Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Själv köpte jag en på loppis i somras för 50:- och jag kan rekommendera det så läng du inte har stora mängder att smälta 🙂
Ett stort problem är otydligheten inom den totala versamheten med SB + HF + SBR med olika bidrag och arrangemangs ideér. Det blir ingen lönsamhet för biodlaren, han är helt i händerna på den här triangeln av bolag/föreningar.
HF's producentpaket kunde gå via våra redskapsleverantörer. Nu är Svenska Biprodukter och Honungsförädling en konkurrent till dessa och SBR spelar med. SKANDAL!
Ett par biredskapsleverantörer dras med låg lönsamhet idag. Två har lämnat in och en konverterar hälften av sin verksamhet till Hästsport.
Skall vi biodlare själva vara med och förstöra en redskapsmarknad med billigt polskt skitmaterial? Mycket av det materialet som används i Sverige idag är faktiskt producerat här och professionella redskapsleverantörer ser till att tillhandahålla kvalitet!!
Biredskap som fungerar.Det finns en uppenbar risk att man sänker den totala lönsamheten för alla inkl SB & HF och till slut fungrerar inget och någon bra lämnar in. När det gått dåligt för flera finns det inte inhemsk kvalitet att få tag på längre. Biodlarna är med och bidrar till att förstöra en fungerande marknad med bidrag och skitmaterial.
Mitt enda hopp är förstås att det finns smarta biodlare som inte går på denna idé och att de själva ser till att det finns oförstörd svensk honung i butikerna.
Det är intressant med nya skapande idéer inom bi odlingen som för näringen framåt
Om man kör med stor drift och även ser vaxen som en produktionsdel av kupan ser jag inga som helst problem med engångs skatt lådan.
Tycker att uppfinningen och iden är intressant och kan föra fram bi odlingen för vissa.I dagsläge med den information jag har ser jag inga fördelar med att medvetet ha ihjäl ett bi samhälle :-
Under många år har vi jobbat i en uppförs backe med vinter dödligheten CCD varoa mm och när vi börjar få en liten kontroll och överblick över eländet så ska vi själva medvetet medverka till att minska antalet samhällen??Jag förstår inte tanken och iden runt det hela :-
mvh edward :p
Här är länken till nobelpristagarna!
https://docs.google.com/open?id=0B7qClAm5m4rgLUVNX3ZIUXhRckU
De menar att man kan utvinna ämnen från döda samhällen. Hur intressant är det?
Vad hände med den superfantastiska polska engångs papplådan som fick pris med stort utvik i Bitidningen? Någon i SBR styrelsen fick 8.000 SEK nånting för denna fantastiska superuppfinning som var så fenomenal att den löste i princip alla problem inom biodlingen. Vilken kompetens hade dom?
Både papplådan och de här polska kuporna säger en hel del om den kompetens och det kvalitetstänk som finns inom den närmaste SBR sfären. Våra verksamhetskonsulter sitter på läktaren inaktiva, stödjer de detta projekt är det allvarligt.
Denna påkostade gul & blå hemsida luktar ohämmade affärsplaner som kommer att gå samma väg som den snabba papplådan. Polskt skitmaterial men billigt i inköp och helt utan kontinuitet. Lysonkupan var det sämsta materialet på europamarknaden och självdog efter något år och bidrog med dålig lönsamhet. Det blev den reskapshandlarens fall.
Skall HF sluta med producentpaketet? Där fanns i alla fall material som även större biodlare kunde tänka sig om det nu inte var för att honungen gick till just HF. Man lovade dessutom leverera bin som behövs till alla nya kupor. Vad hände med projektet mera bin? Projekten slutar när bidragen slutar.
Jag väntar med spänning på HF's årsredovisning fån 2011, den säger en del om framtiden.
En annan fråga är om sådana som Krister Linell och Svenska Biporodukter idéer skall stödjas av stora NP pengar som hade gjort mera nytta med insatser på annat håll. Jag anser att det är fel att dela ut pengar till företag som skall handla med material.
Hela principen är fortfarande att HF skall få in honungen och att binda upp biodlare på kontrakt. Målsättningen är fortfarande att HF skall få in honungen. Det skall i princip inte finnas någon koppling mellan SBR och HF längre mera än att biodlarna kan sända honung dit.
Nu blir det ett triangeldrama SBR -> SB -> HF -> SBR, ett korthus byggt på NP pengar. Egentlligen har allt bara blivit fan så mycket krångligare med ett företag emellan Biodlarna och HF. Ett steg av byråkrati till och två företag i stället för ett som slåss för lönsamhet som de små biodlarna skall finansiera och betala.
Varför skulle det behövas?
Det behövs endast för vax som används för biodling såsom för kakmellanväggar.Alla modeller jag har tittat på har slangar för kontinuerlig av tappning
Alla har inte automatiskt avfrostning vid kontinuerligt drift.
Att köpa en för 4000+ med 5års garanti eller en för 2000 med 2års garanti är väl detsamma, blir det problem brukar det var den första året, går den för 2000 sönder efter 2 år så har jag en slant kvar att köpa en ny med ::)
Inte i detta fall!
Här får man ingenting för de extra pengarna man betalar för en störra avfuktare.5 års garanti, avtappning på baksidan mot ev avlopp. Inget som kan gå sönder eller behöver rengöras stup i kvarten. Man kan använda den på många andra ställen än bara torka honung där den fungerar och klarar miljön.
Det finns andra som går lägre ner i temp men till honung är den featuren lite meningslös.
god kontakt mellan ramarna och rumsluften. Då slipper man blåsa luft genom skattlådorna med tanke på försmutsningsrisken.
Vad är det för försmutsning risk du syftar på?
mvh edward 😛
Menar du att luften i en ren livsmedelslokal skulle vara sämre än den luft bina använder för torkning? En avfuktare har dammfilter, det har inte en bikupa.
Det är nog bättre att sätta lådona i spiral med god kontakt mellan ramarna och rumsluften. Då slipper man blåsa luft genom skattlådorna med tanke på försmutsningsrisken.
Om inte värmen från avfuktaren räcker till för att hålla temperaturen på honungen över 30 C så får man använda en temostatstyrd värmefläkt. Denna får då inte heller blåsa varmluft direkt på honungen – av samma skäl.Woods DS 28 har en i mitt tycke stor fördel. Den blåser framåt. När jag torkar honung så ställer jag lådorna på en hög (120mm) botten med tre sidor. Staplar så högt som taket tillåter. Kan även ha två staplar bredvid varandra. Avfuktaren placeras framför. Den torra luften håller ca 30°C, dvs ungefär som det är i en bikupa.
Om man räknar lite på detta så finner man att det under normala förhållanden inte är avfuktaren som är den begränsande faktorn då man torkar honung i skattlådor. En viktig faktor är temperaturen på honungen. För att få bra torkhastighet så skall honungen ha en temp över 30 C. Då ökar avdunstningen från cellerna genom att vattnets partialtryck i honungen ökar och drivkrafterna blir större.
Kan torkmaskinen hålla en relativ fuktighet på rumsluften på 30 % så ökar inte torkhastigheten för att man skaffar en torkmaskin med högre kapacitet.
I praktiken klarar man sig med en billig maskin om man bara torkar upp till några hundra kilo honung per gång.
Efter 3 dagar så har man honungen nere i en bra vattenhalt.
