Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
När temperaturen på vaxet legat över 130 grader i minst 45-50 minuter, här ca 1 timme så låter man vaxet svalna av till ca 90 grader innan vaxet tappas på hinkar som klarar temperaturen. Har man någon cm vatten i botten av hinken samlas lite smått skräp i bottnen och är lättare att ta bort samt att trycka ut vaxklumpen ur hinken.
Vax i höga temperaturer kräver lite utrustning som typ svetshandskar för skydd mot värme i handtag mm.
Trots lite vårvärme är det kalla vindar och vill man skynda på processen kan man svepa om något som isolerar och skyddar mot en kylande vind.
Ramen körs sedan med högtryck i en ramfixtur med slamavskiljare som fångar upp vaxsmolket.
Här är den renskrapad från löst vax.
Innan vaxet kan smältas om i stora vaxsmältaren vill man att det skall vara så rent som möjligt. Det finns alltid spår av propolis i botten på varje vaxklump och det som tappas efter desinficering kommer också att ha lite propolis i botten.
Men den propolisen kan man ta vara på om man vill.Här skrapar jag plastramar.
En solig härlig dag för utomhusjobb. Har tagit fram stora vaxsmältaren, en dubbelmantlad behållare CMF 75 liter med 40 liter termoolja, 3 kW. Det tar ca 1 timme att komma upp i 135 grader och då håller vaxet en temperatur på 130 grader när man mäter. Det går att skruva upp till 180 grader.
Låter vaxet stå i nästan en timme drar sedan ner till ca 90 grader och tappar i hinkar med lite vatten i botten 1-2 cm. Skiktningen vid tappkranen gör att eventuellt crap i vaxet hamnar under tappkranen. Man får ut gult fint vax under förutsättning att vaxet renats tidigare från puppor och annat skräp.
Med den höga temperaturen 130 grader och tiden ca 1 timme finns det inga sporer, bakterier eller virus kvar i vaxet.
Amerikansk yngelröta är till stor del vaxbunden. Men finns sporer i vaxet finns det i honungen och runt kupmaterialet. Lösningen är desinficering med tillräckligt hög temperatur över tid.
Man kan ju diskutera vad som är värst som spridare av AY, vax eller honung. Det är alltså en hönan eller ägget fråga … Men vaxet kan varje biodlare påverka i sin Vaxhantering. Mindre sporer i vax ger givetvis mindre sporer i honung. På sikt blir riskerna med AY mindre om alla tar sitt ansvar och har vaxförnyelse inbyggt i sin driftform.
Jag köpte min apparat för 5-6 år sedan som idag tyvärr kostar 17.750 SEK plus termoolja för ca 2.000 SEK. Att kunna ha sin egen Vaxhantering och rå över sitt eget vax ser jag som betydelsefullt i biodling och har fått högst prio. Det är fantastisk att kunna köra (desinficera) sitt eget vax på plats.
Det borde finnas en ”godkänd Vaxhantering”, dvs kunna visa upp att man har en godkänd anläggning så att man kan handla med vax året om i dessa vaxbristens tider.
Om en hobbybiodlare av någon anledning behöver flytta ett par bisamhällen inom villatomtens eller gårdens område så får man ta till lite knep. Det är sällan det finns en utbigård att flytta fram och tillbaka till. Frågan handlade om att flytta kuporna inom 100 meter och där passar inte dina råd in. Sen är det inget fel att vara rationell om möjligheten finns.
Exakt så! Tråden här handlar ju om att flytta enstaka samhällen väldigt korta sträckor innan vårdraget sätter in. Detta kan såklart bero på olika yttre faktorer, som tex: Det ska byggas ett växthus på platsen. Företaget som hyr kuporna har kommit på att de vill ha dem permanent på en annan plats på sin fastighet än tidigare. Det ska göras markarbeten alldeles intill. Osv osv.
När det gäller Sten-Åkes värld så skiljer den sig som bekant åtskilligt från min, sett med mina ögon. Att flytta bisamhällen är inte alls slöseri med energi, eller arbetsamt, om man har rätt utrustning. Jag flyttar i genomsnitt varje samhälle 4 ggr per säsong, beroende på pollineringsuppdrag, allt ifrån odlare av jordgubbar och hallon till fröodlare och fruktodlare. Somliga bigårdar fler ggr än så. Med min Apilift så är det en ren fröjd att genomföra uppdragen. http://www.lpsbiodling.se/cgi-bin/ibutik/AIR_ibutik.fcgi?funk=inst_moms&Moms=0&funk2=visa_artikel&artnr=100930LP&Friendly=apilift-professional-apl02m&artgrp=57&Sprak=sv&Friendly_Grupp=
Om man nu försöker arbeta lite rationellt så småflyttar man inte på samhällen, problemet behöver aldrig uppstå i en rationell värld.
Mina flyttar har varit minimala. Flytta är det samma som många onödiga lyft och slöseri med energi både för egen del eller med drivmedel och annat. Det tar tid, meningslös tid många gånger.
Vi flyttar bara avläggare till avläggarbigårdar och problembin till en avlägsen men ändå lättillgänglig problembigård. Då är det alltså inte sjukdomar som flyttas!!!
Om en hobbybiodlare av någon anledning behöver flytta ett par bisamhällen inom villatomtens eller gårdens område så får man ta till lite knep. Det är sällan det finns en utbigård att flytta fram och tillbaka till. Frågan handlade om att flytta kuporna inom 100 meter och där passar inte dina råd in. Sen är det inget fel att vara rationell om möjligheten finns.
Om man nu försöker arbeta lite rationellt så småflyttar man inte på samhällen, problemet behöver aldrig uppstå i en rationell värld.
Mina flyttar har varit minimala. Flytta är det samma som många onödiga lyft och slöseri med energi både för egen del eller med drivmedel och annat. Det tar tid, meningslös tid många gånger.
Vi flyttar bara avläggare till avläggarbigårdar och problembin till en avlägsen men ändå lättillgänglig problembigård. Då är det alltså inte sjukdomar som flyttas!!!
Precis, som Jan-Uno säger, det går lika bra med ormbunkar, granris, blåbärsris, vad som erbjudes i omgivningen.Varför släpa ut fönster eller speglar när man kan ta nåt i omgivningen?
Jag har erfarenhet av bådadera. Men vid era förslag så förekommer viss flygtrafik tillbaka till ursprungsplatsen, medans det med en glasskiva blir 0 % trafik tillbaks. Det behöver inte alls vara någon stor eller otymplig glasruta, jag brukar ta en gammal täckbräda av glas som ställs på högkant på flusterbrädan.
