Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Artiklar för mätning på honung.
1.16970.0001 1 * 1 Item
Reflektometer RQflex® 10 Reflectoquant®
1.16957.0001 1 * 1 Item
Provkit RQcheck RQflex®, RQflex® plus Reflectoquant®
1.16953.0001 1 * 1 Item
Stripadapter RQflex®, RQflex® plus Reflectoquant®
1.16954.0001 1 * 1 Item
Återkalibrerings-kit RQflex® Reflectoquant®1.17952.0001 1 * 50 Tes
Hydroximetylfurfural (HMF)-test Metod: reflektometriskt med testremsor 1.0 – 60.0 mg/l Reflectoquant® 1 * 50 Tests
1.16720.0001 1 * 50 Tes
Glukos-test metod: reflektometri med teststickor 1 – 100 mg/l Reflectoquant® 1 * 50 Tests
1.16894.0001 1 * 50 Tes
pH-test Metod: reflektometri med teststickor pH 1.0 – 5.0 Reflectoquant® 1 * 50 Tests
1.16996.0001 1 * 50 Tes
pH-test Metod: reflektometri med teststickor pH 4.0 – 9.0 Reflectoquant® 1 * 50 Tests
1.16136.0001 1 * 50 Tes
Totalsocker-test (glukos och fruktos) Metod: reflektometri med teststickor och reagens 65 – 650 mg/l Reflectoquant® 1 *50 TestsHomogenisera honung provet genom omröring med en glasstav.
Exakt väga 1,0 g honung i en 200-ml glasbägare och under omröring upplöses 80 ml destillerat vatten.
Överför kvantitativt till en 100-ml mät-kolv, fyll upp till märket med destillerat vatten och blanda väl.
Därefter dra av 1,0 ml, placera denna volym i en 25 ml mät-kolv och fyll upp till märket med destillerat vatten.Använd detta prov för analysen.
Glukosinnehållet [g/kg] = mätresultatet [mg/L] x 10 / sample vikten [g]
Mät 3 olika prov – ta medelvärde av proven och du hamnar inom utlovad onogrannhet.
Notera att man måste handla till lite labprylar, mätkolvar, bägare, flaskor, mg-våg etc. (redan fixat!).
För att handla på VWR International så bör man ha ett AB med godkänt bokslut. Vissa produkter kräver lite mera men det fixar vi hemma, här finns doktorer/ medicinkunnigt support så jag kan handla i princip vad jag vill.
https://se.vwr.com/app/catalog/Product?article_number=1.16970.0001
Nu blev det mätning på honung i två trådar.
I tråden om HMF i Kvalitet i Honungsproduktionen finns ett instrument, det är samma som för HMF mätningarna. Komplett kostar (RQflex 10) ca 10.000 sek.
http://www.bee-hexagon.net/files/file/fileE/IHC-reports/RaetzkeHMF_IHC2008.pdfJag råkar ha ett sådant hemma 😛
Tack Sten-Åke !
Dig går det alltid att lita på att det finns kunskap
Det är en reflektormeter man måste äga som dessa strips sätts in i ?I såfall är det bara att börja handla in dylik utrustning , men var ?
Från leverantören.
Glukostest 1,0 – 100 mg/l C?H??O? 50 Tests 1.16720.0001 490,00 kr
490 sek + frakt + moms för 50 teststrippar. (ca 10 sek/test).
Om du har lite mindre brådis så kanske man hinner med att svara.
RQflex 10 har möjlighet att mäta glukoshalten i en lösning. Man måste då koppla på ett program som beräknar de faktiska värdena ur provet.
Den kan också på samma sätt mäta total sugar (fruktos + glukos).
Hur det går till är på gång! Jag tänker försöka kolla upp det.Här är länkar till en massa mätmetoder. (PDF filer till höger).
http://www.merckmillipore.se/is-bin/INTERSHOP.enfinity/WFS/Merck-SE-Site/en_US/-/EUR/ViewProductDocuments-Search?CatalogCategoryID=fb6b.s1O8lsAAAEkG9AXq_0l&PortalCatalogUUID=&searchProductDocuments_Phrase=honey&searchProductDocuments_Type=APPL&searchProductDocuments_Submit=&searchProductDocuments_Submit=HMF in honey
HMF is a decomposition product of sugars formed in honey during heat processing and storage. Testing HMF in honey is very important for determining honey authenticity. Upon storage, HMF content increases by 2-3 mg/kg per year, depending on the pH value and on storage temperature.
The amount of HMF present in honey is therefore an indicator of freshness and the heat processing performed on the honey, and it can be used as a guide to storage length. Some European bee federations, among them Germany, Belgium, or Italy, market a part of their honey as ”quality honey” with a maximum of 15 mg HMF per kg.
The EU demands a maximum of 40 mg/kg for honey produced under European conditions and 80 mg/g for honey of declared origin from regions with tropical climate.…
Vi får sällan uppgifter angående AY om vem, antal bigårdar, antal kupor, typ av lådor, typ av ramar etc. Det skulle vara intressant att följa sådan statistik och se trender på utbrotten. Drabbar det stora odlare mera än små odlare etc?Mycket intressant frågor!
Kan man finna en korrelation och kausalitet mellan utbrott av sjukdomar och andra parametrar så har vi också möjligheten att göra något aktivt åt det.
