så borde svärmningen inte ske lite slumpvis om den ska vara lyckosam. Har ni gjort andra iakttagelser eller kommit fram till andra slutsatser så vore det intressant att få ta del av dom!”

    Det att bin svärmar eller inte svärmar kommer i all framtid att intressera biodlarna till det yttersta för att motverka eller bara följa med binas utveckling. Den ena drottningen är inte den andra lik. Inte ens några systerdrottningar är lika genetiskt arvsmässigt, men färgmässigt kan de vara lika. Varje bisamhälle är en sluten enhet. Vid svärmnig förmerar sig den slutna enheten till två eller flera delar, men som vanligast 2 delar. En drottning som flyger ut för parning undviker i det längsta inavel. Men med insemination av bidrottningen, det är något som går emot binas natur. Den typen av befruktning av drottningar är något som människan har skapat i kampen till att skapa ett superbi som har motstånd mot bisjukdommar. Om det kommer  att ske, det vet ingen. Att manipulera med mänsklig hand genom inseminering av drottningar är äventyrligt. Det är ett enda stort lotteri liksom friparning är hur hennes avkomma blir. Den ena systern ger flera plusanlag, medan andra systrar har flera minusanlag.

    #16109

    ” För att förhindra att bisvärmar ryker iväg är beroende på drottningens genetiska feromonsubstans i arvet. Se ovan. Det är riktigt att bistyrkan är avgörande vilka åtgärder som ska vidtas med bisamhället. När bin i ett samhälle har bestämt sig för att svärma. Drottningen flyger då  med svärmen ut oberoende av hennes ålder”
    om svärmningen beror på drottningens feromonutsöndring så är det ologiskt om åtgärder i samhället som tex. reducering av bimassa skulle avbryta svärmbeteendet. Gör man en dragbiavläggare på ett samhälle som börjat dra viceceller så avbryter dom allt vad svärmning heter. Det tolkar jag som att bina måste ha tillräckligt med bin för att kunna svärma. Det tolkar jag som att dom också på något sätt kan mäta eller uppskatta bimängden, kanske med hjälp av doft eller något hormon? Jag har ett ”rappelsamhälle” klent och dåligt, dom har förmodligen en drottning med svag äggläggning och borde då också ha en låg feromonhalt i kupan men dom gör inga förberedelser för att svärma. Tvärtom dom kämpar på för att överleva.

    #16110

    En återkommande orsak till svärmning är platsbrist, också svår att lösa genetiskt 8)
    CB/NM är en metod som löser flera problem samtidigt.
    Att checka in mellanväggar = ge bina en utmaning dvs något att pyssla med. Utbyggnad av yngelrummet genom att ”spränga” det har också en svärmhämmande effekt. Alla moment sammantaget som sker vid CB/NM minskar svärmtendenserna markant och det har man också påvisat i stora försök. De som driver sina bin på det sättet har markant mindre svärmning än andra former.

    Det handlar alltså inte bara om bina, eller drottningen. Biodlaren måste också göra sitt!

    #16111

    jag är lite inne på att det handlar om olika nivåer som ska uppfyllas, bimängd, foder och att dom här nivåerna måste bina kunna bedöma/”mäta” för att avgöra om svärmning är möjlig. Mera plats i kupan verkar svärmdämpande men bara om platsen ges i tid, VARFÖR? Om man som biodlare ska kunna påverka binas svärmning så måste man ju veta vad som påverkar svärmningstendenser. Vad är effektivt att göra som biodlare, NÄR och VARFÖR? Vad är det som påverkas av de åtgärder jag gör?
    Sedan är jag lite nyfiken på sammansättningen av bin i en svärm. Det borde vara bättre att svärma med årets ännu ej slitna dragbin än förra årets vinterbin, kommer svärmperioden när samhället består bara av årets bin? Då skulle en snabb utveckling/expansion av samhället bidra till att svärmningen kommer igång tidigare? Sådana tendenser tycker jag att jag har sett i år.
    Snälla, lägg märke till att jag inte påstår att ”så här är det”! Jag skriver bara ner sånt jag har lagt märke till, mina egna funderingar om detsamma och jag vill gärna utveckla dessa tankebanor lite mera med Er hjälp.

