Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Mesh ( 8 ) brukar vara storleken till nätbotten.
Andra mått som förekommer är micron.
500 micron = 0.5 mm
1.000 micron = 1.0 mm
Ett förslag skulle kunna vara mesh (35) för finsil och mesh (15) för grovsil.
Mesh = antal trådar / tum (25.4 mm)
Finsil (35) = maskstorlek 0.50 mm med tråd 0.230 mm.
Grovsil (15) = maskstorlek 1.32 mm med tråd 0.405 mm.
Grovsil med mesh (14) förekommer också.
När vi ändå håller på med sildukar i nylon eller syntetmaterial.
Vilken maskstorlek är lämpligast för Grovsil resp Finsil?
Man kan ladda upp bilder på http://www.forumbilder.se och lägga in länken i detta forum.
Det är i alla fall en lös sil i nylon.
Då köper du en strut som är något större och snidar till, borde fungera lika bra som att leta silduk på metervara.Den gamla konstruktionen baserar sig inte på sil form, men jag är öppen för alla förslag på hur jag kan lösa mitt problem. Man kanske kan anpassa denna för att ha en strut i sig.
Tyvärr var jag tvungen att komprimera bilderna för att få upp dom hit så det går inte läsa på tumstocken på forum bilderna. Men själva tunnan är runt 60, ring nummer 1 är typ 50, ring nr 2 är 40, ring nr 3 är 30.
Uppladdning katalogen verkar vara full, jag får skicka upp bilderna senare.
Sten-Åke jag lyckades Facebooka bilderna till dig 🙂
Det går nog bra 😀
Den lokala föreningen har en av sina bi gårdar vid E 4 ran 😮
Den används mest för spill och placering av samhällen som inte får plats någon annanstans.
Aven problem barn hamnar där när de har blivit >:( ??? sura och otrevliga >:( i väntan på :-* drottning :-* byte och bättre humör ;D
Har även övervintrat flera samhällen där framgångsrikt.
Har även en del fri parningar där ifrån, den ligger ganska bra till, omringat av erfaren bi odlare med ordning på sina bin så resultatet kan bli bra, funderar även på att ställa dit några drönar samhällen för att berika luftrummen med fler kvalitets drönare..
mvh edward 😛
Men var kommer den äkta biskötseln in? Där biskötaren umgås med sina bin och pysslar om dem. Samtidigt som denne förhindrar deras önskan att förmera sig genom svärmning. Vad är väl mer avkopplande och rogivande än att besöka bina. Då att se och lyssna på deras förehavande samt få ett och annat stick på näsan. Eller vid sidan av ett eller båda ögonen eller någon annan plats på kroppen.
?? äkta bi skötseln ??
Att få stick är inte skönt + man kan i längden utveckla allergier och bli tvingad att sluta med bin :'(
Jag är hellre för snälla bin och skydds kläder !
mvh edward 😛
Lite historia.
Det är faktiskt 42 år sedan den egna bigården startades upp. Då var ramen LN svensk standard. Men det blev den långt tidigare i tiden. Redan vid år 1885 började övergången till att använda träramar. Det var övergången från att odla bin i halmkupor till att odla dem i halmlådor och senare trälådor och nu är det en blandning av trä – och plastlådor. Redan i början av 1920 talet var bikupor med lösa ramar ett godtagbart arbetssätt inom biodlingen. Vid den tiden kom säkert först rammåttet Svea och strax efter ramen Lågnormal. Dessa ramar är enkla att tillverka av var och en och det var säkert det önskade vid den tiden.Lite nutid.
I dag finns det många fler ram – och kupmodeller. De har säkert alla sina för och nackdelar. Några är säkert enkla att tillverka, medan andra är det motsatta. Ta t.ex. Hoffmanramen lågnormal, den kräver specialverktyg för att kunna tillverkas. Den ramen går heller inte att samköra med t.ex. Lågnormal ramen standard.
Biodlarna har genom tiderna varit finurliga att hitta på saker för att biodlingen ska kunna drivas framåt både enkelt och billigt.
Många ram – och kupmodeller har kommit hit från andra länder. Såsom från Amerika, Asien och Norge.Men var kommer den äkta biskötseln in? Där biskötaren umgås med sina bin och pysslar om dem. Samtidigt som denne förhindrar deras önskan att förmera sig genom svärmning. Vad är väl mer avkopplande och rogivande än att besöka bina. Då att se och lyssna på deras förehavande samt få ett och annat stick på näsan. Eller vid sidan av ett eller båda ögonen eller någon annan plats på kroppen.
Ergonomi och goda erfarenheter
mvh edward 😛
Visst är biodlingen arbetskrävande oberoende av vilket rammått som används. För lite drygt 40 år sedan var det LN – ramen som var den mest använda. I dag är det alla möjliga typer i biodlingen. Men givetvis väljer man den ramtyp som man själv kommer att trivas med i sin biodling. Det finns givetvis både fördelar och nackdelar med de olika rammåtten. Eller hur är det egentligen?
Innan de 40 åren var det SVEA formatet som gällde. Kul med bihistoria men att påstå att LN är svensk standard idag är inte helt korrekt. LN är också en kvarleva från krigsåren.
Det ramformat som växer mest just nu i nya moderna kupmaterial är 3/4 Langstroth. Nya och större biodlare har varken råd, tid eller ork att använda LN.
Att påstå att LN är bäst och samtidigt gnälla för att det är jobbigt och tungt är obegripligt. I förra forumet jag höll till var det ständigt så.
Om 40 år kommer LN att gå samma resa som SVEA.
Det handlar om kontrollerad biskötsel och honungsskötsel ( KB / HS ).Vilken bedrivs med ett fåtal bisamhällen och med i huvudsak den svenska standardramen lågnormal.
Ergonomi och goda erfarenheter
mvh edward 😛
Visst är biodlingen arbetskrävande oberoende av vilket rammått som används. För lite drygt 40 år sedan var det LN – ramen som var den mest använda. I dag är det alla möjliga typer i biodlingen. Men givetvis väljer man den ramtyp som man själv kommer att trivas med i sin biodling. Det finns givetvis både fördelar och nackdelar med de olika rammåtten. Eller hur är det egentligen?
