Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJNEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ DET KOMER ALDRIG ATT GÅ nej nej ja, ja, kanske, varför inte,
Någon måste våga prova och var först med en idé eller väcka en gammal när tiden är rätt och inne.
Har haft lite kontakt med några som vill brygga mjöd och var ut efter honung till ett pris som jag inte var bered att sälja till. Jag kan konstatera att de verkligen brann för sin sak och var ivriga.
Att prova och att myslyckas är bättre än att aldrig prova alls, någon gång kommer några att lyckas.
Vi har har en lokal öl bryggare som fick in sitt öl på den lokala sortiment genom att använda lokal honung som ingrediens.
Vem skulle har trott att mackmyra grabbarna skulle lyckas med ett svensk whiskey?
NEJ NEJ NEJ eller varför inte JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA ;D
MVH edward 😛
Hej Sten-Åke
Du ser allt i vitt eller svart
Jag är en av de som medverkat i svensk mjöd-produktion.
Detta är ytterligare en produkt som vi kan sälja vilket gör biodling kanske mer ekonomiskt intressant i framtiden.
Fler produkter = mer honungsprat = lättare avsättning = bättre avans
Macmyra:s Bee är väldigt fin!
Mjödhamnens lokala mjöd är ännu inte i samma klass men man har inte heller haft samma resurser, jag var själv lite besviken när vi första gången testade de olika mjöden då flera inte var helt färdiga. Med smak av jäst samt grumsiga o lite annat.
Kände inte riktigt igen dem mot vad mitt eget hade smakat den dagen som mitt mjöd lämnade våra lokaler för lagring och färdigställande i Hällefors hos Mjödhamnen.Är själv ingen vinkännare men tycker att två av våra tre är helt acceptabla. Har även haft några små provningar i föreningar med blandat intresse. Blivit förvånad när människor med stort vin-intresse där uttalat en uppskattning av produkten.
Har sett att mer och mer av mitt mjöd säljes på systembolaget utan att någon som helst marknadsföring göres av detta!
Blev även positivt överraskad då en lokalt känd mäklare nästan överföll mig ute på stan under julskyltningssöndag med orden
Hej Lasse, var på bolaget o där såg jag ett lokalt producerad mjöd med ditt namn. VAD HÄFTIGT, var tvungen att pröva det, det smakade gott, har sedan köpt det fler ggr.
Vi stod länge o snackade om detta och
det stärkte mig i min tro att detta var något att satsa på.
Att vara positiv inför nyheter o våga satsa det behöver vår näring.
Att ensidigt i sin subjektiva bedömning klassa ner något efter en provsmakning är inte helt lyckat.
Hoppas att alla vågar provsmaka Mjödhamnens lokala mjöd och återkom då gärna med er egna bedömningHälsningar från lasse som gärna snart gör en ny mjödproduktion!
En helautomatisk avtäckningsmaskin 8 ramar/min och en vaxskruv typ P200 kostar ca 100.000 SEK tillsammans!
Att kasta avtäckningsvaxet verkar kanske onödigt. När jag krafsavtäcker innehåller vaxet ca 40% honung och nu med maskin tillåter jag 50-60% honung då skruven fixar separeringen.
Att hitta på ett system som gör återanvändning av vax möjligt tycker jag skall prioriteras.
Man vet aldrig vad man får för vax när man köper vax. Vax innehåller ofta Residuer från kemisk bekämpning av varroa, från t ex Apistan. Än värre blir det med andra tvivelaktiga ämnen som tyvärr också förekommer.
Problemet är kanske inte att återvinna vaxet för många, utan hur får jag ut honungen från avtäckningsvaxet HELST GRATIS tror många. Vaxpåsar att montera i slungan kostar absolut minst.
Hur gör de som har den stora vaxsmältaren som kan monteras under avtäckningsmaskinen? De låter den stå på hela natten och tappar först honungen, sedan allt vax när det kommer efteråt. Vad gör de med denna ordentligt uppvärmda honung? Blandar den med resten av honungen som skall skeppas till HF?Ett alternativ är att bara slänga det. Vi tar exemplet med vaxskruv (vilket jag själv tror är den bästa lösningen). Säg att en vaxskruv kostar i storleksordning vad man får in på 500 kg honung. Säg att 10% av av honungen finns i avtäckningsvaxet, då behöver man producera 5 ton honung för att betala en vaxskruv jämfört med att bara slänga avtäckningsvaxet. 5 ton motsvarar kanske 100 kup-somrar. Har man 2 eller 100 samhällen är valet lätt, har man 20 är det svårare.
De flesta som rollar vaxramar har en sådan till att smälta vax.
Man kan tänka på olika sätt när man köper apparater. Jag räknar in arbetstid som en del av verksamheten. Skall jag ta en vecka ledigt från företagets intäkter för att pilla vax eller skall jag handla en rationell apparat som löser problemet medan jag ändå avtäcker och slungar.
Lägger man ihop allt blir en bra apparat ganska kostnadseffektiv om man har ett mål i sitt biodlande och honungsproduktion. Kostar en ledig vecka och t ex en vaxskruv lika mycket är valet enkelt. Apparaten håller dessutom i många år och gör också att man får kapacitet att utöka ytterligare utan begränsningar. Som senior om 5-10 år kan jag sköta hela processen själv och hantera upp till 3-400 samhällen med många ton honung och flera 100-kg vax varje år.