    #16148

    ” För att förhindra att bisvärmar ryker iväg är beroende på drottningens genetiska feromonsubstans i arvet. Se ovan. Det är riktigt att bistyrkan är avgörande vilka åtgärder som ska vidtas med bisamhället. När bin i ett samhälle har bestämt sig för att svärma. Drottningen flyger då  med svärmen ut oberoende av hennes ålder”
    om svärmningen beror på drottningens feromonutsöndring så är det ologiskt om åtgärder i samhället som tex. reducering av bimassa skulle avbryta svärmbeteendet. Gör man en dragbiavläggare på ett samhälle som börjat dra viceceller så avbryter dom allt vad svärmning heter. Det tolkar jag som att bina måste ha tillräckligt med bin för att kunna svärma. Det tolkar jag som att dom också på något sätt kan mäta eller uppskatta bimängden, kanske med hjälp av doft eller något hormon? Jag har ett ”rappelsamhälle” klent och dåligt, dom har förmodligen en drottning med svag äggläggning och borde då också ha en låg feromonhalt i kupan men dom gör inga förberedelser för att svärma. Tvärtom dom kämpar på för att överleva.

    ”om svärmningen beror på drottningens feromonutsöndring så är det ologiskt om åtgärder i samhället som tex. reducering av bimassa skulle avbryta svärmbeteendet.”

    >Har testat under lång tid med 2 lådor med 10 ramar lågnormal i vardera lådan såsom yngelrum. Ramar som har satts till har varit utbyggt vax. Däröver spärrgaller och åter 2 lådor med 10 ramar lågnormal i vardera såsom skattlådor. Då med 50 / 50 % med utbyggt vax och vaxmellanväggar. De här testen har visat att drottningen i de flesta fallen har haft tillräckligt med plats för sin äggläggning. Men vid några tillfällen har bisamhällen visat tecken på att vilja svärma. Det är här som rubriken ”vad är orsaken till att honungsbin svärmar ?” kommer in.<

    ”Gör man en dragbiavläggare på ett samhälle som börjat dra viceceller så avbryter dom allt vad svärmning heter. ”

    > En dragbiavläggare är något som inte känns bekant. Men däremot en avläggare med eller utan drottning  känns bekant inom biodlingen. Görs en stor drottningavläggare strax innan ett kraftigt drag från någon bra växt. Då blir inte biodlaren lottlös och modersamhället avslutar intresset för att svärma. Det kan inte svärma, de har sin drottning i drottningavläggaren.<

    ”Det tolkar jag som att bina måste ha tillräckligt med bin för att kunna svärma. Det tolkar jag som att dom också på något sätt kan mäta eller uppskatta bimängden, kanske med hjälp av doft eller något hormon?”

    >Ett litet bisamhälle har normalt inte kraft till att svärma. Har vid något tillfälle upplevt att en värmesvärm har gått till väders. Då på grund av att de har haft det för varmt i kupan. De får mer sällan med sig drottningen och bina kommer åter till sin boning. Men ett stort bisamhälle kan svärma speciellt om det går under benämningen svärmbin. Har den uppfattningen  att när det råder obalans av de olika individerna i ett bisamhälle som t.ex. efter avläggarebildning kommer svärmningen av sig. Vissa bisamhällen och deras drottning är nöjda med 20 ramar som yngelrum under hela bisäsongen. Där lever alla bisamhällets individer i balans. Medan vissa har stort intresse av att svärma. Återigen ”vad är orsaken till att honungsbin svärmar?” Troliga har olika drottningar  olika mängd av feromonsubstans och att det är ett genetiska arv.<

    ”Jag har ett ”rappelsamhälle” klent och dåligt, dom har förmodligen en drottning med svag äggläggning och borde då också ha en låg feromonhalt i kupan men dom gör inga förberedelser för att svärma. Tvärtom dom kämpar på för att överleva.”

