Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Hej
Jag tror inte det är så bra. Jag tror det blir för lite plats för äggläggningen och då börjar samhället att förbereda sig för svärmning.Jag skulle i stället se till att drottningen har mycket plats i yngelrummet – motsvarande 2 LN lådor – och sen sätta på en extra skattlåda med mellanväggar ovanför spärrgallret, så att det finns gott om plats för bina och så att ungbina försvinner upp och börjar bygga ut mellanväggarna. Finns det någon ram i yngelrummet med bara honung eller pollen (utan yngel/ägg), t ex den bakersta, skulle jag flytta upp den i skattlådan, och flytta ner en tom utbygg ram i yngelrummet.
Allt för att det skall finnas mycket plats både i yngelrum och skattkammare.Hej
Det finns säkert många olika sätt, men jag gör så här:
I juni sätter jag på en skattlåda som bara innehåller mellanväggar. Bina bygger ut dem, fyller med honung, som jag slungar, osv. Till hösten har jag då en låda med 10 nya ljusa utbyggda ramar – per samhälle.
I slutet av juli flyttar jag ner spärrgallret till mellan låda 1 och 2 (annars är det mellan låda 2 och 3, räknat nedifrån) och ser till att drottningen är i låda 1 (understa). Ynglet får krypa ut ur vaxet i låda nr 2.
I mitten av augusti kan det finnas någon ram från låda 2 som jag kan slunga vid slutslungningen. Vaxet i låda 2 är mörkt, och det smälter jag ner senare under hösten.
Vinterfordringen börjar jag direkt efter att jag slutslungat i mitten av augusti. Alla lådor utom nr 1 (den understa) är bortplockade, och i den får bina dra ner sitt foder – det blir trångt och en del bin hänger utanför.
I början av november gör jag en oxalsyrabehandling av bina i låda 1, och efter att jag droppat ner oxalsyran, sätter jag lådan med de nya ljusa vaxkakorna under låda nr 1. Sen får samhället invintra sig på de två lådorna.
På vintern/våren står samhället alltså på två lådor, med fodret överst och nytt vax underst. I april byter jag botten, och kan vänta med att rota i samhällena till början/mitten av maj.
…Och på det viset rullar det på.Äggläggande arbetsbin förekommer säkerligen i alla samhällen, men i en så liten omfattning att vi inte observerar det, om det inte hamnar mitt på en honungsram. Det har sagts att det är naturens sätt att bromsa risken för inavel. För de drönarna har troligtvis en liten aning skillnad genetiskt mot de flesta andra i bisamhället.
Att arbetsbin lägger ägg i viseriktiga samhällen förekommer men man märker det sällan och det sker inte mycket, Varför? Det finns en del spekulationer förstås. Drottningen har inte så starka feromoner är en, och speciellt över ett spärrgaller blir feromonspridningen ibland ännu svagare. Det kan stimulera till att arbetsbin matas upp för att lägga en del ägg. Jag har också sett det ibland.
Gideon bekämpar uppenbarligen kvalstren effektivt så han har svårt att hitta varroa också i drönaryngel. Om man vill utvärdera det ev VSH-värdet i ett välbekämpat samhälle får man vänta till strax före nästa bekämpning då varroamängden stigit jämfört med tidigt på säsongen.
ErikVarför lägger artbetsbin ägg i ett viseriktigt bisamhälle?
Ingen aning om varför, men det händer om än väldigt sällan. Märkligt sammanträffande för jag hittade två sådana drönarceller på en ram i en skattlåda idag, men det var flera år sedan jag såg det senast.
En rolig och annorlunda bi hus 😀
http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=8634246
mvh Edward 😛
När jag hittat varroa så har det varit i celler från äggläggande arbetsbin som ibland dyker upp på honungsramar. Mycket av detta fenomen ligger i (tror jag) att jag arbetar med högbotten och ofta får drönarvildbygge under ramarna. Och på det sättet så åker troligtvis en hel del varroa ut ur kupan med bin och drönare. Dessutom så gör jag drönaravläggare från de bästa samhällena och dessa blir yngelfria ganska så länge. Och när jag låter en drottning gå fram i dom så åker mycket av drönarna ut. Det ser damerna till!
