Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Trevligt att flera håller på med samma idéer.
Har du någon bild att bifoga så gör gärna det, bilder inspirerar en hel del och till slut kommer man tillsammans fram till den kanske bästa lösningen till slut.
Jag har ett torn med 5 st lådor och vänder bara varannan låda, har inga problem.Jag har också gjort kombinerade avläggar/parnings/invintrings lådor. De är Nacka-EPS-lådor med uppsågade spår i vilka skiljeplåtar kan träs in. Dessa är uppdelade i 3 lika delar, sen har jag även ett spår i mitten i fall jag vill invintra 2st 5 ramars avläggare i samma låda. Flustren har jag åt olika håll i en plyfaskivabotten. I de fall den 3 delade lådan ska användas som parningslåda så är det nog inte så bra med flustren åt samma håll, utifall den hemflygande drottningen går fel, då förloras en, men de kanske även går fel då de är på 1 låda men i olika riktningar, det återstår att se.
NC Systemets arktiklar för omlarvning.
Sockel att permanent montera i odlingsramen.
Cellkoppshållare att fästa i sockel.
Cellkopp att montera i cellkoppshållaren.
Kläckburen som monteras på ytterringen på cellkoppshållaren.
När den utbyggda cellen fått kläckburen (typ efter 5 dagar) så kan inte bina bygga ihop de utbyggda cellerna. Sådant händer!
När man försiktigt flyttar den utbyggda cellen lossar man cellkoppshållaren från sockeln och får med sig allt till t ex kläckskåpet.
Vill man tillsätta en cell till avläggare tar man försiktigt bort kläckburen.
Fritt översatt – en försvenskad version.
Synpunkter mottages. Ett problem är att hålla nere filstorleken.
Allt är möjligt i mån om tid, men det finns en gräns där man måste tänka lite rationellt.
Man väljer tid mot ev några drottningar. Göra 70 småavläggare för att tillsätta sina drottningar är orimligt men med några få är det förstås rimligt relaterat till arbetsinsatsen.Man skulle kanske flytta dessa inlägg till en tråd ”Drottningtillsättning”.
En av dina drottning leverantörer har en 100% antagnings metod som han använder sig av vi dyra avels drottningar.
Har för mig att han till satt dyr drottningen i en låda med skattlåda bin, detta har aldrig myslyckats för honom, sen sätter han ihop den med en annat samhälle med tidnings metoden.mvh edward 😛
Edward, jag har inte fört någon statistik direkt. Men om man tillsätter en kläckfärdig cell i skattlådan så långt ifrån den gamla burade drottningen (eventuellt använda spärrgaller) att hon inte märker något så kan man räkna med ca 60-80% resultat.
Bäst är att ta bort den gamla drottningen och tillsätta en cell i yngelrummet, det ger mer än 90% resultat och fungerar allra bäst. Men sedan har man förstås parningen kvar att kolla så att inget händer.
Men med 80-90% resultat betyder att 1-2 av 10 ibland några till inte lyckas och man får prova igen. Har man en biras som jag inte tycker är så lämpliga kan det gå åt ännu flera.
När det var som varmast tog jag upp en ram intill en yngelram och släppte ut en parad drottning, sprayade med sockerlösning och det blev bra.
Provade detta redan förra året till avläggarna.
Det finns inget 100% sätt även om det finns de som alltid fångar större fiskar …Utvilad efter en lång gårdag så ser jag ”drottninglarver” … jag konfererade med min specialist på omlarvning och drottningodling och hon meddelar att antagningen ligger på 70-80% oavsett vilka kupor larverna tagits ifrån.
Om det är skillnad så borde det märkas i år då vi har mera jämna bin och nästan enbart bara Buckfast.
Vi använder Cloake Board och kupor med en hel del bin. Malin gick sin grundkurs när hon var 12 och fyller 17 i höst.De enda gångerna jag sett statistisk skillnad är att tillsätta Buckfast drottning till ett C samhälle, det gick åt ca 20% flera drottningar än vid mellan B & B samhällen.Då bytte jag ca 50 drottningar under en vecka.
Vilken tid på året skede detta? Hur var draget/vädret, före, under, efter denna manöver?
Vad använde du för tillsättnings metod?
mvh edward 😛
Det finns lite att läsa och fundera på i denna länk.
http://www.fagelsangensbi.se/30475404De enda gångerna jag sett statistisk skillnad är att tillsätta Buckfast drottning till ett C samhälle, det gick åt ca 20% flera drottningar än vid mellan B & B samhällen.
Då bytte jag ca 50 drottningar under en vecka.Nej honungskommitteerna behövs inte i nuvarande tappning då alla livsmedelssäljare själva enl. livsmedelsverket är ansvariga för sitt livsmedel sen 2006. Däremot är det oerhört viktigt att nya biodlare som tänker sälja honung genomgår aktuella hygienkurser samt lär sig i kurserna att hantera honung av proffs i kurserna. Alltså i utbildningen skall det ligga utbildning i inte bara teoretisk och praktisk biodling, utan även i hygien HACCP kurser-. och honungshantering. Honungshantering utifrån livsmedelsverkets författning. Inte utifrån siffror 1 eller 2 eller + hit och dit av olika biodlare som troligen inte själva ens gått HACCP ens. och siffror som ändras godtyckligt, Vet ej vilken vetenskaplig grund dessa siffror i reglementet har. Allt om bisjukdomar skall ges av personer som genomgått fördjupade kurser av proffs likt Preben.
Sedan kan alla som önskar köpa SBR:s etikett göra det eller skapa egen. Som det är i dag tror SBR att honung med deras etikett smäller högre, nej all honung som behandlas enligt regelverket är kvalitetshonung. Den sk ”kvalitetspärmen” uppstår i biodlarens kunskapsförråd från Livm. verkets regler och via utbildning.Det som oroar mig är inaktiviteterna i kommitteérna.
Det låter på dig som om de inte behövs längre, varför då ha dem kvar. Allt är ju redan fixat.
Kan det vara så bra för SBR att någon i kommitteérna är bortom allt vad internet heter och inte kan deltaga?
Borde inte kommitteérna föreslås av valberedningen?
Det jag söker är vitalitet, aktiva grupper. Kvalitetsarbete är ett kontinuerligt arbete.