    >Ett förslag, det är att tillföra mer bin från ett annat samhälle. Ta t.ex. 2 täckta yngelramar, helst  med utkrypande bin och med påsittande bin från ett annat bisamhälle, men utan dess drottning. Sätt dessa ramar inanför det svaga samhällets yngelramar.<

    Har under mer än 40 år testat en del inom biodlingen. Då om andra saker än att producera honung. Det är något som erhålls antingen man vill eller inte.

    #16171

    De flesta förståsigpåare, när det gäller bin, har sin egen förklaring till varför bin svärmar. Detta har lett till en massa irrationella svärmförhindrande åtgärder som orsakar mer skada än nytta vad gäller produktionen av honung. Att svärma är binas naturliga sätt att förmera sig vad gäller att starta upp nya samhällen. Biodlaren kan inte motverka en naturlig företeelse utan problem. Genom olika körtelaktivitet i de olika åldersgrupperna får svärm och modersamhälle automatiskt rätt bin för rätt funktion. Denna sortering av bina kan biodlaren aldrig åstadkomma, men han eller hon kan hjälpa bina att göra den innan natursvärmen går ut.
    Den naturliga smärmningen är resultatet av ett helt års samverkan mellan bina och naturen. Den är så beroende av ett harmoniskt förhållande mellan olika faktorer att det är synnerligen orealistiskt att tillmäta en viss företeelse något större inflytande på bisamhällets sätt att organisera sig. Vi måste acceptera svärmningen som ett naturligt skeende och begränsa våra åtgärder till att förhindra att svärmarna försvinner. I praktiken kan vi göra detta genom konstsvärmning, alltså dela samhället kontrollerat när det står på sin höjdpunkt, helst innan det själv har kommit på att behöva dela sig. Delningen kan göras genom att drottningen och en del av ynglet flyttas över till en avläggare.
    Bisamhället är moget för delning när följande faktorer inträffat. Vårutvecklingen av samhället ska ha nått sin kulmen. Det finns ett överskott av bin som producerar vax, alltså bin som kan bygga. Det finns ett överskott på parningsdugliga drönare. Tiden maj-juni är enligt bina bäst lämpad för för full utveckling av både svärm och modersamhälle. Dessa första drottningceller, som framställs av en harmonisk organisation helt inställd på en naturlig förmering, blir av den bästa kvalite.
    Bisamhällen som förbereder svärmning arbetar dåligt. De bygger inte med någon reda utan förstör istället kakorna genom att bygga om till drönare- och drottningceller. Flygaktiviteten blir lägre och därmed även nektarinsamlandet. Så länge biodlaren , genom olika åtgärder, försöker förhindra svärmning förblir samhället i ett tillstånd av obalans. Det verkar nästan som att de strejkar för att de inte får sin vilja igenom. Att fortlöpande riva drottningceller är ingen bra metod att förbättra honungsskörden. Det är bara en massa jobb till ingen nytta.
    Då är det mycket bättre att dela samhället kontrollerat. Bäst fungerar det om det görs innan bina själva kommit på att de har svårt att hålla ihop. För detta finns ju ingen generell tidpunkt för det är väldigt olika var i landet biodlingen bedrivs. Här i Halland , där jag utövar min bisyssla, är månadsskiftet maj-juni den bästa tiden. Då har samhället kommit upp i full styrka och någon ytterligare yngeluppfödning behövs inte under juni månad. Bina som föds efter den äggläggningen skulle inte kunna bidra till honungsskörden förrän dragen är över och några bra vinterbin blir de inte heller. De skulle däremot ha livnärt sig på den indragna honungen till ingen nytta.

    Mvh. Jan-Uno

    #16172

    De flesta förståsigpåare, när det gäller bin, har sin egen förklaring till varför bin svärmar.

    Precis! Du kunde inte sagt det bättre …

    Jag har under mina 5 år som biodlare haft 3 svärmar. Jag byter drottningar och använder mig av typ Höremetoden med rollade ramar. Jag river aldrig ”svärmceller”, jag påtar sällan i kupan och jag har vanliga normala bottnar utan svärmgaller och skit.