När drönaren kläcks så kryper varroa, som ev. fanns i cellen, ut i bisamhället. De sitter ju inte kvar på drönaren. Varför lägger artbetsbin ägg i ett viseriktigt bisamhälle?
För egen del så har jag under min tid som biodlare efter varroa-debuten för många år sedan öppnat hur mycket drönarvax som helst ( många, många tusen) och i vanligt drönarvax har jag hittat mindre än 20 styck varroor under hela tiden. Detta beroende på att jag själv sköter min behandling och biodlarna runt mig gör samma sak. När jag hittat varroa så har det varit i celler från äggläggande arbetsbin som ibland dyker upp på honungsramar. Mycket av detta fenomen ligger i (tror jag) att jag arbetar med högbotten och ofta får drönarvildbygge under ramarna. Och på det sättet så åker troligtvis en hel del varroa ut ur kupan med bin och drönare. Dessutom så gör jag drönaravläggare från de bästa samhällena och dessa blir yngelfria ganska så länge. Och när jag låter en drottning gå fram i dom så åker mycket av drönarna ut. Det ser damerna till!
Likvidation
Om man dödar bisamhället bekämpar man kvalstret väldigt effektivt, men det är oetiskt!
det är oetiskt att döda bisamhällen när pollineringsbehovet är så stort och det är svårt att få bistammen att öka pga övervintringsproblematiken och svårigheten att få tag på bisamhällen till nybörjare.
ErikHej Curt, Magnus m fl.
”…vi är skyldiga att behandla samhällen med konstaterad varroa”. Oberoende av vad det exakt står i förordningen är utförandet upp till biodlaren att utföra. Det står ingenting om hur ofta, t ex. Men det är ju ingen medveten biodlare som vill ha så angripna samhällen att de inte fungerar. Det är ju ganska korkat. samtidigt är råden sådana att bekämpningen ska vara ”lagom” så att de sämsta att klara av varroan slås ut så att stammen blir starkare och behöver allt mindre av bekämpning. Varroaresistens innebär att bisamhället självt bekämpar, inte att varroamängden ökar alltmer. Då är inte bisamhället resistent, eller motståndskraftigt, kanske lite grand men inte tillräckligt. Den medvetne biodlaren har koll på hur läget är i samhällena och vidtar bekämpning om och när det behövs.
För bisamhällets övervintring är det t ex viktigt att kvalstermängden är låg i augusti så att vinterbina blir till vid låg kvalstermängd.
Ett bisamhälle med starkt utvecklad VSH-egenskap håller efter kvalstermängden, även reinvasion av kvalster. Vid för stark reinvasion kan det bli jobbigt förstås.
det fina med VSH-egenskapen är att det går att utreda ett samhälles kvalitet i det avseendet utan att kvalstermängden behöver stiga kraftigt. Bästa tiden är en bit in på säsongen eftersom tidigt på våren är ju kvalstermängden vanligtvis som lägst och det kan vara svårt att få fram arbetarpuppor (inte drönarpuppor!) med kvalster i tillräcklig mängd även om man drar ut 200 (100-200 är tillräckligt). det är inte antalet puppor med kvalster som är intressant utan relationen mellan puppor med kvalster med avkomma och puppor med kvalster utan avkomma. Ju fler av de senare desto bättre avelsvärde. Under 30 % inget avelsvärde.
Med stark VSH-egenskap bekämpar alltså biodlaren det samhället med hjälp av bina själva. Sen finns det andra metoder att ta till då och om det behövs. det vet vi alla, och särskilt den medvetne biodlaren som skall leva av avkastningen från dem.
ErikDet är väl lite tveksamt om likvidation är det samma som bekämpning. Reinvation är ett svårt problem för biodlare där obekämpade samhällen står.
Curt, du skriver att man är skyldig att behandla vid konstaterad varroa.
Då är det ju inte så bra att hoppa på Apipols affärsidé, som innebär att man inte ska behandla.Lasse
Är inte riktigt insatt i ämnet men en fråga som dyker upp i mitt huvud är att om bina är resistenta mot varroa och vi slutar att bekämpa dem blir det då inte bara mer och mer varroa i samhällena?
Till slut så klarar inte de resistenta bina av den mängd varroa som bildas och vi har ett ännu större problem än idag.
Problemet är varroan och inte att bina inte tål dem så som jag ser det så ska varroan bekämpas i första hand men tålig bin är också positivt.
