Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Det verkar luta sig mot en från jula som tar upptill 20liter per dag med diverse filtar och som tål vattenstänk http://www.jula.se/luftavfuktare-20-l-dygn-d-520-400-w-417035 Luftavfuktare 20 l/dygn D 520 400 W En av de tystaste på marknaden!
Mycket tyst avfuktare som låter dig välja mellan två olika fläkthastigheter. HAF-filter och kolfilter rengör och avlägsnar otrevliga lukter. Smart indikator som signalerar när vattentanken är full. Timer för avstängning. Avfuktningskapacitet: 20 l/dygn Kylmedium: R134A. Ljudnivå: 34-39 dB. Temperaturområde: 5–35 °C. Luftflöde: 140 m³/h. Tankvolym: 4 l. IP24. Ström: 1,6 A. Effekt: 400 W. 230 V. Vit. Vikt: 13 kg. B350xH586xD242 mmmvh edward 😛
En långtidsbehandling som sköter sig självt i ca en vecka gör du inte med en vettex. Jag har inte behövt skära drönarramar pga bra myrsyraförångare.
Normalt tar det mindre än 1 minut att sätta ihop en sådan, inte som fumlisen på videon.
Under remisser och yttranden här på SBR.
http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/1055/1/Jag förstår fortfarande inte vad du använder semineringen till. Som jag ser det hade du fått lika bra eller bättre resultat med hänsyn till genetisk variation mm om du istället för att seminera dina döttrar till de inköpta avelsdrottningarna hade friparat dessa i din egen bigård.
Jag håller helt med dig om att inavel är att stort problem inom den svenka biaveln. Förmodligen är det samma förhållande i vår omvärld. Det är alltför mycket linje tänkande. Detta med lingeavel har kritiserats av Dr Bienefeldt i en artikel i Bitidningen som du kanske läst.
För min del har jag löst problemet med att arbeta i en avelsklubb som sedan starten haft målet att ha en bra balans mellan inavel och utavel. Detta har medfört fördelar. Vi har med stor fördel kunnat använda seminering med drönare från bara ett avelssamhälle för en serie drottningar. Genom att vi har bra stamtavlor så har vi kunnat undvika inavel och inte sett någora tecken på sk skottyngel. De seminerade avelsdrottningarna har under de 20 åren vi seminerat haft i stort samma honungsproduktion som de friparade.
Fördelen med semineringen är att vi varje år har vi kunnat använda ytterigar en 5 -10 drönarsorter som vi själva tagit fram och som vi har full kännedom om utöver de 2 – 3 drönarsorter som funnits tillgängliga på buckfastparningsstationerna . Därigenom har vi i klubben kunnat hantera inavelsproblematiken.
Vi har på så sätt kunnat driva avelsarbete både på drönarsidan och på drottningsidan vilket gör det hela snabbare och effektivare.
Här kommer inseminationtekniken verkligen till nytta inom biaveln.När vi kommer till frågan om binas könsalleler så tror jag att det är lätt att bli alldeles för fokuserad av vad som vi ständigt får läsa om i bitidningar och biböcker.
Att en drottning parar sig med många drönare är en konsekvens av att drönarna är dåliga. Drottningen måste flyga ut vid flera tillfällen för att kunna fylla upp sin sädesbehållare. Om drottningarna träffar bra drönare så blir det ett mindre antal parningar. Detta är som jag uppfattat situationen.
Om en grupp bisamhällen isoleras, tex på öar eller i dalar, så att inavel uppstår, då kommer samhällena att bli inavelsdegenererade och drönarna blir dåliga spermaproducenter. Dessa bin vars drönare är dåliga kommer att ha större överlevnadsmöjligheter eftersom drottningarna får en blandning av 20 – 30 eller fler drönararvsanlag. Sannolikheten blir då större för att några syskongrupper som har goda egenskaper kommer att finnas i samhället.
Driver man avel med största möjliga utavel så föreligger inte behovet av flerparning på samma sätt. Alla sykongrupper har goda egenskaper i ett bra avelsarbete.
Detta förmodar jag ar orsaken till att vi kan seminera med drönare frå ett samhälle utan problem. Det är i en situation med inavel som flerparning är mest värdeful.Nassenheider Evaporator/Verdunster Pro instruktionsfilmer och datablad.
