Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Jag tycker hösthonungen är ett gissel. Jag har skattat av allt och mätat med refraktometer någon gång, och fått det skrämmande nära gränsvärdena.
Knepet med sista honungen är att sätta in staplarna i ett rum med luftavfuktare några dygn innan slungningen. Har man en liten fläkt som cirkulerar luften på samma gång, så sänker man 1% vattenhalt i honungen per dygn om luftavfuktaren är av någorlunda kvalité.
Dels så kollar jag med varroashakern i samtliga samhällen som har Testdrottning från Avelsklubben, s.k. Testsamhällen, men utöver detta så tar jag bara slumpvis samhällen i bigårdarna. Ibland samma samhällen igen senare på säsongen, men det är inte helt nödvändigt att det är samma, shakern är ju för att ha uppdaterad koll på varroatrycket över lag.
I pressmeddelandet står bland annat:
”Därför kräver Biodlingsföretagarna:
[…]
– att all honung som säljs i Sverige ska vara kontrollerad med avseende på äkthet och ursprung ”Hur är det ens möjligt att kontrollera ursprunget på honung? Visst, flytande honung innehåller mer fruktos, men är det möjligt att kontrollera om en honung kommer från Chile eller Kina?
Sen kan jag bara säga att jag håller med om att införsel av mat generellt borde ha mer och bättre kontroll än vad vi har idag, honung inkluderat.
Jag tycker hösthonungen är ett gissel. Jag har skattat av allt och mätat med refraktometer någon gång, och fått det skrämmande nära gränsvärdena. Första året jag satte igång hade jag honung som inte kristaliserade, sannolikt pga för hög vattenhalt.
Ett annat år tänkte jag ”jag säljer det till honungsförädlingen så slipper jag kruxet”. Tydligen har det legat inom gränsvärdet för de hörde inte av sig.. 8)
Jag har kastat ner honung, jäst och vatten i spannar någon gång (mjödtillverkning), och i år tänkte jag helt sonika spara på honungen i ramarna och drivfodra med det när det beger sig (ger man honung ska det vara så pass varmt ute att bina rensningsflygit först). Jag gissar att det jäst i några skattlådor, så helt smart är det inte.
Jag tycker också att blöt honung ”på slutet” är ett gissel. Detta året hade jag ett samhälle som jag glömde (!) skatta på, och när jag kom för att invintra satt halva kupan i skattlådan och festade på honungen. En lösning som jag kan tänka mig, men sen blev jag orolig; vad händer om alla bina springer upp i skattlådan när det saknas yngel – lämnas drottningen ensam i yngelrummet då? Då lär hon frysa ihjäl, eller hänga sig i spärrgallret?
Men allra viktigast är att hålla koll på hälsan i kuporna anser jag. Därför testas samhällena vår, sommar och höst med en s.k. varroashaker. Mät upp 300st bin, slå på florsocker (eller sprit för den som önskar) och räkna därefter ut antalet varroakvalster per 100st vuxna bin. Under 1st kvalster i april-maj, ingen bekämpning. Över det – drönarbortskärning. Under 3-5st kvalster i Juli, ingen bekämpning. Över det – korttidsbehandling myrsyra. Under 2st kvalster i september, ingen bekämpning resterande del av året. Över det – oxalsyra i december/januari.
Vilka samhällen gör du tester i? Gissar att det inte är på samtliga. Hur ser ditt urval ut?
Inte stora bilder alls … Det finns providern som inte har någon begränsning.
Så här blev det när det blivit lite smidigare …
Jag brukar ha en hygglig depå med honung stående till nästa säsong eller som att justera efter pris och produktion.
Vi fick hyggligt betalt i år och tömde ut två ton som annars ligger kvar och med tanke på min nedtrappning var det läge att skicka på alla resurser i höstas.
Men det är fortfarande honung i hinkarna, här lite ymp efter mitten på februari. Det är bättre att vara för tidig än att vara för sen. Har några tyska vänner som bor i USA som är på besök och nu får man fixa en hel skuff med export av ljunghonung.
Kan konstatera att bilden påminner väldigt mycket om klassiska virkeshandlares leveranser. Översta lagret på pallarna är de finaste lådorna med andra ord….. ;D
De som köper materialet är lixom betydligt smartare än dig så det är inget problem.
I dagsläget gäller det att lägga energi på att ha allt material färdigt och förberett inför säsongen. Varenda mellanvägg isatt, varenda ny skattlåda målad, varenda cellkopp till Drottningodlingen monterad i sin ram, varenda Parningskupa färdigställd, osv. Har man bra Drottningar i sina samhällen är det viktigt att ha disciplin och vara noggrann i biodlingen. Att regelbundet inspektera naturen runt bigårdarna är viktigt! Då en ny gröda slår ut blommorna ska alltid skattlådorna sitta på kuporna innan dess, och gärna en skattlåda mer än beräknat per kupa. Så fort man halkar efter sina Drottningars äggläggning med tillhörande kläckning av nya ungbin, så får man merarbete, egen stress och oväntade saker inträffar oftare i kuporna.
Vill man öka sin honungsskörd inför ett tidigt drag, tex höstrapsdrag, så bör man ge ett eller två paket 2,5kg Apifonda per samhälle, senast sex veckor innan dragstart. Samhällena omvandlar Apifondan till yngel, och från ägg till dragbi behövs sex veckor.
Men allra viktigast är att hålla koll på hälsan i kuporna anser jag. Därför testas samhällena vår, sommar och höst med en s.k. varroashaker. Mät upp 300st bin, slå på florsocker (eller sprit för den som önskar) och räkna därefter ut antalet varroakvalster per 100st vuxna bin. Under 1st kvalster i april-maj, ingen bekämpning. Över det – drönarbortskärning. Under 3-5st kvalster i Juli, ingen bekämpning. Över det – korttidsbehandling myrsyra. Under 2st kvalster i september, ingen bekämpning resterande del av året. Över det – oxalsyra i december/januari.
Saknar man erfarenhet, eller känner sig osäker/saknar refraktometer, så bör ramen vara 2/3 täckt.
Med erfarenhet lär man sig att detta är helt onödigt, och man väljer tidpunkter som gynnar lägre vattenhalt i ramarna även om de inte är täckta;
Jag skattar som regel mellan kl 05:30 och 11:30, försommar, högsommar och höst. Undviker eftermiddagar/kvällar. Bina dunstar vatten från ramarna nattetid, och då draget är kraftigt så stiger vattenhalten i ramarna markant efter lunch och framåt. (På köpet får jag ett svalt och skönt arbetsklimat för mig under skattningen, innan solen höjt dagstemperaturen.)
Skattar man mitt i ett pågående kraftigt drag, så ökar risken för högre vattenhalt i ramarna, jämfört med tidpunkten efter att ett drag avtagit/upphört. Samma sak under/efter en regnig dag eller dagar, då har bina haft tid på sig att dunsta vattnet.
Det är som biodlare viktigt att ofta kolla in omgivningarna runt bigården. Hur är statusen på blomningen? Närmar sig knoppsprickningen, tex på hallon eller lind? Är alla blommor av en art slut? Var är majoriteten bina just nu, i klövern eller i vårrapsen eller åkerbönan? Osv osv…
Starka samhällen underlättar, då dessa dunstar bort vattenhalten betydligt snabbare inför slutskattningen.
