Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Tackar för bra info!
Har smällt i mjölkförpackningar och har fått orent vax i botten på detta block som jag skulle vilja ta bort så man kan sälja det som rent vax.
Ska man kanske ha mer vatten i när man smällter?Grattis! Värst vad du är prylgalen … ;D
Du kommer att käna in den redan nästa sommar. Koppla den till ett större kärl och kör kontinuerligt och man sparar massor av tid.😀 jultomten finns och kom ovanligt tidigt i år 😀
Det blev en Dana api Matic 1000 http://www.lpsbiodling.se/sv/artiklar/dana-api-matic-1000.html
ska återkomma efter arbete i tomtens verkstad ;D
mvh edward 😛
Du kan läsa om desinficering av vax i andra trådar här mha Swienty's vaxsmältare som klarar att värma upp vaxet till ca 130 grader C, då med termo olja.
http://www.biodlarna.com/forum/index.php?PHPSESSID=d0caf0f1a78e27e5dc56f2eddc8a552c&topic=254.0
Då tar man död på Nosema och AY/EY sporer.
Rent från partiklar får man om man silar vaxet genom olika dukar och låter det rinna ner i ett vattenbad. Då blir vaxet oftast gult och fint men inte fritt från sporer.
När jag tappar vax till block så tappar jag i Bifor hinkar med ca 2 cm vatten i bottnen och fyller på ca 10-15 cm och låter de bli vaxblock.
När jag sedan skall smälta vaxet för att rolla t ex plastramar hugger jag sönder de kalla blocken med yxa.
I en framtid skall jag försöka gjuta mindre vaxblock om 1 kg men brytbara i 4:a delar som går att vakuum förpacka i plast för förvaring/försäljning med någon ingjuten trevlig logotype.
Länk till inspiration.
http://www.google.com/search?q=beeswax&hl=sv&prmd=imvns&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=PieiUN35NqeM4gSRnoDIBQ&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=2025&bih=1155Jag producerade 5.8 ton på allt. Det finns både produktionssamhällen och avläggare. Har också en bigård som jag inte skattat alls, det regnade så förbannat under flera veckors tid att det inte blev av. Den bigården brukar ge ca 750 kg.
Trots den dåliga sommaren har jag klarat mig hyfsat. Vädret i år har bidragit till ca 30% lägre skörd än förra året. Nu börjar resan att plocka in lite slantar för alla täcka kostnaderna för maskinerna och allt annat.Jag vill bara att man fyller i sin årsrapport på ett sätt som speglar informationen i den statistik både du själv och andra kan dra nytta utav.
Rapporten frågar efter antal döda samhällen och vilken trolig orsak. Antalet invintrade samhällen, antalet avläggare och antalet köpta/sålda avläggare/samhällen under sässongen.
Det är varje biodlares skyldighet att fylla i rapporten efter bästa förmåga utan egna beräkningar eller andra siffror som inte speglar verksamheten.
Sammanställningen görs sedan utifrån materialet. Lämnas osanna uppgifter blir statistiken därefter.
Ditt resonemang visar att du tycker medelskörden som visas i årsrapporterna blir för hög. Detta bevisar i sin tur att din egen skörd är lägre än statistikens visade medelskörd.
Ytterst olyckligt om lokalföreningar eller distrikt ”uppfinner” egna formulär. Den som är medlem i SBR skall naturligtvis bara rapportera på det fastslagna dokumentet.
Det händer i princip ingenting i den frusna honungen. Det kan dock vara så att det funnits lite kristalliserad honung i kakorna du slungade. Då är honungen redan ympad. I frysen sker kristalliseringen mycket, mycket långsamt. När du tinar upp den så är processen i gång igen. Tänk på att inte marknadsföra fryst honung som nyslungad, för det är den verkligen inte. Sälj den som flytande, om den nu är det.
Ännu ett Brittiskt lyxhotel, första natten kliade något! Men skall man besöka brittisk biodling blir det på bystan.
Jag fick hem ett annat formulär att fylla i som var väldigt detaljerat. Det kanske inte heter samma sak. Poängen är ändå att man fyller i den korrekt för att den skall vara användbar.
Årsrapporten frågar inte efter orsak till vinterdödlighet. Inte heller efter köpta eller sålda avläggare. http://biodlarna.se/website1/1.0.1.0/893/%C3%85rsrapport%20%C3%B6ver%20min%20biodling%202012.pdf
Jag vill bara att man fyller i sin årsrapport på ett sätt som speglar informationen i den statistik både du själv och andra kan dra nytta utav.
Rapporten frågar efter antal döda samhällen och vilken trolig orsak. Antalet invintrade samhällen, antalet avläggare och antalet köpta/sålda avläggare/samhällen under sässongen.
Det är varje biodlares skyldighet att fylla i rapporten efter bästa förmåga utan egna beräkningar eller andra siffror som inte speglar verksamheten.
Sammanställningen görs sedan utifrån materialet. Lämnas osanna uppgifter blir statistiken därefter.
Om du har haft ett antal andra samhällen till hjälp under sommaren och sedan gjort sammanslagning så blir siffrorna fel om du bara räknar på invintrade samhällen.
Samma sak med din 0 i vinterdödlighet. Avläggare / delningar under sässongen räknas. Vinterdödligheten beräknas på våren på samhällen som dött under vintern.
Att du alltid invintrar typ 25 samhällen betyder inte att du har 0 i vinterdödlighet om du delat och kompenserat under sässongen.Skulle alla beräkna så är statistiken meningslös. Den här diskussionen har vi haft tidigare och du är fortfarande otydlig med hur de räknar.
Hur vill du jag skall räkna? Jag har inte haft någon vinterdödlighet på de senaste 10 vintrarna. Vintrar jag in 12 samhällen och säljer sex av dessa på våren så har jag sex kvar som ska ge avkastning. På dessa sex samhällen minskas yngeluppfödningen drastiskt under juni och halva juli genom att drottningen, i början på juni,flyttas åt sidan med något spätt yngel och ett gäng ambin. När draget är över slås samhället ihop igen och får då den nya drottningen. De ytterligare avläggare som innan hopslagningen görs från delen med den gamla drottningen får ju drivfodras för att bli
övervintringsdugliga och bidrar noll till honungsproduktionen.
Jag ser det som ett bra sätt att krama ur så mycket som möjligt från de samhällen som jag startar med på våren.
Jag kan tillägga att de avläggare som invintras räknas med i årsrapporten. Det är därför jag ifrågasätter årsrapporternas värde för att föra statistik över honungsproduktion.
Det är mycket jag ifrågasätter inom biodlingen som inte kan avfärdas med ett blaha.
Mitt råd till alla: Ifrågasätt och kräv motiveringar varför du ska göra si eller så.