Vem i all sin dar kan hålla på med sådant plock. Oxalsyradroppning tar 2-3 minuter per samhälle. Resultatet är ungefär detsamma.
Något darrig på handen – säkert första gången han provar.
Notera att i del II används en upp-och-nedvänd foderlåda över förångaren. Man behöver alltså ingen tomlåda som bara skapar problem.
Vill man invintra säkert och effektivt på ett sätt som sällan strular använder man en foderlåda. Den skall senare användas för invintring och kan logistiskt följa med ut vid verroa bekämpningen på hösten efter slutskattning.Nassenheider Evaporator/Verdunster Pro instruktionsfilmer och datablad.
Ni får träna på lite tyska.
http://www.youtube.com/watch?v=oUYHGsjxsic
http://www.youtube.com/watch?v=IAp5fNewRWQ
https://docs.google.com/open?id=0B7qClAm5m4rgcXFTeU9yOXdtWGM
Fråga #2.
Vad skall räknas som ett samhälle? Allt övervintrat räknat i mars?
Jag kan dela mina samhällen och dubbla dem och ändå räkna hem allt men med lite mindre honungsproduktion som följd. Man får ju betalt för att göra ett sämre jobb.
Jag ser att man lagt fram länken på SBR och att man skickat in förslaget. Hur kan man då samtidigt ta ett beslut om att göra Svensk Biodling mindre bidragsberoende.
Vad sysslar man med inom SBR? Otydligare än så här kan en förbundsstyrelse inte agera!
Nu finns två mycket (synnerligen) motstridiga beslut. Nu tycker jag man går ut och meddelar medlemmarna om vad som är beslutat och vad som gäller.
Jag har redan skickat mitt bidrag till den här röran. Ingen tänker på att det finns FÖRETAG t ex Aktiebolag som bedriver biodling och honungsproduktion. Marknadsekonomin sätts ut spel när man börjar leva på bidrag.
Många kommentarer av de som har några samhällen har varit, ”ett par tusenlappar kan man väl inte säga nej till”, det finns människor som ställer upp på allt.
Men när de börjar fatta att jag kanske får +200.000 sek och lite till och en biodlare med 500 samhällen 500.000 sek börjar de kanske förstå att det är de allra minsta som missgynnas mest av förslaget.
De där få tusenlapparna en mindre biodlare får bidra till väldigt lite medan det är kanske jag som skall säga att ”200.000 sek kan man väl inte säga nej till …”. Jag tycker fortfarande att det är fel och alla vinner mest på ett oberoende.
Priset på ett samhälle kommer att stiga och många vill säkert öka sin biodling pga bidraget. Det kommer att bli dyrare att expandera, dyrare med vinterdödlighet, en betydligt större ekonomisk katastrof om man får sjukdomar.
För att klara av flera samhällen krävs investeringar. Apparater är dyra – fråga mig!
Glömde lägga in dunkarna!
Nästan allt från Lantmännen kan beställas genom Granngården.
2 st 30L myrsyra 85% 625:- inkl moms/st totalt med avhämtning på Granngården.
Använder man 200-300 ml via en bra förångare per kupa och sässong räcker en dunk till ca 100-150 samhällen.
Pris 18 sek/kg + moms.
Torkat honung har jag inte gjort, men:
-slutskattade lådor ställda utomhus, taket blåste av, det spöregnade.
-tog dom inomhus och lät avfuktaren blåsa genom hela stapeln (5 lådor)
-helt torra på 2 dygn.Annars är det ett jäkligt bra sätt att torka trattkantareller, en hink färska blir en tredjedels hink knastertorra på ett dygn.
Min avfuktare är från Clas i sjön kapacitet 12 lit per dygn
Som du skriver så är Woods DS 28 enkel och vald till bäst i test av alla 2001 och senare den bästa för att avfukta källare. En enkel och driftsäker konstruktion.
Man kan ha avfuktaren igång i lokalen medan man slungar, den plockar upp en del fukt och bidrar också med värme.
Här är en länk med ett beräkningsexempel.
http://forum.biodlingsforetagarna.nu/index.php/topic,4258.msg21998.html?LI3WPSPHP=ruagloc43n09eaj3asrp4tdh44#msg21998
