Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Mycket bra tidning, blandningen mellan information för nybörjaren med intressant läsning för de som är lite duktigare eller har fler samhällen. Relevant forskning inom området fanns med och det har jag saknat, hur man sköter bin finns så mycket olika sätt att göra så mer av intressanta upptäckter och inte lika mycket om den enskilde biodlarens sett att sköta bin.
finns väldigt mycket intressant forskningsmaterial som är värt att ta med, Ett exempel kan vara att det har gjorts forskningar på propolis påverkan på samhällets motståndskraft mot varroa och andra sjukdomar, eller varför inte om olika rovkvalster som kan användas mot varroa. lite galet men läsvärt.Lite annorlunda kup modeller som används i dag runt om i världen skulle vara intressant, tex, Top bar hive, stockkupa, sun hive, Olika rör och ler kupor, Warre. Finnas väldigt många intressanta moderna kupor som är tänka att ha i städerna.
Men ett fortsatt samarbete för att få ut en bra tidning är jag för. i stället för att få ut två halvbra. vi har samma intresse oavsett hobby eller yrkesbiodlare, nämligen bin./Eric
I vilken ordning du gör saker beror på vad du väljer för behandlings metod, jag använder oxalsyra på produktionssamhällena och mina ”forskning” samhällen har fått myrsyra behandling innan fodringen. det är alltid en chansning med mycket honung kvar som vinterfoder men jag plockar aldrig bort ramar med honung utan de får ha kvar ramarna och fyller på med socker, men har aldrig den mängden i yngelrummen i de vanliga samhällena. Lycka till
Det kan vara så att de har lite svårt att hålla värmen och då vill de kanske inte gå upp i lådan. Försök med en ”stubin” med honungskladd i kanalen ner i samhället och över kanten ner till sockerlagen.
Ok, så om jag nu har behandlat med myrsyra så räcker det? Hur väljer man vilken metod man skall använda?
Här går meningarna isär. De som odlar i liten skala vill gärna ha startlåda (för att de inte provat annat?) men de som odlar många drottningar per säsong tycker det är just smidigare att skapa ett/flera startsamhällen/odlingssamhällen.
”Dom som larvar om” använder sig till största delen av drottninglösa ”preparerade” samhällen som befinner sig i starkt svärmtillstånd.
Fast jag tror nog att de flesta använder en sk startlåda som jag antar att erikl menar när han skriver att han sätter in ramen i lådan i garaget. Det är ju betydligt smidigare än att skapa ett drottninglöst samhälle, både för den mindre och för den större biodlaren.
Utmärkt idé med gemensam utgåva av Bitidningen och Gadden, intressant läsning. Men jag anser att det räcker med en gemensam utgåva per år, och att det finns behov av båda tidningarna – hobbyodlare och yrkesodlare har olika intressen.
Svärmtillstånd ja. Det är när samhället har ett enormt överskott på ungbin/ambin som vill mata larver, mycket god tillgång på både pollen och nektar, eventuellt brist på späda larver innan de får odlingslarverna, avsaknad av drottningferomon, osv osv… Har du svärmtillstånd får du många fina drottningar uppmatade.
Jag har använt bågsnitt i sommar, det har funkat bra.
Sedan gör jag som dom som larvar om, ställer en skattlåda minus en ram i garaget, allt täckt av av plywood. Sedan gör jag ett bågsnitt, ibland skär jag genom trådarna ibland gör jag flera små bågsnitt mellan trådarna. Binas vildbygge stör inte mig så länge det sitter i en ram. Det är bra att ha lite pollen i skattlådan också så att dom har något att mata larverna med.
Viktigt är att använda en ljus kaka. Och att värma kniven, förslagsvis i nykokat vatten när man skär.
Sedan sätter jag i ramen i lådan i garaget och drar upp plywooden. Efter ett dygn sätter jag på den på ett annat samhälle ovanpå en skattlåda, så den kommer långt ifrån drottningen.
Ett par dagar innan kläckning tar jag och skär ut drottningcellerna trycker en pinne genom vaxet och hänger in den istället för en ram i en avläggare jag gjort dagen innan. Sedan såfort det är kläckt plockar jag ut vaxbygget som redan bildats.
Det funkar för mig, har försökt om en gång, men då kändes det bökigare.
”Dom som larvar om” gör nog väldigt väldigt sällan som du beskriver här!? Jag tror du krånglar till det hela oerhört mycket i onödan… Vad ska bina in i garaget och göra, där finns inga ambin i massor, där finns inget superdrag, vilket behövs, osv??
Nej, odla drottningar, vare sig man larvar om eller gör bågsnitt, ska naturligtvis ske ute i fält! Antingen under ett starkt drag, eller under ett simulerat sådant (med drivfodring 50/50-lösning). ”Dom som larvar om” använder sig till största delen av drottninglösa ”preparerade” samhällen som befinner sig i starkt svärmtillstånd.
mvh
Jag har använt bågsnitt i sommar, det har funkat bra.
Hade åtta samhällen, sålde eller flyttade till annan bigård alla utom tre. Och har sedan utökat till tio (en drottning försvann i slutet av sommaren) så nu har jag nio fina samhällen.
Sedan gör jag som dom som larvar om, ställer en skattlåda minus en ram i garaget, allt täckt av av plywood. Sedan gör jag ett bågsnitt, ibland skär jag genom trådarna ibland gör jag flera små bågsnitt mellan trådarna. Binas vildbygge stör inte mig så länge det sitter i en ram. Det är bra att ha lite pollen i skattlådan också så att dom har något att mata larverna med.
Viktigt är att använda en ljus kaka. Och att värma kniven, förslagsvis i nykokat vatten när man skär.
Sedan sätter jag i ramen i lådan i garaget och drar upp plywooden. Efter ett dygn sätter jag på den på ett annat samhälle ovanpå en skattlåda, så den kommer långt ifrån drottningen.
Ett par dagar innan kläckning tar jag och skär ut drottningcellerna trycker en pinne genom vaxet och hänger in den istället för en ram i en avläggare jag gjort dagen innan. Sedan såfort det är kläckt plockar jag ut vaxbygget som redan bildats.
Det funkar för mig, har försökt om en gång, men då kändes det bökigare.
Antingen eller, inte båda samma år, såvida du inte har tusentals kvalster. Myrsyra fungerar då du har yngel i kuporna, men oxalsyra först då det inte finns en enda täckt yngelcell kvar i kuporna, oftast tidigast slutet av oktober-början av december beroende på var i landet.
Med tanke på att tidningsbidragen försvinner så verkar det vara lättare att finansiera en tidning, istället för två.
Alternativet är kanske höjd medlemsavgift för att finansiera en egen tidning.Varför försvinner tidningsbidragen ?
Inga bidrag utgår till medlemstidningen. Möjligen kan vi få lite bidrag till forskningsartiklar där ny kunskap ska spridas till medlemmarna, men det är en helt annan summa…
