Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Jag lånar tråden eftersom jag har en fråga om foder…
Jag invintrar på Bifor i år. Men jag har 4 samhällen som inte vill ta imot maten… har försökt nu sen sista veckan i Augusti. har ni några bra tipps på hur jag ska göra? har brovat att överge hinkarna och fodra bifor med balong men det funkar inte heller…
Sven-Åke, du är välkommen att skriva ner dina tankar om drönare och logistik här. Här finns många intresserade läsare. Här finns det möjligheter att ladda upp bilder, skisser, ritningar på material, länkar och reportage. Vill någon ha hjälp med bilder kan man kontakta mig.
Frågan diskuterades i samband med att kurserna för seminering startade. Jag var beredd att ta tag i frågan och komplementera handboken med denna logistiksida av semineringen.
Tidigare hade detta inte varit aktuellt eftersom semineringskunnandet ute i avelsklubbarna var för dåligt. Därför startade Svensk Biavel först med själva insemineringskurserna.
Då jag inte fick förlängt förtroende att ingå i styrelen och den nya styrelsen tydligen har andra prioriteringar, så ligger frågan nu där den ligger.Mitt inlägg pekade på brister som också kunnat åtgärdas flera år tillbaka av t ex dåvarande styrelse. Handboken kom ut som publik upplaga redan 2006.
Du har så rätt!
Semineringskurserna borde komplementeras med logistiken i samband med själva insemineringen. Man måste lära ut hur man genomför drönarodling, plockning av drönare till drönarburar, transport av drönare för att se till att drönarnas kvalitet upprätthålls. Vidare måste man lära ut hur drottningarna skall odlas och hanteras. Viktigt är också att lära ut hur man skall planera hela den logistiska biten för att kunna hantera alla uppkommande problem.
Detta är minst lika betydelsefullt som själva semineringsmetodiken.Det är bara för styrelsen i Svensk Biavel att ta initiativ till detta och sätta sig ner för att komplettera den befintliga handboken. Om man inte har tid eller kunnande själv så får man knyta till sig några som har erfarenhet och kunskap som kan hjälpa styrelsen i detta jobb. Sen bör logistikbiten finnas med i kursutbudet.
När det gäller artikeln frå 2003 så definierar man små drönare som de vars larv- och pupp stadie framlevts i en arbetarbiscell. Dessa drönare har inget att göra med de små drönnare som jag kallar små. Dessa har kläckts ur en normal drönarcell som naturligtvis kan ha lite variation i sin storlek.Denna storleksvariation har enligt min mening inte någon som helst inverkan på drönarkvaliteten.
De drönare som kommer från arbetarceller kallar jag nöddrönare eftersom äggen är lagda av defekta drottningar eller äggläggande arbetsbin.
Nöddrönare användes för avel endast i mycket speciella samanhang. Tex används de av Dr Bienefeldt, Humboltuniversitetet, i sitt avelsprogram för att få varroaresistenta bin.Tack för rapporten. Den bekräftar i stort den uppfattning av drönarnas kvalitet som vi arbetar med här i Lunds Biavelsklubb.
När det gäller drönarnas ålder så ligger alla de tre åldersgrupper man studerat inom det område där drönaren är könsmogen, små drönare. Man måste dock vara försiktig då man tolkar resultatet från varma Australien till vara förhållande med nordiskt klimat. Det är helt klart att drönarnas utveckling går snabbare vid högre temperatur i omgivningen. Därför kan en 14 dagar gammal drönare från dessa austaliska försöksserier mycket väl vara helt könsmogen. Hos oss i Lund tar det kanske 17 – 20 dagar beroende på vädret.
Vidare visar den sk. linje 1 en sämre drönarkvalitet. Detta kan bero på ett inavelsförhållande. Det sakas uppgifter om detta i rapporten, vilket är en vetenskaplig svaghet i rapporten.
Sammanfattningasvis, efter en kort genomläsning, har denna rapport inget väsentligt nytt i sig.Förra artikeln var från 2008, denna är från 2003.
”Abstract – The effect of drone honeybee’s body size on semen production was evaluated. In the same colonies, drones were either reared in drone cells (large drones) or in worker cells (small drones). Wing lengths (size indicator) and sperm numbers of small and large drones were compared. Small drones (~13% reduced wing size) produce significantly fewer spermatozoa (7.5 ± 0.5 million) than normally sized drones(11.9 ± 1.0 million spermatozoa). There is a significant positive correlation between sperm number and wing size within the small drones and in both groups combined. In the large group alone no correlation was found. The rearing investment per spermatozoon is lower for small than for normally sized drones because small drones produce more spermatozoa in relation to their body weight. Since colonies usually produce large drones, the enhanced investment must be outweighed by a mating advantage of large drones.”
Artikeln i sin helhet.
http://eprints.jcu.edu.au/821/1/Schlu%CC%88nsetal2003.pdfHär är en intressant artikel i ämnet.
https://rirdc.infoservices.com.au/downloads/08-130LRF Mälardalen skickar ut sitt programblad elektroniskt till sina medlemmar vilket jag uppskattar. Medlemmar som vill få det utskrivet får kontakta dem, den servicen finns.
Detta är klart det miljömässigt bästa alternativet.Ett parasoll modell större kan också vara praktiskt. T ex det här: http://www.jula.se/parasoll-med-vev-o3-m-791125
Kan inte ta mer än några minuter att veva upp.Jo den har jag sett och även funderade på den, stor är den men när jag tänkte att jag skulle slå till så var det lika bra att satsa på något ändemåls mässing
Fick låna en riktig tält på en marknad och blev lite såld på iden att investera i en riktig, behovet kommer att finnas under lång tid fram över och efter sommarens väder tackade man nej till några tillfällen pga dåligt väder :-[
Nu får jag flashbacks från över malligt lärare som ville plåga barnen med att det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder ;DIbland kommer vädret inte bara uppifrån, ibland från sidorna 😮
mvh edward 😛
Drönaren bildar alla sina sädesceller redan under puppstadiet. Därefter tillbakabildas testiklarna. När drönaren kläckts vandrar sädescellerna in i de två sk sädesblåsorna där sperman mognar. När mognadsprocessen är färdig krymper volymen hos sädesblåsorna, vilket medför att drönarens bakkropp blir betydligt mindre. Det är nu man får de sk små drönarna som nu blivit könsmogna och färdiga för att para sig med ungdrottningarna.
Det är alltså inte de unga drönarna som är små. Det är dessa små och könsmogna drönarne som man skall plocka för seminering. Detta har jag en gedigen erfarenhet av efter en 25 års avelsarbete med seminering som huvudsaklig parningsmetod.Man skall kanske förtydliga tre viktiga egenskaper hos drönarspermans urvalskriterier.
Spermans volym, antalet spermier och spermans livskraft och rörlighet.
Man måste främja produktion av ett stort antal drönare med lång livslängd och som producerar spermier av hög kvalitet till en hög ålder.
En del av diskussionerna har bara handlat om att plocka olika typer av drönare, ofta med stor fixering på dess fenotyp. Man vet att man får fertilare drönare ur samhällen som stödfodrats med aminosyror. Man vet också att dessa drönare lever längre och fungerar mycket bra som drönargivare till instrumentiell insemination.
Därmed faller konceptet med små unga drönare som enda alternativet helt.Nu vet jag inte om ursprungsfrågan hade humoristiska undertoner, men min uppfattning är att fertilitet är viktigare än storleken i det i det här fallet.