    Allt flera kupor visar på stilla byte, dessa har jag låtit vara. De fortsätter fungera så och de svärmar inte än. Största orsaken till lite svärmning hos mig är CB/NM eller en variant på Höremetoden kombinerat med svärmtröga bin.

    Jag har höga staplar, 7-8 lådor och mycket honung och massor av bin i kuporna.

    Så vad gör jag för fel som inte fattar nånting …

    #16173

    Ja jag hade också min förklaring och trodde jag hittat nyckeln mot svärmning. Sedan kom sommaren 2009 och nu vet jag bättre att jag inte vet.

    #16194

    En återkommande orsak till svärmning är platsbrist, också svår att lösa genetiskt 8)
    CB/NM är en metod som löser flera problem samtidigt.
    Att checka in mellanväggar = ge bina en utmaning dvs något att pyssla med. Utbyggnad av yngelrummet genom att ”spränga” det har också en svärmhämmande effekt. Alla moment sammantaget som sker vid CB/NM minskar svärmtendenserna markant och det har man också påvisat i stora försök. De som driver sina bin på det sättet har markant mindre svärmning än andra former.

    Det handlar alltså inte bara om bina, eller drottningen. Biodlaren måste också göra sitt!

    ”En återkommande orsak till svärmning är platsbrist,”

    > Svärmtröga bin har också detta, men de svärmar inte. Vad är orsaken?

    ”att ”spränga” det har också en svärmhämmande effekt.”

    > Det finns en risk att drottningen stängs inne på alltför få ramar och av den anledningen svärmar. Det är enklare att stryka bina medhårs än mothårs. Det att spränga yngelklotet är mothårs. Vaxmellanväggar vid sidorna om ynglet är medhårs.<

    ”Det handlar alltså inte bara om bina, eller drottningen. Biodlaren måste också göra sitt!”

    > Det är drottningen och arbetsbina som styr i ett bisamhälle. Biodlaren styr bisamhället dit denne vill med sin biodling.<

    #16206

    De flesta förståsigpåare, när det gäller bin, har sin egen förklaring till varför bin svärmar. Detta har lett till en massa irrationella svärmförhindrande åtgärder som orsakar mer skada än nytta vad gäller produktionen av honung. Att svärma är binas naturliga sätt att förmera sig vad gäller att starta upp nya samhällen. Biodlaren kan inte motverka en naturlig företeelse utan problem. Genom olika körtelaktivitet i de olika åldersgrupperna får svärm och modersamhälle automatiskt rätt bin för rätt funktion. Denna sortering av bina kan biodlaren aldrig åstadkomma, men han eller hon kan hjälpa bina att göra den innan natursvärmen går ut.
    Den naturliga smärmningen är resultatet av ett helt års samverkan mellan bina och naturen. Den är så beroende av ett harmoniskt förhållande mellan olika faktorer att det är synnerligen orealistiskt att tillmäta en viss företeelse något större inflytande på bisamhällets sätt att organisera sig. Vi måste acceptera svärmningen som ett naturligt skeende och begränsa våra åtgärder till att förhindra att svärmarna försvinner. I praktiken kan vi göra detta genom konstsvärmning, alltså dela samhället kontrollerat när det står på sin höjdpunkt, helst innan det själv har kommit på att behöva dela sig. Delningen kan göras genom att drottningen och en del av ynglet flyttas över till en avläggare.
    Bisamhället är moget för delning när följande faktorer inträffat. Vårutvecklingen av samhället ska ha nått sin kulmen. Det finns ett överskott av bin som producerar vax, alltså bin som kan bygga. Det finns ett överskott på parningsdugliga drönare. Tiden maj-juni är enligt bina bäst lämpad för för full utveckling av både svärm och modersamhälle. Dessa första drottningceller, som framställs av en harmonisk organisation helt inställd på en naturlig förmering, blir av den bästa kvalite.
    Bisamhällen som förbereder svärmning arbetar dåligt. De bygger inte med någon reda utan förstör istället kakorna genom att bygga om till drönare- och drottningceller. Flygaktiviteten blir lägre och därmed även nektarinsamlandet. Så länge biodlaren , genom olika åtgärder, försöker förhindra svärmning förblir samhället i ett tillstånd av obalans. Det verkar nästan som att de strejkar för att de inte får sin vilja igenom. Att fortlöpande riva drottningceller är ingen bra metod att förbättra honungsskörden. Det är bara en massa jobb till ingen nytta.
    Då är det mycket bättre att dela samhället kontrollerat. Bäst fungerar det om det görs innan bina själva kommit på att de har svårt att hålla ihop. För detta finns ju ingen generell tidpunkt för det är väldigt olika var i landet biodlingen bedrivs. Här i Halland , där jag utövar min bisyssla, är månadsskiftet maj-juni den bästa tiden. Då har samhället kommit upp i full styrka och någon ytterligare yngeluppfödning behövs inte under juni månad. Bina som föds efter den äggläggningen skulle inte kunna bidra till honungsskörden förrän dragen är över och några bra vinterbin blir de inte heller. De skulle däremot ha livnärt sig på den indragna honungen till ingen nytta.

