Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Intressant frågeställning!
Har varit väldigt lågt med diskussioner kring thymol i mina kretsar så jag vet inte mer än google kan delge. Men!http://www.vita-europe.com/wp-content/uploads/Efficacy-of-Thymol-in-Controlling-Varroa.pdf
I den studien utvärderades thymol i samtliga samhällen och sedan uppföljande behandling efteråt, samtliga behandlades även med oxalsyra en oklar tid efteråt, alltså kan vi utifrån den studien dra slutsats att man kan behandla.
Sen till ska/bör.
Jag tänker att det borde avgöras av ditt nedfall av varroa nu under din andra behandling med apiguard. Som Preben Kristiansen skriver under kapitlet med oxalsyrabehandling på denna hemsida så påverkar behandlingen givetvis samhället men inte alls mycket jämfört med starkt varroaangrepp.Så är nedfallet litet/obefintligt så hade jag nog avstått oxalsyrabehandlingen, är det fortfarande betydande så hade jag droppat på oxalsyra senare för att försöka få ned beståndet.
Nu skrev jag ju OM man har tillgång till nya äggläggande drottningar.
Helt sant, har man tillgång till äggläggande drottningar kan man prestera mer. Det är dock ganska ovanligt för nybörjare att man har tillgång till färdiga drottningar, men visst. Vill man lägga en 3-400 kr för en drottning per avläggare man vill göra är det lättare att börja med liten bimassa/avläggare.
Som nybörjare tycker jag dock det är säkrare att ha starka avläggare som kan dra upp sina egna drottningar. Kostar mindre och risken är mindre. Ibland tänker jag inte på vilka vinster jag kan göra utan vilka förluster jag riskerar göra.
Jo, jag har också sett instruktionsfilmerna(3 st) på youtube om hur man kan splitta upp 2 samhälle i 10. https://youtu.be/cQKBZJF69Hs
Biodlaren blandar ramar från två viseriktiga samhällen med varandra, bryr sig inte om att leta gamla drottningar och hänger in nya innan samhället känt sig viselösa , eller kanske till och med har en drottning. Gissar att det blir en del döda bin på bottnarna att städa undan de första dagarna men okej, det funkar nog.På frågan om drivfodring så är foderdeg förnämligt eftersom det är fast. Man kan kasta in ett helt paket som i 1:a filmen eller bara platta till det som en pizza-deg och lägga överst på ramarna, sen löser bina det själv. Jag tycker att foderdeg är lite för dyr för att använda för drivfodring, även om man blandar själv. Jag blandar sockerlösning 50-60%-ig som jag ger uppifrån från uppochnervänd burk eller spann (jag har mindre 3 liters-spannar).
Jag upptäckte i somras att en avläggare blev utsatt för röveri i samband med drivfodring med sockerlösning. Vet inte om det är lättare att dölja lukt med foderdeg.
Även där har du ju en fördel att göra kupbytet nu i höst. Då flyttar du bara dem till den nya platsen i vinter efter att de slutat flyga. Tänk bara på att kupor som flyttas då bina sitter i vinterklot ska hanteras MYCKET varsamt. Lycka till!
ju det gjorde jag också, det smakar gott åtminstone vinäger-surt nu efter några veckor. färskt honungsvatten mrd citron i varenda dag.
Borsta över alla bina i de nya kuporna nu när de är nästan yngelfria, och ställ de nya på platsen där de gamla stod.
Det fungerar ju inte om de är invintrade och har fodret på svearamarna.
Det är då bättre att till våren flytta upp trågets ramar i 10 ramars skattlåda och sedan sätta den på tvären över lågnormallådan på samma plats som trågkupan står. När drottningen gått ner i lågnormallådan kan ett spärrgaller läggas emellan och svealådan blir skattlåda. När den under sommaren skattats tas den ur drift.Jag tänker ha de nya LN-kuporna på en annan plats ca 200m från de befintliga. Förändrar det något?
Det fungerar ju inte om de är invintrade och har fodret på svearamarna.
Det är då bättre att till våren flytta upp trågets ramar i 10 ramars skattlåda och sedan sätta den på tvären över lågnormallådan på samma plats som trågkupan står. När drottningen gått ner i lågnormallådan kan ett spärrgaller läggas emellan och svealådan blir skattlåda. När den under sommaren skattats tas den ur drift.Det är ju busenkelt att göra det nu då de har obefintligt med yngel. Sedan slungar man bara ur fodret ur de gamla ramarna och ger dem det i de nya på nytt!
Blir betydligt mera jobb till våren…
Borsta över alla bina i de nya kuporna nu när de är nästan yngelfria, och ställ de nya på platsen där de gamla stod.
Det fungerar ju inte om de är invintrade och har fodret på svearamarna.
Det är då bättre att till våren flytta upp trågets ramar i 10 ramars skattlåda och sedan sätta den på tvären över lågnormallådan på samma plats som trågkupan står. När drottningen gått ner i lågnormallådan kan ett spärrgaller läggas emellan och svealådan blir skattlåda. När den under sommaren skattats tas den ur drift.Borsta över alla bina i de nya kuporna nu när de är nästan yngelfria, och ställ de nya på platsen där de gamla stod.
Tack för svaren. 🙂 🙂
Jag antar att Thomas tänker att man har 2 fulla yngellådor när man ska göra denna idiotdelning? Och då tar man en ram full med yngel och en honungsram?
Men en intressant tanke om man vill skynda på utökandet av bigården.Sedan var Patrik inne på att dela det i två avläggare till som jag var inne på men skrev även en annan intressant grej om att dela senare på sommaren också.
När görs delning nr 2? I juli?Och i båda fallen tillsätta en drottning istället för att de ska dra upp dem själva?
Vid delningarna använder ni vanliga 10 ramars lådor då? Eller ni kör mindre varianter?
Vid stödfodring, väljer ni foderdeg eller blandar själva?Fodrar man avläggarna så är det inga problem med vädret. Då går det även att använda outbyggda ramar till avläggarna. Givet att det ska vara äggläggande drottningar i avläggarna.
Hade jag varit nybörjare med endast en kupa hade jag inte delat ett samhälle i 5 delar, i alla fall inte på våren. Så små avläggare blir lätt känsliga för väder och vind. Minsta köldknäpp eller ”hack i sommaren” och avläggarna riskerar att svälta eller frysa. Skulle man ha otur med vädret när drottningen ska para sig och man mister henne/blir oparad får man snålt med ägg/larv-ramar att hänga in i viselösa samhällen, eftersom drottningen i avläggaren behöver sitt yngel.
Nu skrev jag ju OM man har tillgång till nya äggläggande drottningar. Gör man delningen på vår/försommar är det väldigt liten risk att något skulle gå snett, och ja – blir det dåligt väder måste man givetvis stödfodra! Denna metod används ofta av biodlare som vill öka från tex 20 samhällen till 500 samhällen på ett par tre år – med gott resultat, så tveka inte!