Med en inbyggd vaxförnyelseprocess kan man få ut 1kg vax per kupa. Det kommer nya regler om Ekologiskt vax och KRAV ändrar sina regler mot att kunna godkänna Avtäckningsvax som vax i ekologiska odlingar när ekologiskt vax från ekologiska odlare inte finns att tillgå. Jag tror att separerat fint desinficerat Avtäckningsvax har en marknad och borde också ha ett helt annat pris än konventionellt återvunnet vax.
Marknaden för både honung och andra biprodukter är ganska tillplattad helt utan variation där man bara ser allt som bara honung eller vax utan att ha något kvalitetstänk. Biodlarorganisationerna prioriterar inte sådant, de har länge, på tok för länge varit i händerna på centrala depåer och honungsförädling och all denna dynamik har lixom suddats ut.Små mängder, små problem.
Eftersom kup antal stiger så stiger mängden av av täckningsvax. Från att man haft mindre mängder och ingen planerad hantering. Man har haft lite som har stått i en hink som har jäst och man har smält om det med annan vax av varierande kvalité
Eftersom en halv hink har blivit till flera bifor hinkar fullt har man börjat titta efter andra effektivare sätt att arbeta på.
Jag fyllde min vaxsmältare http://www.lpsbiodling.se/sv/artiklar/vaxhantering/vaxgryta-29l.html med av täcknings vaxen och ställde in tempen så vaxen smälte, tanken var att jag skulle ta de lilla honung som blev över och stöd fodra med eller salu föra som flytande honung som har blivit värme behandlat.
Avtäckningsvax heter det ::) ett mer exakt benämning borde vara honungs vax.
Efter man tagit hand om ”honungs vaxen” så kan man konstatera att största delen består av just det honung, vaxen är endast ett blygsam del av det hela.
Alltså är det mer honung som inte tas om hand på ett effektiv, lämplig och pris värd sätt.Vax smältaren kostade strax över 2000kr och var inte direkt lämpade för uppgiften.
Mina funderingar är vilka andra sätt finns det vad är deras för och nackdelar och vad kostar de.
mvh edward 😛
Det är båda problemen samtidigt.
Mycket beror på avtäckningsmetod. Jag har beskrivit min hantering i en annan tråd.
Mitt val var pga att jag inte vill separera honungen från vaxet med värme. Avtäckningsvaxet kan innehålla stora mängder honung. Med mekanisk separering tappar denna honung mindre smak och kan pumpas vidare till klartank via vaxavskiljaren.
Jag började med silpåsar till slungan men växte fort ifrån den metoden. Vaxskruv, spinner, cetrifug, påsar = mekaniskt utan värme.
Använder man värme smälter man i princip vaxet medan man tappar honungen i botten och efter det vaxet. Jag anser att man värmer honungen så pass att den förstörs.
Någon som provat att värma in helt släta mellanväggar, alltså ingen prägling.
Vad bygger bina då, blir det drönarramar bara.Ok, tack för alla råd och synpunkter. Det blir en varsam sidoflytt på ca. 50 meter efter rensflygning under våren där den, med spännband fixerade kupan lyfts försiktigt till den nya platsen.
För en gångs skull håller jag helt med 😉
Men det blir helt klart lite rörigt om man flyttar när de flugit in sig på drag, men i praktiken är det inget problem.
Man kan göra ett intressant experiment när man har ett samhälle man behöver skaka ut (av någon anledning). Först ställer man upp en tom kupa utan ramar en bit bort. Inget speciellt händer. Därefter skakar man ut bina och tar undan ramarna. Den urskakade tomma kupan sätter man brevid den sedan tidigare tomma kupan. Efter en liten stund är många av de urskakade bina i sin gamla kupa trots att den är flyttad och trots att det varken finns yngel, drottning, honung eller bin som fläktar och säger att det är här vi bor. Detta fungerar även om kuporna är exakt likadana. Efter en stund löses bina upp från sin tomma kupa, men rätt ofta blir några envisa kvar över natten.
Varför hålla på och hatta?
Ett lyft om dan i en jäkla massa dagar stör bina mycket mera än att helt enkelt flytta kupan varsamt dit man vill efter rens innan sälg/hassel sätter igång.
Se bara till att det är ett ordentligt spännband om kupan och försök vara två och lyfta/flytta den lite försiktigt (i.e. bära för hand).Vi skall försöka komma ur det här gamla hopplösa träsket med skrönor och actions som inte hör hemma i en modern biodling oavsett storlek.
Skall man transportera (typ släp) får man vänta tills bina stödfodrats och kommit igång i vår.
Startade med en avläggare i juni-12 så jag har bara en kupa än så länge. Tanken är att dela det samhället till sommaren om nu mina bin överlever den bistra vintern här i norr.
Har hört det där med att flytta en halv meter om dagen men då skulle flytten ta 100 dagar och då blir det ingen sommaremester :-Många bakterier tål kyla och mjölksyrabakterier är inget undantag. Annars skulle miljön i t ex extrem kyla vara steril och det är den förstås inte.
Det finns företag som utvinner mjölksyrabakterier av samma typ som finns i honungsbiets honungsblåsa. Dessa bakterier tål kyla och en frys -18 grader kan inte destruera dessa bakterier.
