Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Blad #0 Innehåll och lite förord.
https://docs.google.com/open?id=0B7qClAm5m4rgcmtoX2pYN2RUTHcNu står det i alla fall något i det här forumet om grundläggande genetik. Objektiva synpunkter på allt mottages tacksamt från betraktarens öga. 10 – 15 sidor blir vad man gör dem till.
Elementärt från cellen till avancerad insemineringsteknik på 10 sidor.
Genetik är komplicerat och alla som försöker återge den i någon form av grundläggande genetik tar med så mycket detaljer att man hamnar i någon form av tunnelseende och ser plötsligt inte skogen för alla träden.
En sådan här beskriving blir förstås ytterst kortfattad och generaliserad. Men från 0 till någonting måste man starta och väcka intresset för frågorna. Det är alltså frågorna och diskussionerna som är målet.
Med hjälp av frågor, svar och diskussioner kommer man ännu längre och kan fortsätta ändra, lägga till och utveckla ett material på maximalt ca 1 – 15 sidor för intresserade som vill och har lust att delta i arbetet.
Blad #7 Monohybrid klyvning (fortsättning)
https://docs.google.com/open?id=0B7qClAm5m4rgZVUyTmRHZXRMd2MOm det är ärtor eller bin har ingen större betydelse även om det finns specialfall hela tiden. Personligen tycker jag att Eigil Holm beskrivning av Mendels lagar är lite röriga och jag fastnade för en gymnasieuppsats från 1988.
Tids nog kommer jag igenom kaptitel 12 i boken och då kommer det att handla om arbetsbin, drottningar och drönare.
Blad #8 Polyhybrid klyvning
https://docs.google.com/open?id=0B7qClAm5m4rgLVlWMlU4X2ZyaWsBlad #6 Monohybrid klyvning (Mendelklyvning)
https://docs.google.com/open?id=0B7qClAm5m4rgak1KNW1ycE1nNncBlad #5 Genotyp och Fenotyp samt sambandet.
https://docs.google.com/open?id=0B7qClAm5m4rgV1hwbm5Ddk1FVlkEn något mera nyanserad formel över förhållandet skulle kunna vara:
Genotype + miljö + slumpvariabel –> Fenotyp
Sidor på väg …
Blad #6 Mendel I
Blad #7 Mendel II
Blad #8 Mendel III
Sedan har jag kastat in denna handgranat och hoppas på intressanta diskussioner om bin och dess genetik. Ev förändringar i materialet, hur man enklare applicerar något mera direkt mot frågor inom biaveln.
Vi jobbar med lövblås och det funkar jätte bra! Det finns ingen risk att blåsa binas huvud om man blåser dom i luften och det finns alltid bin som följer med hem.
Man ska försöka inte ha för lite slang till biblås eller lövblås det finns risken att man hinner inte med blåsa dem innan dem är tillbaka.Ja jag hade också min förklaring och trodde jag hittat nyckeln mot svärmning. Sedan kom sommaren 2009 och nu vet jag bättre att jag inte vet.
De flesta förståsigpåare, när det gäller bin, har sin egen förklaring till varför bin svärmar.
Precis! Du kunde inte sagt det bättre …
Jag har under mina 5 år som biodlare haft 3 svärmar. Jag byter drottningar och använder mig av typ Höremetoden med rollade ramar. Jag river aldrig ”svärmceller”, jag påtar sällan i kupan och jag har vanliga normala bottnar utan svärmgaller och skit.
Allt flera kupor visar på stilla byte, dessa har jag låtit vara. De fortsätter fungera så och de svärmar inte än. Största orsaken till lite svärmning hos mig är CB/NM eller en variant på Höremetoden kombinerat med svärmtröga bin.
Jag har höga staplar, 7-8 lådor och mycket honung och massor av bin i kuporna.
Så vad gör jag för fel som inte fattar nånting …
De flesta förståsigpåare, när det gäller bin, har sin egen förklaring till varför bin svärmar. Detta har lett till en massa irrationella svärmförhindrande åtgärder som orsakar mer skada än nytta vad gäller produktionen av honung. Att svärma är binas naturliga sätt att förmera sig vad gäller att starta upp nya samhällen. Biodlaren kan inte motverka en naturlig företeelse utan problem. Genom olika körtelaktivitet i de olika åldersgrupperna får svärm och modersamhälle automatiskt rätt bin för rätt funktion. Denna sortering av bina kan biodlaren aldrig åstadkomma, men han eller hon kan hjälpa bina att göra den innan natursvärmen går ut.
