Under hösten har Biodlarna anordnat konferenser i Karlstad respektive Vänersborg. Ett trevligt, intressant och nyttigt tillfälle att lära mer om biodling och lära känna fler biodlare.
Biodlingskonferens i Karlstad samlade närmare 80 biodlare från större delen av Värmland och en dalmas. Dagen bjöd på en väl avvägd mix som hjälpte oss att fylla på kunskapsförråden, får svar på frågor vi inte visste att vi hade och knyta nya kontakter.
Bihälsan först
Björn Dahlbäck som är sammankallande i förbundets bihälsokommitté var först ut med det relativt tunga och snåriga ämnet bihälsa. Björn redde ut hur lagar, förordningar och föreskrifter förhåller sig till varandra och biodlarnas nya roll.
Bisjukdomslagen är 45 år och Jordbruksverkets föreskrifter skrevs för ett år sedan. Mycket är nytt men lagen styr. Man kan säga att juristerna på myndigheten är bakbundna av lagen, vilket inte gjort föreskrifterna enklare för biodlaren. Men snart kommer en ny lag, djurskyddslagen, som gäller lika inom EU och ska tillämpas 2021. Biodlarnas ansvar ökar, alla ska ha tillräcklig kunskap om bisjukdomar.
Konsumetköplagen behöver biodlare också känna till. Den som köper bin eller drottningar har sex månader på sig att reklamera köpet när företag säljer till privatpersoner.
Biregister, behövs det? Det finns oro för stöld och skadegörelse, men Björn menar att risken är liten. Att ett biregister blir offentlig handling innebär inte att det är lätt att komma åt innehållet. Det är bitillsynens arbetsmaterial som Jordbruksverket äger och länsstyrelserna har tillgång till. Det kommer inte att finnas tillgängligt på nätet som t ex Bikartan.
Om man väger nyttan med ett biregister mot riskerna är det inte svårt att se behovet. När flytt av bin och material i stort sett är fritt och ansvaret för att kontrollera om det finns amerikansk yngelröta eller annan sjukdom ligger hos enskilda biodlare är det trots allt mer sannolikt att bin drabbas av sjukdom än skadegörelse och stöld. Med ett biregister där biodlare solidariskt anmäler vara man har sina bin kan bitillsynen snabbt och effektivt göra sina kontroller för att eliminera vidare smittspridning. De gamla reglerna med bitillsyn vid flytt av bin kommer aldrig att komma tillbaka. Björn fick också ett gott råd från Värmland att lämna vidare till Jordbruksverket – var väldigt tydliga med biregistrets syfte.
En biodlare blir aldrig fullärd
Efter djupdykningen i bihälsa med nya regler kändes utbildningsbehovet extra stort. Utbildningsrådet med Lennart Johansson i spetsen har ett omfattande uppdrag att stötta kommittéerna i arbetet med utbildningsmaterial och med teknik för distansutbildning.
Distriktens utbildningsansvariga är utbildningsrådets förlängda arm och har koll på medlemmarnas behov. Lennart presenterade en diger lista från distrikten med de mest efterfrågade utbildningarna. Områden som saknar utbildningsmaterial är:
Bihälsa
Bihälsokommittén har påbörjat arbetet med en bihälsoutbildning som ska vara klar inför de nya reglerna 2021.
Rationell biodling
Utbildningen ”Från kupan i trädgården till småskalig näringsbiodlare” från kommittén för näringsbiodling är testad och klar för start.
Distansutbildning
För att nå ut till så många som möjligt kommer flera utbildningar att genomföras som webinarier eller onlinekurser helt eller delvis. Ubildningsrådet har skaffad utrustning och testat tekniken.
Honungsbedömning
Nya regler för honungsbedömning träder ikraft 2020. Kommittén för kvalitetsfrågor startar den första utbildningen i februari 2020.
Biodlarna samarbetar
Utbildningen Godkänd biodlare anordnas av biodlarnas distrikt på uppdrag av Jordbruksverket. Den som Jordbruksverket godkänner efter ansökan blir registrerad som Godkänd biodlare, vilket är en sorts certifiering.
Inom vissa områden har Studieförbundet Vuxenskolan bra utbildningar och är Biodlarnas samarbetspart för utbildning till cirkelledare, i valberedningsarbete och föreningsteknik.
Honung och livsmedel
Hur ska en honung vara? Så inledde Ingmar Wahlström ämnet honungshantering. Vi var överens om att den ska vara lokal, nyslungad och obehandlad. Så lite behandlad som möjligt och orörd är mindre behandlad än rörd och ympad. Men sådan honung blir ofta grynig och hård. Lokal honung från gurkört, timjan och bovete har en säregen smak, men är samtidigt väldigt lokal och oblandad.
Reglerna för honungsbedömning omarbetas och följer Livsmedelsverkets föreskrift, LIVSFS 2003:10. Honung som är flytande, grynig och smakar annorlunda kommer från 2020 också att godkännas av biodlarnas honungskommitéer. Det är dags att omvärdera hur en bra honung ska vara!
När blir man livsmedelsproducent?
Den som säljer eller ger bort honung är livsmedelsproducent och behöver känna till Livsmedelsverkets föreskrift. Om man tillsätter något i honungen t ex en smak eller tar bort något t ex pollen är det inte längre honung utan en produkt där honung ingår, vilket ska synas på etiketten.
Etiketter
Att Livsmedelsverket också har regler för vad som ska stå och att Biodlarnas etikett med slingan bara får användas av den vars honung godkänts känner de flesta till. En nyhet är att Biodlarna också tagit fram en transparent locketikett att använda tillsammans med egendesignade etiketter.
Värmland applåderar
Dagen bjöd på en väl avvägd mix med kunniga representanter från förbundsstyrelsen. Att förbundets representanter presenterade sig på ett mycket personligt sätt bidrog till en fin känsla av gemenskap. Under väl tilltagna pauser för lunch och kaffestunder knöts nya kontakter och frågor som inte blev av under passen kunde diskuteras och få svar. De värmländska biodlarnas spontana kommentarer var enbart positiva. Intressant, lärorikt, inspirerande, nyttigt, det känns väldigt bra att de kommer ut till oss, hoppas det blir fler konferenser.
Text: Ann Elgemark (Karlstad)
Bild: Mia Karlsvärd (Vänersborg)
