Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Dessutom när det inte finns arbetsuppgifter så blir unga bin ”lagerbin” eller ”förrådsbin” istället för att gå ut i produktion. Där kan de förbli länge tills en arbetsuppgift behövs och under tiden åldras de inte nämnvärt.
Och just därför finns det gott om arbetskraft när draget och vädret är gynnsamt.
Jag är beredd att hålla med dig i dina funderingar Lasse! Då det är drag på högsommaren skulle jag vara förvånad om inte det är betydligt större andel än 1:2?
Jobbar man i ett starkt honungsproducerande samhälle mitt på en sådan dag är där ju gott om plats mellan ramarna, men kl 21 är det nästan så att täckplasten lyfter av alla bin som trängs där under…
Tusen tack för alla tips! Det är verkligen en aha-upplevelse att inse hur många olika sätt det finns för att smälta vax. Så många kreativa metoder som uppfinningsrika biodlare har tänkt ut. Biodlare är verkligen ett klurande släkte. Kul!
Det jag ville få fram var är det verkligen så att bina är mer i innetjänst än ute så kan det knappast samlas så mycket honung under vår o försommar när bistyrkan är låg.
Vaktstyrkan t.ex borde vara lika stor nästintill oavsett samhällets storlek.När jag tittar inne i ett samhälle när det är normaldrag så är skillnaden i bimängd jämfört mot samma samhälle:s bimängd när draget har minskat mer än 1:2.
Om man känner till hur mycket ett bi lastar och hur många flygturer det gör på ett dygn så kan man genom att ta viktökningen under ett dygn få reda på antalet bi som rört sig ute.
Jag ifrågasätter för att jag inte vet inte för att jag vet!
/lasseHej !
Nu har jag tryckt underrätta.
Jag läser varje kväll e-post och tittar in i forumet, men jag är lite lat för att skriva.
Det har Ni märkt redan eller hur.
Mina bin flyger och hämtar hem pollen. Min kompis säger dåligt bi väder.
Hälsningar
RasudinDessutom när det inte finns arbetsuppgifter så blir unga bin ”lagerbin” eller ”förrådsbin” istället för att gå ut i produktion. Där kan de förbli länge tills en arbetsuppgift behövs och under tiden åldras de inte nämnvärt.
Det här med olika yrkesgrupper får man ta med en nypa salt. Det är så att ett bisamhälle är ett kollektivt samhälle där alla hjälper till efter bästa förmåga. Om det inte finns jobb det yrke de för tillfället har så hjälper de till med annat.
Stämmer verkligen detta med 3 veckor inne och 2 veckor ute.
Om vi fortsätter på Laurins uppgift om 3 respektive 2 femtedelar så skulle det finnas
30 000 bi som har inre tjänst, (vakt, städ, skötsel av yngel).10 000 skulle finnas på flustret, det blev trångt även om vi minskar till 2 000.
10 000, ( plus de 8000 som blev över från vakttjänsten), för att sköta ynglet som kan vara runt 30 000 = 1 på 3 det kan man kalla personlig assistans utan någon större ansträngning.
10 000 för att städa de 2- 3 000 celler som blir urkrupna per dag. Visst det städas även på andra ställen i kupan men den arbetsstyrkan kan ej heller vara särskilt stor.
Om vi sedan ser på utebina
Vid ett hyfsat drag så bör bina släpa in 5 kg nektar per dygn + pollen o vatten.
Uppskattar detta till totalt 8 kg massa.8 000gr fördelat på 20 000 bin ger 0,4gr per bi som flyger 6-10 ggr per dag skulle ge 0,036 till 0,040gr per flygtur.
Obs jag påstår inte att ovanstående siffror är sanna utan det är en funderring runt Laurin:s siffror, mycket tacksam för kommentarer.
/ lasseBin gillar att arbeta och de hugger i där det behövs. Om drottningen avlägsnas så finns inget öppet yngel att mata efter vecka. Ambina skolar då om sig och börjar hjälpa till på fältet istället. Sen beror det ju på om det finns något ute att göra, det kan vara dåligt väder eller det finns inget drag. Det kan vara olika när på dagen dragväxterna släpper nektar. Det finns mycket som påverkar hur många bin som är ute och arbetar.
Nej du har inte missat något, det skulle vi gjort för flera veckor sedan.