Den naturliga smärmningen är resultatet av ett helt års samverkan mellan bina och naturen. Den är så beroende av ett harmoniskt förhållande mellan olika faktorer att det är synnerligen orealistiskt att tillmäta en viss företeelse något större inflytande på bisamhällets sätt att organisera sig. Vi måste acceptera svärmningen som ett naturligt skeende och begränsa våra åtgärder till att förhindra att svärmarna försvinner. I praktiken kan vi göra detta genom konstsvärmning, alltså dela samhället kontrollerat när det står på sin höjdpunkt, helst innan det själv har kommit på att behöva dela sig. Delningen kan göras genom att drottningen och en del av ynglet flyttas över till en avläggare.
Bisamhället är moget för delning när följande faktorer inträffat. Vårutvecklingen av samhället ska ha nått sin kulmen. Det finns ett överskott av bin som producerar vax, alltså bin som kan bygga. Det finns ett överskott på parningsdugliga drönare. Tiden maj-juni är enligt bina bäst lämpad för för full utveckling av både svärm och modersamhälle. Dessa första drottningceller, som framställs av en harmonisk organisation helt inställd på en naturlig förmering, blir av den bästa kvalite.
Bisamhällen som förbereder svärmning arbetar dåligt. De bygger inte med någon reda utan förstör istället kakorna genom att bygga om till drönare- och drottningceller. Flygaktiviteten blir lägre och därmed även nektarinsamlandet. Så länge biodlaren , genom olika åtgärder, försöker förhindra svärmning förblir samhället i ett tillstånd av obalans. Det verkar nästan som att de strejkar för att de inte får sin vilja igenom. Att fortlöpande riva drottningceller är ingen bra metod att förbättra honungsskörden. Det är bara en massa jobb till ingen nytta.
Då är det mycket bättre att dela samhället kontrollerat. Bäst fungerar det om det görs innan bina själva kommit på att de har svårt att hålla ihop. För detta finns ju ingen generell tidpunkt för det är väldigt olika var i landet biodlingen bedrivs. Här i Halland , där jag utövar min bisyssla, är månadsskiftet maj-juni den bästa tiden. Då har samhället kommit upp i full styrka och någon ytterligare yngeluppfödning behövs inte under juni månad. Bina som föds efter den äggläggningen skulle inte kunna bidra till honungsskörden förrän dragen är över och några bra vinterbin blir de inte heller. De skulle däremot ha livnärt sig på den indragna honungen till ingen nytta.Mvh. Jan-Uno
Den där yngelrötan rycker allt närmare, känns inte kul alls. I dessa trakter finns ganska många bikupor.
Blad #9 Viktigt att tänka på vid avelsarbete.
https://docs.google.com/open?id=0B7qClAm5m4rgZ05idjZ0cVI4WncLite problem samlat från olika källor angående eventuella faror med avelsarbete.
Det finns säkert flera och mera man bör tänka på, info välkomnas förstås.
Blad #10 Insemination med homogent blandad drönarsäd.
https://docs.google.com/open?id=0B7qClAm5m4rgWlNTVWFPdTRzN1kEtt hopp till sista bladet. Flera andra sidor är under bearbetning och denna sida kunde färdigställas omgående. Denna sida är kanske den som tilltalar mig mest och jag har tagit höjd för detta när jag anskaffat material.
Materialet på bilderna existerar och kommer att användas på prov under sommaren.Personligen ser jag större möjligheter med drönarsäd från egna drönare samt olika andra leverantörer till bra genetiskt inköpt material (drottningar) som man tycker fungerar utmärkt i de egna bigårdarna.
Hoppas att det blir diskuterat!
Blad #4 Elementärt om ARV (basfakta)
https://docs.google.com/open?id=0B7qClAm5m4rgZmxHTXhxaGhocTALite detaljer bl a samlat och översatt från Eigil Holms bok (kapitel 8 ).