Annars blir det bara detta utbrott ytterligare ett tillskott till statistiken.Jag har ett instrument hemma men kan inte lägga in bilder på instrument och mätning. Jag kontaktade en person jag känner på Merck Medical och den levererades via ett centralager i Sverige av alla ställen.
Förebyggande åtgärder
Bisamhällen som är starka och som inte
utsätts för onödiga påfrestningar har bättre
möjlighet att själva klara av och rensa ut små
angrepp av yngelröta innan de kan upptäckas
av biodlaren. Biodlaren kan minska sannolikheten
för ett utbrott av sjukdomen genom
att hålla hög vaxomsättning i biodlingen. En
omgång vax från yngelrummet bör smältas
ner och ersättas med mellanväggar inför
varje säsong. Genom att utforma driftsformen
på rätt sätt kan spormängden hållas tillbaka
till ett minimum för att på sikt inte vara
påvisbar om ingen förnyad smitta sker. En
hög vaxomsättning är också att rekommendera
mot andra sjukdomar med vaxburen
smitta som t.ex. nosema och kalkyngel.
Att fodra med honung från andra bigårdar
ska alltid undvikas på grund av smittrisken.Likaså är försiktighet påkallad vid användning
av gemensam utrustning bland flera
biodlare för slungning och honungshantering.
Om så sker bör utrustningen göras rent
ordentligt mellan varje användare för att
minimera risk för smittspridning.Mera finns att läsa via ..
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Jordbruksinformation/jo05_16.pdfDet finns ju saker man kan göra inom en bigård utan några som helst problem. Har man någon allvarlig sjukdom kan man räkna med att alla kuporna på den bigården har det. Är det då AY i en så ryker alla ändå.
Inom bigården kan man flytta mellan kupor utan risk att det blir värre än värst.Att egen foderblandning socker+vatten skulle vara en smittkälla tvivlar jag på.
Att hålla omsättning på vax och att låta den låda bina invintrat på saneras och smältas om anser jag är ett bra sätt att ha bra hygen i kuporna. Det syns tydligt i EPS kupor.
9 av 10 ramar som möglar är träramar, därför tror jag trä inte är så lämpligt i kupan som många påstår.Vi får sällan uppgifter angående AY om vem, antal bigårdar, antal kupor, typ av lådor, typ av ramar etc. Det skulle vara intressant att följa sådan statistik och se trender på utbrotten. Drabbar det stora odlare mera än små odlare etc?
Vad är värsta smittkällan?…
Smittkällan är foder kontaminerat med sporer. Fodret kan vara honungsrester som sitter kvar i ladugårdväggar, och det kan vara ett sjukt samhälle som blir rövat eller att man flyttar ramar med honung (yngelramar mest känsligt) mellan samhällen. AY dyker karakteristiskt upp i två former. Dels på våren inne i samhällen som haft ett ev. osynligt utbrott redan vid invintring så att deras vinter egna vinterfoder blivit kontaminerat. Dels på sommaren, då oftast i starkaste samhället som rövar ett sjukt samhälle inom flygradien.
Smittan sprids inne i samhället först från kontaminerat foder som matas larver, sedan med städbin som städar infekterade ramar och sedan matar yngel eller kontaminerar foder.
Ramar från bisamhällen som haft yngelröta är såpass kontaminerade att det enda vettiga är att bränna dem (ja det säger ju lagen också). Jag har hört en bitillsyningsman säga att foderramarna kan man i princip använda till andra samhällen, men detta är helt fel, de är livsfarliga för bin (men ofarliga för människor).
Eget vax hjälper inte, smittan hämtar bina in utifrån om den funnits i området senaste århundradet, det räcker att någon renoverar så kan sjukan poppa upp igen.
Att drivfodra samhällen med egen honung ur burk är ungefär som att blanda alla yngelramar mellan alla samhällen i alla ens bigårdar. Inte helt smart egentligen.
En svärm (eller skaksvärm) som slås in på mellanväggar blir av med all smitta. Sporerna sitter i honungen som bina har med sig i honungsblåsan, men på mellanväggar hinner denna kontaminerade honung bli konsumerad av vuxna bin innan det finns larver som är mottagliga för smitta i samhället. Finns det mycket AY i området där man har sina bin kan det därför vara en idé att invintra på mellanväggar vissa år, då tar man effektivt bort smittkedjan ur sina egna samhällen. Det är långt ifrån alla AY-utbrott i ett samhälle som blir så omfattande att det ger kliniska symptom!
Vad är värsta smittkällan? om det är gamla sporer borde gammalt vax vara en ponentiell spridare av sporer mera än typ redskap. Alltså gammalt kupmaterial i synnerhet ramar med vax.
Egen vaxhantering minskar riskerna. God hygien i kuporna minskar riskerna.
Att använda livsmedelsgodkända plastramar och att rena/utvinna/omsätta sitt eget vax är A & O.
Men biodlandet är så konservativt och föråldrat på sina håll, den måste förnyas och att vi inriktar oss mera på hygienfaktorer än att stå och påta i kuporna.
Eget vax, vaxförnyelse, skifta ut ramar som bina invintrat på. Det gör man enklast genom att enbart använda t ex 3/4 langstroth och 3 lådor för yngel.
Den lådan bina invintrat på skiftas ut och när man lägger på låda #3 skiftar/checkar man in nya fräscha ramar.
Hur enkelt som helst, hur bra som helst och man har bara fördelar (även med avläggarbildning).