Så nu får vi alla kavla upp……….(sätt dit det ordet som passar just er) 🙂Peder
En grej som jag inte vet om ni vet ::)
så finns det en knapp dom heter underrätta, den finns i de olika trådarna. trycker ni där så får ni ett mail varje gång det kommer ett nytt inlägg i den tavlan.Peder
Jag kan tycka att mycket av det som står på lapparna är sådant som vi antingen sa på plats eller har diskuterat under resans gång.
Jag gillar iden med flustret, men kan inte hitta riktigt det praktiska spåret i utformning. men det kan vi ta sedan.
Det ”negativa” uttrycket förstår jag inte heller fullt ut, funderar på om det är ett uttryck för att ”det är svårt att lära gamla hundar sitta” och/eller att ”vad ska jag göra det där för, jag vet ju för tusan hur det ska vara det har gjort i hundar år”.
dessa kommer vi inte åt på direkten utan det behövs lite olja.
Sedan att det är mer en piska än en morot!? både ja och nej. Det är en piska för utbildarna på så sätt att vi vill strama upp utbildningarna lite för att säkerställa att det lärs ut grejer som är med i tiden och är rätt samt att SBR som varumärke har kontroll över hur just varumärket nyttjas. Det är ett värdefullt varumärke för gemene man.
Sedan är det så att moroten är mer för deltagaren att få ett kvitto på sin kunskap.Hur kan vi nyttja denna kunskap i det grupparbete som vi ska ha? det är lika tomt i den tråden som i pratmanuset jag ska göra 8)
så nu sätter vi fart kära medarbetare, vi snart där.Peder
Hej på er!!!
Jag har satt en * framför påståenden som jag inte helt förstår. Var kanske ni med när detta diskuterades, så v g hjälp till och klargör!
Skulle bli mycket glad om jag får snabb respons på det jag skrivit. Ju längre tiden går ju mindre kommer man ihåg, i alla fall i min ålder!!!Positiva tankegångar:
Utbildning får kosta.
Man skall utbilda utbildare.
Utbilda funktionärer, speciellt till biodlarföreningarna.
Gemensam strategi för utbildningen i hela landet.
De tyckte ramarna såg bra ut, men förstås svårt att sätta in sig i så snabbt!SBR skall tillhandahålla kursmaterialet till kurserna.
Material både till utbildare och till de utbildade.
Bilder till kursmaterialen finns i mängd hos SBR att använda och de har SBR copyright på, enligt Jonny Ulvtorp.
*Hårdvarukurs, kursmaterial för intresserade. Professionellt kursmaterial för större målgrupper.Tanken med “kupan” är en bra idé.
Första kurspaketet skall handla om bin, biodling, ekologi, pollinering, bidöd samt biets sociala liv.Föreningskupan: Här bör ingå hur man söker projektpengar (ngn från varje förening eller distrikt)
Viktigt med fadderverksamhet (mentorer) och praktiskt lärande
Drottningodling bör ingå i låda 1, för att få till ett “naturligt pill” i kupan.
*Stora samarbeten bör finnas över spärrgallret.
Biodling ute i världen bör ingå.
Grundläggande kunskaper om honungshantering bör ingå i yngelrummet.
Ny biodlare kan ha samhället hos mentorn första året men äger och sköter det alltså.Bra att man gjort kursplaner med olika mål.
Kunskapstesten kan vara skriftliga till vissa delar. En del muntliga genom diskussion.
Intyg eller diplom efter de olika stegen.*FLUSTRET innan du bestämmer dig!
Negativa tankegångar: (Tror jag i alla fall!)
Detta är mer en piska snarare än en morot för de motsträviga.
*Äldre ointresserade biodlare kommer inte att bli medlemmar eller engagera sig i SBR utan att de ställer mycket höga krav eller att höga krav ställs på dem!Min fråga är då: Om jag är lite mer försiktig nästa år, kan jag undvika sånt problem?
Ja i stor utsträckning. Bättre passform i kupan så du inte får vildbygge, jämnare avstånd mellan ramarna i skattlådan och endast bigång mot sidorna. Och använd bara kaktången att lyfta ena änden på ramen, inte i honungen.
Jag vet att det lärs ut att jobba med kaktång och ja det är snabbt och ergonomiskt men i honungslådorna skapar den kaos och i yngelrummet är det en smittspridare. Om man bara lyfter ena änden och andra med handen så får man en kompromiss utan nackdelarna men vissa av fördelarna.
Se också till att inte ramarna utsätts för fuktig luft under förvaringen, då ökar rinnandet mycket (och vattenhalten).
Däremot att det rinner över någonstans i processen efter slungan är en naturlag som du inte kan göra något åt. I år var jag nere på ”endast” två olyckshändelser 😮
