Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Bra tankar. Har kuporna i ett skogsbryn och sälg finnes i närheten, men mer kan ju inte skada. Får se om det godkänns av sambo 🙂
Andra alternativ?
Har man några samhällen så är det inte så svårt att göra en avläggare endast för vinterstudier. Det borde ingå i varje biodlingskurs. Då skulle vinterförlusterna minska radikalt när deltagarna får klarhet i hur binas vinterklunga fungerar.
Måste häcken vara enhetlig? Annars hade jag nog smugit in en sälg eller två. Bra på våren när de behöver pollen till yngel med mera.
Ett bisamhälle måste sitta trångt för att kunna hålla värmen och dessutom ha gott om foder för att inte drabbas av svält. Detta är i stort sett allt som läses på olika forum ut om binas övervintring.
Vinterklungans stora betydelse skrivs det inte mycket om. Den har helt åsidosatts när man tvingar bina att fylla hela sitt tillgänglig utrymme med foder. De kan helt enkelt inte använda denna funktion utan får i stället helt lita till ämnesomsättningen för att hålla rimlig temperatur.Det ligger mycket i det du frågar, varför ska vi göra det trångt när det inte är tvunget.
Men kan du inte utveckla dina tankar om detta jag vill höra om det ligger i närheten av vad jag själv tror inte vet alltså.
numera invintrar jag med en låda mellanväggar överst som bina får bygga ut och fylla med vinterfoder samtidigt så har de kvar yngelrummet under som de kan bo in sig i när det töms och där kan de skapa sin klotbildningDärför undrar jag om det finns någon på detta forum som vet varför denna viktiga funktion inte behandlas inom biodlarutbildningen.
Det är frågan i ovanstående citat som behöver ett svar. Bisamhällen invintras i regel så att deras enda sätt att reglera klimatet i kupan vintertid måste ske genom ämnesomsättningen. Detta sätt att invintra bin leder till hög fuktalstring som ses som ett naturligt problem som i sin tur får åtgärdas Varför ska man göra så när binas övervintring går ut på så låg foderförbrukning som möjligt? Det är inte svårt att under vintern öppna ett bisamhälle, som inte är manipulerat, och studera hur bina anlägger vinterklungan på och i yngelavdelningens tomma celler för att kunna utnyttja dess funktion fullt ut och därmed slippa problemen med fukt och svält.
Läst men ej förstått. Om detta är din fråga:”När, var och hur har man kommit fram till att det bästa för bina under vintern är att sitta på ett lågt, trångt utrymme fyllt med foder?” så har nog ingen något svar. Det är nog som så mycket annat i biodlar-världen en nedärvd åsikt som betraktas som ett faktum.
Har du en annan uppfattning vore det säkerligen intressant att ta del av den.
Om vi antar att honungen (i flytande form) består av 18% vatten, 35% glukos och 47% fruktos, samt att 70% av glukosen faller ut som kristaller. Då får vi följande: Glukoskristallerna består av 24,5 glukos och 2,45 vatten. 10,5 glukos blir kvar i lösning liksom all fruktosen. 18 vatten minus de 2,45 som bundit sig till glukosen ger 15,55 vatten i fri form. Summa 15,5 vatten, 10,5 glukos och 47 fruktos. Omräknat till procent så får vi en vattenhalt på 21,3% på den flytande delen.
