Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Precis Lars, många tänkvärda ord. Och de första kommentarerna om det lilla antalet samhällen i studierna då det gällde att bedöma mängden foder kvar t ex är högst relevanta. Nu var ju studien till i första hand att se hur mjölksyrabakterierna påverkades. Och där fick forskarna ett relevant svar.
För att ytterligare peka på lite egna erfarenheter så försöker jag i min egen biodling se till att bina har kvar minst 20 kg honung i vinterfodret. I höstas blev det 13-14 kg i snitt. Det får bli vad det blir, kristalliserad raps eller ljung. Till det ger jag en skvätt socker för att bina ska äta det i början av vintern. Enstaka samhällen blir tydligen triggade av den fina maten så de ynglar för mycket pga det, nåväl lite fantasiförklaring kanske, men så kan det verka. Ett sånt samhälle hade 1 mars, innan rensningsflygningen egentligen som skedde 9 mars hade ätit upp nästan alla 20 kg honung och sockret, vilket syntes på flustret. Bottenbyte naturligtvis + några foderramar, fortfarande bra bistyrka. Detta var dock ett undantagssamhälle. Överlag mycket bra övervintring, 3 % förlust hittills, blir nog 4 i alla fall. Mycket foder kvar överlag och lite eller inget dass på flustren, mest inget.
Varför så mycket foder till vintern? De använder det inte på vintern. Samhällena är starka och med foder på våren (honung) vågar de yngla (mina fantasier, men så ser det ut). Och jag slipper drivfodra, sparar arbete. Och drivfodring, speciellt med sockerlösning ökar svärmdriften senare på säsongen, som snart kommer…Skulle man kunna säga att barrskog är en naturlig/ursprunglig miljö för bin som gärna bygger bon i ihåliga trädstammar?
Propolis.
Honungsbin tillverkar propolis av material från bland annat hartsöverdragna knoppar på barrträd. Propolis använd i kupan i många olika syften: för att ändra styvheten på vaxkakorna, för decinfekcering, för att täppa till sprickor och ojämnheter i kupan. Hela insidan av kupan täcks med propolis och fungerar som en del av samhällets gemensamma immunförsvar.http://en.wikipedia.org/wiki/Propolis
For centuries, beekeepers assumed[1] that bees sealed the beehive with propolis to protect the colony from the elements, such as rain and cold winter drafts. However, 20th century research has revealed that bees not only survive, but also thrive, with increased ventilation during the winter months throughout most temperate regions of the world.
Propolis is now believed to:[2]
reinforce the structural stability of the hive;
reduce vibration;
make the hive more defensible by sealing alternate entrances;
prevent diseases and parasites from entering the hive, and to inhibit fungal and bacterial growth;[3]
prevent putrefaction within the hive. Bees usually carry waste out of and away from the hive. However, if a small lizard or mouse, for example, finds its way into the hive and dies there, bees may be unable to carry it out through the hive entrance. In that case, they would attempt instead to seal the carcass in propolis, essentially mummifying it and making it odorless and harmless.på vilket sett skulle det bli en stabil livsmedels produkt efter frysning?
Aldrig fryst pollen innan torkning och det har aldrig varit något problem.Många gillar även färsk pollen = direkt från frysen 😉
Blir det någon smakskillnad på pollen som varit frusen och sådan som blivit torkad direkt efter insamlandet?
Att tråda en ram horisontellt medans de andra ramarna i kupan är lodrätt trådade, skulle förmodligen innebära att den dag du ska göra snittet, så har du bäst ålder på larverna i någon av de andra ramarna än den du tänkt dig… 😉
*skratt* Tänkte inte på det, men så hade det så klart varit. ;D
Många gillar även färsk pollen = direkt från frysen 😉
Man ska alltid frysa pollenet i minst 72 timmar innan torkning.
Torka kan man göra när man har tid över.
mvh Edward 😛
Att använda socker istället för honung till vinterfoder har kanske sin upprinnelse i prisförhållandet honung/socker.
Vi biodlare har här ett pedagogiskt dilemma att förklara detta trovärdigt med sockerfoder till bina. Många kunder , speciellt med invandrarbakgrund frågar just om detta.
Själv tror jag inte att bina är så korkade att de skulle tillverka en produkt, som i alla avseende skulle vara bättre för människan än för sig själva, ja rent ut sagt, ett hot mot deras egen överlevnad.
Allt annat torde vara krystade förklaringar, till kunder och konsumenter, om det förträffliga med socker istället för honung, som foder.
F.ö använder vi ju annars alla möjliga superlativer när det gäller att beskriva honungens förträfflighet, dock inte när det gäller binas egen hälsa.I en granplantering finns bara honungsdagg från barrlöss. En ny individ har hittats i södra Sverige. Ungersk sköldbarrlus. Om inte bin eller myror slickar i sig honungsdaggen, så sprids en otrevlig sotsvamp. Det rekommenderas att sätta bisamhällen i drabbad skog. http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skogseko/Artikelregister/SkogsEko-32010/Ny-skoldlusart-skadar-granar/
Icke att förglömma är gran-pollen! De drar hem massor från gran ett gynnsamt år.
Beror väl lite på vad du för något som växer i skogen. vild hallon? ljung? men bin för väll alltid gott med sig så något gynnar det säkert 🙂
I en granplantering finns bara honungsdagg från barrlöss. En ny individ har hittats i södra Sverige. Ungersk sköldbarrlus. Om inte bin eller myror slickar i sig honungsdaggen, så sprids en otrevlig sotsvamp. Det rekommenderas att sätta bisamhällen i drabbad skog. http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skogseko/Artikelregister/SkogsEko-32010/Ny-skoldlusart-skadar-granar/
