Intresse för bin har Malin och Fredrik Qvarnström haft i många år, men de har inte haft några bisamhällen förrän nu. Deras mentor Lennart Larsson lär ut sina kunskaper om biodling och om hur man skördar honung.
Enkelt uttryckt är honungsbin husdjur som pollinerar växter så att det blir frukt och bär. De producerar honung, vax och propolis och samlar pollen.
Dealen är att biodlarna står för ett bra boende i form av bikupor mot ersättningen att de skördar främst honung.
För erfarna biodlare är detta inga nyheter, men för relativa nybörjare som Malin och Fredrik är det värdefulla kunskaper och en repetition av introduktionskursen de gick för närmare 15 år sedan. De har också varit i kontakt med Biodlarföreningen i Motala som har träffar i Bondebacka.
-Vi hade tänkt bli biodlare i samband med att vi f
lyttade hit till Stallsberg med ambitionen att anlägga en äppelodling, men av det blev det inget och vi beslöt att satsa på andra grödor, börjar Malin berätta.
-När vi började reflektera över den minskande mängden pollinatörer och insåg att det inte brummade lika mycket som det brukade i körsbärsträden på vårarna kände vi att vi borde ta tag i detta med biodlingen, säger Fredrik som också anger självhushållning som ytterligare en faktor till att börja med biodling.
-På Styra marknad förra hösten pratade vi med Lennart om att hjälpa till med hans bisamhällen för att lära oss, och för att han skulle kunna trappa ner på arbetet i kuporna. Så från och med i våras har han varit vår mentor, säger Fredrik och fortsätter:
-Biodling är inte alldeles lätt. Alla gör på olika sätt, alla har sin åsikt.
Egentligen skulle de skaffa kupor först nästa år, men när Lennart och Qvarnströms yngsta dotter Lisa lyckats fånga först en svärm och två dagar senare en svärm till, satte de upp två kupor som de får låna av Lennart. Här har de skördat två omgångar honung som fyllts på burkar med gårdens egen etikett.
-Bra honungsår blir det mellan tre och 
fyra skördar. 2018 var ett dåligt honungsår på grund av torkan, 2019 verkar det bli ett normalår, säger Lennart och skojar om att han nästan är född bland bikuporna.
-Vi bodde i Styra. Min pappa och morbror hade bikupor. Jag och min moster fick ta reda på honungen. 1950 flyttade min morbror in till Motala med sina kupor. 1985 dog pappa, och jag som knappt sett kuporna på nära håll fick ta hand om allt. Min morbror hjälpte mig och sedan gick jag en bikurs, på Studiefrämjandet tror jag att det var. Polisen Bo-Göran Landberg var vår ledare. Han hade sommarstuga i Styra och vi samarbetade.
Lennart har under åren fraktat åtskilliga kilo honung till tappstationen i Mantorp.
-En kupa kan i bästa fall ge 50-60 kilo honung.
Vari ligger denna fascination för biodling?
-För att det surrar, säger Lennart skämtsamt och tillägger att honungen är en så bra produkt.
-Binas sociala samspel, att så många agerar som en, det tycker jag är spännande, svarar Malin.
-Vi har en idé om att vara självförsörjande och producerar mycket av det vi äter. Bina behövs för pollinering. Den kemiska industrin kan inte få fram honung, det kan bara bina, säger Fredrik.
Utan bin skulle frukt- och grönsaksdiskar gapa ganska tomma och fåglar och andra djur skulle bli utan mat. Bin är livsnödvändiga för vår överlevnad. Tre fjärdedelar av det vi äter har kunnat bli till tack vare binas pollineringsarbete. Forskare har räknat ut att vi människor skulle få skörbjugg, näringsbrist, inom fyra år om bina dör ut. På många håll i världen utrotas bin av sjukdomar, för att deras orienteringsförmåga att hitta hem till sitt bisamhälle försvinner och bina hemma i kupan svälter ihjäl. Även mobilmaster och jordbruksgifter nämns som möjliga orsaker till bidöden.
Projekt pågår runt om i Sverige och världen, bland annat med bikupor i parker och på taken inne i städer.
-Många biodlare börjar bli till åren och trappar ner eller avslutar sina kupor. Samtidigt verkar det vara en trend nu att fler vill testa biodling och att de äldre delar sina erfarenheter med de yngre, säger Malin.
Text och foto: Maria Lidberg
Vill du bli medlem i Biodlarna?
Biodlarna består av enskilda medlemmar anslutna till biodlarföreningar. Föreningarna är sammanslutna till distrikt som ofta sammanfaller med län. Föreningarna omfattar en kommun eller en del av en kommun. För närvarande finns det drygt 270 biodlarföreningar med drygt 15 000 medlemmar. Här träffar du andra biodlare som du kan ställa frågor till. I många av föreningarna anordnas kontinuerligt nybörjarkurser. I föreningarna och distrikten är det återkommande föreläsningar med olika ämnen inom biodling.
Klicka här så hittar du mer information för dig som vill bli medlem i Biodlarna.
