Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
När första drottningcellen visar sig, då är det för sent att dela samhället om det önskas större honungsskörd. Det ska göras när samhället står på sin höjdpunkt men innan bina kommer i svärmtankar.
Mvh. Jan-UnoDet här är superintressant. Om man kan hålla dubbelt så många kupor med en samordnad arbetsinsats vinner alla på det.
Hoppas att flera kommer med synpunkter. Skall fortsätta skriva klart när jag får lite tid över.Helt rätt Sten-Åke, det gäller att vara så effektiv som möjligt i sin biodling om man har många kupor och har det som deltidsjobb / levebröd. Blir ju skillnad om man har ett fåtal kupor eller drygt hundra.
Men att ”ombona” bina på våren ser jag som ett enkelt och effektivt sätt att få upp bimassan. Och även vad gäller Lågnormal kan lådskifte ge bra skjuts på yngelklotets utveckling då bina gärna sitter på andra lådan i april/maj.
Yngeluppflyttning gör jag vid drottningodling eller som svärmförhindrande åtgärd men förekommer inte så ofta numera. Bättre att flytta upp eventuell honung och dela yngelklotet med utbyggda ramar eller rollade ramar.
Däremot håller jag sällan, eller rättare sagt aldrig på att räkna nedfallsprover.Men diskussionen i denna tråd är intressant, jag försöker själv hitta en metod som gör mitt arbete med bina så tidseffektiv som möjligt.
Kortfattat vill jag bekämpa lite onödigt arbete som många andra kanske gör. Att försöka få till en kalkyl som fungerar i tid och rum. Att lägga ner tid på moment som inte motsvarar åtgärd och verkan i effektivitet skall alltså bort. När jag ser alla dessa fågelnätarrangemang mot talgoxar blir jag matt och trött för att ta något exempel.
Samtidigt som allt bedrivs utan kemikalier, alltså ekologiska metoder och samtidigt vara observant på sjukdomar. Svärmtankarna har jag lagt åt sidan och använder svärmtröga bin tillsammans med min variant på Höre/CB/NM vad det nu blir.
Vill man använda kemi kan man minska schemat ytterligare, men det vill inte jag.
Övrig tid kan jag lägga ner på drottningodling, där kan jag få utlopp för allt och mixtra hur jag vill. Här finns också metoder och här har man ändå chansen att vara lite mera innovativ. Min stora kontakt med bina sker alltså i drottningodlingen.
Edward, man gör det man tror på själv. Vi har olika material, det är större ”genetisk” skillnad mellan biodlare är mellan bina om man skall fynda till det lite.
Jag använder bara 3/4 Langstroth rätt igenom och en vanlig Nacka nätbotten. En helt vanlig Nacka kupa där lådskiftet, avläggarbildningen och ramformatet i hanteringen är det viktigaste.
Det passar mig utmärkt och bina klarar sig under alla omständigheter. Bina är anpassningsbara men inte vi biodlare. Arbetet handlar mycket mera om oss och vår ergonomi, våra ryggar, vår logisstik än om bina.Thomas Dahl beskriver det på ett ganska bra sätt i sin ingress.
”Jag tänkte därför berätta hur den biodling jag känner bäst ser ut idag, nämligen min egen, som i nuläget består av ca 150 samhällen. Syftet är endast att påvisa hur en egenpåhittad driftsform kan se ut, utan att lägga värderingar på andras sätt att agera. Jag, liksom förmodligen du som läser detta, försöker inte att uppfinna hjulet igen och begå en massa misstag. Man snappar upp vad man kan från andra och litteraturen och lägger sedan till lite egna erfarenheter, oftast baserade på lokaltypiska omständigheter, och plötsligt så har man en driftsform som fungerar.”
Kalla vårar kan man få bättre utveckling av samhällena om man ”stänger” igen nätbotten och undviker drag.
Kör själv med denna arbets metod med universal botten, extra arbeten består av att sätta igen den bakre ventilation med tejp eller en bräda som kan förvaras i bottnen eller på annan lämplig ställe.
Det blir stor skillnad på bi massan igenom att dra igen ventilationen på våren och att låtabli eller glömma.
Lämplig tid att stänga igen är efter vår rensningen när yngel utvecklingen är igång när sälgen blommar.
mvh edward 😛
Det kan även var bra att ta ung bin från skatt lådorna som aldrig har varit ut och flugit till parnings kassetterna
Det är även bra att parnings kassetterna inte är i närheten av stora produktions samhällen pågrund av röveri risken
Mvh edward 😛
Det finns förstås specialfall, vid drottningodling etc. Du kan man med fördel flytta upp yngelramar beroende på vilken metod man använder.
Vi jobbar så olika.
Nedfallsprov gör man förstås inte i samtliga kupor, man tar något signifikant stickprov på någon kupa i en del bigårdar. Visar det sig att det behövs åtgärder får man göra det, men inte förr.
Målsättningen är att minimera lyft, genom att arbeta så rationellt som möjligt. Att inte släpa med mera material än nödvändigt. Försöka vara kreativ.
Moment som yngelyppflyttning, stänga nätbotten, eller toppventilation oavsett väder förekommer inte längre.Det finns en tumregel som alltid fungerar. Många bin ger mera honung! och för att få upp antalet dragbin i tid kan man göra sådant som alltid ger effekt.
Lådskiftet gör man när översta lådan har massor med bin och man vill att bina skall fortsätta i undre lådan fast i översta positionen.
Denna låda hinner också bli full och då sätter man på låda #3 och tar med t ex spärrgallret samtidigt. När man lägger på låda #3 kan man skifta lite ramar mellan låda #2 och låda #3, blandat utbyggda ramar och mellanväggar (rollade plastramar).Det har en svärmhämmande effekt, jag anser det fungerar bra. Det blir många bin i dessa kupor och det är målet med enkla billiga åtgärder.
En fundering….har du nåt ilägg för kontroll av varroa eller öppen nätbotten?
Kalla vårar kan man få bättre utveckling av samhällena om man ”stänger” igen nätbotten och undviker drag. För tanken med lådskiftet på våren (låda 1 och 2) är väl att få ner yngelklotet och expandera under ifrån?Jag kletar på bara och har vägt lite ramar före/efter och har inga problem att få ramarna utbyggda. Skall leta efter de bilderna.
Då känns det nästan som om det är värt att köra iväg dem en bit inte så mycket jobb ändå om det gör att man får en bättre drottning
