Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
sorry, jag har stavat fel! och då blir det ju totalt obegripligt, heritabilitet ska det vara. http://www.ne.se/heritabilitet
Har man eliminerat sporer i eget vax borde det finnas mindre sporer i honungen också. Med de utbrott av AY som varit i grannsocknarna här borde man göra mera för att eleminera spridning av sporer. Smitta utifrån via flygbin kan man tydligen aldrig skydda sig mot.
Genomförde alla vaxförnyelse systematiskt och steriliserade sitt vax borde förhoppningsvis utbrotten av AY minska. Ser man till de ekonomiska konsekvenserna från utbrotten så är de förebyggande åtgärderna rimliga och en steriliseringsapparat ganska billig (en engångskostnad).
Mitt koncept bygger förstås på plastramar och håller på att succesivt skifta ut och elda upp alla träramar. Ser man till hygienen i kupan är jag övertygad om att livsmedelsgodkänd plast är mera hygieniskt än trä av det jag sett i Svensk biodling. Biodlingen är strikt konservativ även från förbundshåll och därför stagnerar den innovativa utvecklingen som även påverkar förbättrad bihälsa.
Det blir en hel del återvunnet vax när antalet kupor ökar. Till slut får man så pass mycket att man blir självförsörjande på vax och slipper köpa in vax som är en risk med allt möjligt som figurerar i kuporna idag.
Efter nersmältning och rening i en vaxsmältare tänkte jag sätta i system att sterilisera vaxet i en lämplig apparat. CMF har en dubbelmantlad med termoolja som klarar temperaturer över 120 grader C.
Då borde det vara rent från både Nosema och AY/EY sporer.
Smältning och rensning (filtrering) i en apparat till rent vax och senare sterilisering av rent vax i en den dubbelmantlade. Att hålla en så bra hygienzon som möjligt mellan apparaterna.
Upphettning till 120°C torde döda de eventuella sporer som finns.
Räcker det att hetta upp till 120oc eller ska det kokas under viss tid vid 120oC ?
mvh edward 😛
Ren ny täckvax borde inte ha yngel sporer eller ?
mvh edward 😛Sporer av AY hittar man i honung. Sporer finns i hela kupan, kanske flest i yngelrummet. Täckvaxet i skattlådorna kan man nog inte betrakta som fritt från sporer. Upphettning till 120°C torde döda de eventuella sporer som finns.
Borde det inte vara så att yngelröta sporer är koncentrerat till de lådor som det har varit yngel i ?
Om man använder sig av ett spärr galler och bara slungar skatt lådor och aldrig yngel kakor så borde det hjälpa till att minimera spridningen.
Ren ny täckvax borde inte ha yngel sporer eller ?
mvh edward 😛
Jag har inte svaret på frågan, men däremot en motfråga. Behöver det steriliseras? Jag har i och för sig inte sett någon studie på det, men det kunde vara intressant att veta om detta blir en smittväg i praktiken. I teorin förstår jag att det kan smitta så klart.
Har aldrig haft en sådan men väl sett hur den fungerar, den fungerar som avtäckningsmetod på all sorts honung. Till ljung är den nästan ett måste om man skall få ut den ur ramen. Tidigare har jag krafsat, pickat och gjort lite allt möjligt och omöjligt men fått ut det mesta ur ramarna. När man väl fått ut det så är det lika trögt att sila. Ljung tar mera tid helt enkelt.
Jag gick över till plastram och de kan man slunga hårdare och längre tid för få ut större delen av Ljunghonungen.
Måste du köra med sjölis på plast ramarna eller går det att slunga ut dom utan?
mvh edward 😛
Jag har tagit avtäckargaffeln och stuckit ner spetsarna i cellerna, ner och sen upp, och sen jobbat mig över vaxkakan som en symaskin. Det har räckt för att göra ljunghonungen lite mer lättflytande, och det har då gått att slunga ut den om man är lite snabb. Pyssligt men det funkar om man inte har så många ramar.
Har jag en ram med en liten fläck ljung så flyttar jag bara ut den på ytterkanten. Är det mera eller hela ramar mår bina bäst om man tar bort dem helt under vintern.
När jag slungade mina första ljungramar med vanliga mellanväggar gick de oftast sönder när slungan gick på högvarv. Det var enda sättet med de verktygen jag hade till förfogande då att få ut ljungen.
Har man sjölis eller någon honungslossnare så går det betydligt bättre. Jag gick över till plastram och de kan man slunga hårdare och längre tid för få ut större delen av Ljunghonungen.Det är rätt tjock rostfri plåt i skruven, frekvensomformare och motor av bra kvalitet. Elen är inget att klaga på mera än att nödstoppet inte sitter på samma plats som på bilderna på nätet.
Skruven är av Delrin (POM, Polyeten) och hur länge den håller vet man aldrig. Maskinen är lagom stor och trots sina +90 kg så flyttade jag den själv på plats.
Får man väl upp den på släpet och har en trädgårdstraktor med släp så hasar man bara över den på traktorsläpet och kör iväg och backar intill tröskeln på lokalen och hasar in den.
Då blir det mera att släpa den någon meter och det har gått bra.
Plåten runt om motorn är tunn typ som på en behållare men ställningen är robust.Utgången från uppsamlingslådan 40 Liter för honung är en 76 mm SMS koppling (3″), där bör man ha en idé om hur honungen skall komma vidare till nästa instans. I lådan finns en sil som fångar en del skräp som inte följer med skruven ut.
Enda funderingen har faktiskt varit priset och transportkostnaden. Man skall nog ha sett den i action live innan man bestämmer sig. Jag har inte köpt något som jag inte pillat på innan.