    Mvh. Jan-Uno

    ” Att svärma är binas naturliga sätt att förmera sig vad gäller att starta upp nya samhällen.”

    >Ja, svärmlystna bisamhällen gör detta. Medan svärmtröga gör eget byte av drottningen när hon har kommit upp i åren. Men vad är orsaken till att det förhåller sig på det här sättet?<

    ”olika åldersgrupperna får svärm och modersamhälle automatiskt rätt bin för rätt funktion.”

    >Om man tänker sig in i en bild i minnet hur ett honungsbisamhälle är uppbyggt in i minsta detalj. Då kan man möjligen förstå hur fördelningen av bin blir i en svärm och i dess modersamhälle.<

    ”Bisamhället är moget för delning när följande faktorer inträffat. Vårutvecklingen av samhället ska ha nått sin kulmen. Det finns ett överskott av bin som producerar vax, alltså bin som kan bygga. Det finns ett överskott på parningsdugliga drönare. ”

    >Birasen har stor betydelse när bisamhället står på toppen av sin utveckling. Men vad är orsaken till att en del bisamhällen är svärmtokiga? Medan andra samhällen är det motsatta?<

    ” Att fortlöpande riva drottningceller är ingen bra metod att förbättra honungsskörden. Det är bara en massa jobb till ingen nytta.
    Då är det mycket bättre att dela samhället kontrollerat.”

    >Visst är det, det rätta att konstvärma ett bisamhälle som trilskas med att ständigt dra upp drottningceller. När konstsvärmens drottning har börjat lägga ägg, då plockas modersamhällets defekta drottning bort. Sedan kan modersamhälle och konstsvärmen förenas med tidningspappersmetoden. Denna enhet kommer att ge en god skörd fram till invintringen, om förutsättningar finns för detta.<

    ”För detta finns ju ingen generell tidpunkt för det är väldigt olika var i landet biodlingen bedrivs.”

    >När första drottningcellen visar sig är det dags att konstsvärma bisamhället. Detta oberoende var man i landet bedriver biodlingen.<

    #16225

    När första drottningcellen visar sig, då är det för sent att dela samhället om det önskas större honungsskörd. Det ska göras när samhället står på sin höjdpunkt men innan bina kommer i svärmtankar.
    Mvh. Jan-Uno

    #16238

    Bisamhällen som inte är svärmtokiga är i stället  svärmtröga. Men vad är anledningen till dessa skillnader av intresse till att svärma / inte svärma? Det är givetvis drottningens genetiska arv i avsmassan. Den naturliga förmeringen av bisamhällen är ju genom svärmning. Den drottning som finns i ett svärmtokigt bisamhälle är inte på något sätt felaktig genetiskt eftersom bins svärmning är deras naturliga sätt för att förmera sig.
    Anledningen till att det finns svärmtröga bisamhällen, det går att hitta i bisamhället vid noggranna studier av detsamma. Drottningen i ett svärmtrögt bisamhälle är en  felaktig individ rent genetiskt. Hon har felaktigheter i sin arvsmassa. De här felaktigheterna är på + sidan för biodlaren.
    Har vid studier sett hela händelseförloppet hur ett svärmtrögt bisamhälle uppför sig.

