Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Det räcker ju att de tex gjort felet att ge samma vikt sockerlösning respektive honung. Honung ger ju som bekant högre halt energi per kg, eller hur? Instämmer med Olof, seriösa forskare som marknadsför en produkt visar inte ett försök som det i denna ringa skala som trovärdigt. 250 samhälle i försök i tre års följd, då börjar det bli intressant att läsa anser jag…
Studien är bara gjord på några enstaka samhällen, men för den delen behöver du inte klassa det som ”bondfåneri”. man kan inte dra några slutsatser efter en sådan liten studie men man kan diskutera det hela bara för att det är intressant. På ett forum som detta ska man kunna diskutera saker utan att man har forskning för det. så i stället för att säga att artikeln är dålig så kan du väll dela dina tankar och erfarenheter om detta ämne?
Jag skrev bondfångeri, inte bondfåneri. Bondfångeri är när man med osann marknadsföring försöker sälja en värdelös produkt. Nu behöver produkten i fråga inte alls vara värdelös, men artikeln förstörde min uppfattning om den.
Jag har inga speciella åsikter i frågan om honung eller socker i vinterfodret om det är det du menar. Men jag anser det oseriöst att använda en grupp på 4 bisamhällen som grund för ett påstående att det ena är bättre än det andra i en marknadsföringsartikel. Det var denna oseriositet som fick mig att klassa det de marknadsför som bondfångeri och det förblir nu min åsikt tills de eller någon annan bevisat motsatsen.
Som du skriver kan man inte dra några slutsatser på en så liten studie och blotta faktumet att de förespeglar att man kan göra det förstör trovärdigheten i hela artikeln och därmed för produkten.
…I artikeln i Bitidningen redovisade han också om ett försök med 4 samhällen. 2 övervintrades på honung och 2 på sockervatten. De som hade honung till vinterfoder hade större bistyrka och mer foder kvar.
Just denna torftiga beskrivning och att dra slutsatser om övervintring på endast 4 samhällen förstörde all eventuell trovärdighet i hela artikeln för mig och jag klassar tills vidare produkten som bondfångeri. Det kan såklart ändras om det presenteras bättre underbyggd och trovärdig information, men uppförsbacken är lång.
Studien är bara gjord på några enstaka samhällen, men för den delen behöver du inte klassa det som ”bondfåneri”. man kan inte dra några slutsatser efter en sådan liten studie men man kan diskutera det hela bara för att det är intressant. På ett forum som detta ska man kunna diskutera saker utan att man har forskning för det. så i stället för att säga att artikeln är dålig så kan du väll dela dina tankar och erfarenheter om detta ämne?
…I artikeln i Bitidningen redovisade han också om ett försök med 4 samhällen. 2 övervintrades på honung och 2 på sockervatten. De som hade honung till vinterfoder hade större bistyrka och mer foder kvar.
Just denna torftiga beskrivning och att dra slutsatser om övervintring på endast 4 samhällen förstörde all eventuell trovärdighet i hela artikeln för mig och jag klassar tills vidare produkten som bondfångeri. Det kan såklart ändras om det presenteras bättre underbyggd och trovärdig information, men uppförsbacken är lång.
En intressant fråga detta, men känns som att en studie behöver göras på fler än 4 samhällen innan man kan dra någon slutsats, mycket annat som kan ha spelat roll på resultatet. Fick samhällena lika många kilo socker som honung? kan tänka mig att bina förbrukar lite extra mat när de ska ta hand om sockret medans honungen behöver de inte arbeta med utan bara ta in.
Hur tänker du då Curt? Menar du om det är mer näringsämnen i honungen så att de tidigt kan föda upp en ny frisk generation med bin, dvs tidigare vårutveckling?
På ett sätt märkligt att sockersamhällena hade mindre med foder kvar. Verkar som de använt mer. (varför det kan man undra?) Då borde de vara mer slitna. Och det kan ju stämma med att fler hade dött så att bistyrkan var mindre. Då borde ju honungssamhällena ha mer kraft att föda upp nya generationer. Och i honungen finns ju lite pollenkorn som ger i alla fall lite proteiner förutom det som finns i den s k fettkroppen. Men snart kommer pollen utifrån, krokus, mm och sälg…Att omvandla sackaros till glukos och fruktos tär naturligtvis på krafterna. Det gör det även när nektar, som oftast har en hög halt av sackaros, skall omvandlas till honung. Om bina får behålla sin honung över vintern, så är ju jobbet redan gjort. Därför kan man säkert förvänta sig fler överlevande bin på våren. Det intressanta är att veta vad bimassan har för förmåga att föda upp en ny generation.
Här är lite läsvärd info om sälg och salix växter http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/1059/s%C3%A4lgen%20beh%C3%B6vs.pdf
Salix släktet är jätte stort omkring 400 arter tillhör vide släktet eller salix, men den vanlige sälgen är väl en utav dem som blommar tidigast, (tror jag)
Någon annan som är mer kunnig i detta ämne som kan yttra sig?
Jag läser att Sälgen blommar tidigt, så det blir väl att stoppa ner några sticklingar vid kuporna. Tror ni det spelar någon roll vilken Salix det är, eller kvittar det?
Intressant finns nog många olika sett att behandla dessa kvalster om man ser sig om, en fördel med att ha behandlingen vid flustret måste väll bara att det inte blir rester i vaxet. men man blir inte av med de varroa som ligger i cellerna. Alltid roligt att se lite udda lösningar ;D
Det är alltid spännande att se hur bina har klarat vintern. men här är det lite för kallt än för att öppna och titta(Motala). Tänk på som sagt att störa dem så lite som möjligt nu i början på säsongen. Men man får gratulera till övervintringen och så håller vi tummarna för en fortsatt lyckad vår. 🙂 /Eric
Helt rätt man ska alltid bilda sig en egen uppfattning om saker och ting. och se vad som funkar för en själv. 🙂 Hur ska man annars lära sig något?
Efter en sån här diskussion skulle jag inte kunna låta bli att låta drottningarna göra upp och sen kolla den överlevande drottningen. 🙂
krokus och andra vårlökar kan ge pollen, annars är sälg en mycket bra pollen och nektar källa tidig vår. här är en bra artikel från jordbruksverket http://www.jordbruksverket.se/download/18.569ce0f11391ed2d0d480001832/1345203990428/Artikel+om+bin+och+pollinering+b.pdf
Finns en tabell längre ner i artikeln om antalet procent protein innehåll på vårblommor och andra blommor, Läsvärd artikel
/EricOm man nu har chans att plantera lite vårtidiga blommor där man har sina bin för att minska risk för pollenbrist;
vilka buskar/träd är att rekommendera, utifrån att jag vill lägga så lite arbete på växtligheten som möjligt (ansa kratta beskära klippa etc).
Ursäkta om detta hamnar lite väl långt utanför ämnet.