    Observerade detta senast för några veckor sedan. Men egentligen var det ett test av hur en drottning och dess bin i bisamhället skulle uppföra sig vid ett speciellt tillfälle.

    En biodlarbekant nämnde att en vecka efter att denne hade gjort en avläggare var det massor av drottningceller, men även ägg i modersamhället. Anledningen till alla dessa drottningceller kom med all säkerhet till på grund av alla de nya ramar som kom in i bisamhället. Drottningens feromondoft blev svag i samhället. Biodlaren hade gjort avläggaren med 4 ramar täckt yngel samt påsittande bin och skakat ned ytterligare bin från 4 – 5 andra ramar. Avläggaren bestod då av matram, pollenram, 4 yngelramar med en del ägg, ytterligare 2 matramar och 2 utbyggda vaxramar. Modersamhället fick behålla sin drottning samt att borttagna ramar ersattes med utbyggt vax. Drottningen fick som tidigare husera på 20 ramar. Biodlaren nämnde vid något tillfälle att denne måste göra en avläggare  innan den 3 juni för då hade dennes bin genom åren alltid svärmat. Innan delningen hade bisamhället dragit upp en del drottningceller, vilka biodlaren hade rivit sönder vid varje veckotillsyn. I slutet av maj bestod samhället av massor med yngel på 2 lådor LN och 1 skattlåda..

    Ville göra ett test liknande det som nämns här ovan. Den enda skillnaden som gjordes, det var att 7 yngelramar med påsittande bin, 1 pollenram, 2 matramar plockades från ett svärmtrögt bisamhälle samt att bin från 5 yngelramar skakades ned i den nya lådan. Modersamhället fick behålla drottningen. De 10 ramarna som fanns kvar i de båda LN yngelrummen bestod av en del yngelramar. Det yngel som fanns kvar i samhället drogs mot mitten. Det blev 4 i underlådan och 3 i överlådan. På ömse sidor av ynglet placerades 3 utbyggda vaxkakor och en del mat samt längst fram och längst bak i båda lådorna placerades vaxmellanväggar. Delningen hade inte kommit till på  grund  av att samhället hade dragit upp drottningceller. Vid varje veckokoll tidigare hade samhället endast 3 – 4 grundcellkoppar till drottningceller. Dessa har alla samhällen mer eller mindre av. Biodlarvännen gjorde sin avläggare på en onsdag och denna avläggaren kom till dagen efter, en torsdag. Efter en vecka hade det här modersamhällets drottning lagt ägg i de 3 övre nya ramarna, vilka de fick vid delningen samt att de hade 4 cellkoppar i hela samhället. Vid tillsynen några dagar senare visade det sig att av de 3 ramarna med ägg tidigare nu hade reducerats till bara 1 ram med larver. De andra 2 var fulla med honung. Det kan ge en aning om hur ett svärmtrögt bisamhälle uppför sig genom att själva reducera bimängden i samhället. Det är ett genetiskt fel i drottnningens arvsmassa och av den anledningen plockar bina bort äggen strax vid kläckningen till larver. Därav kommer inte svärmtröga bin upp i någon toppmängd av bin under den normala svärmtiden för bin. Svärmtröga bisamhällens drottning har förmågan att producera stora mängder av feromondofter. Denna stora mängd av feromondoft hör säkerligen också samman med hennes felaktiga arvsanlag. De dofterna håller samman den stora massan av arbetsbin i kupan. Men efter binas normala svärmtid gör svärmtröga bin stilla drottningbyte. Bina har kännedom om att drottningen är felaktig och med anledning därav vill byta ut henne.

Visar 14 inlägg - 1 till 14 (av 14 totalt)

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne. Logga in