Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
En liten fortsättning på Driftformsdiskussionen.
En regnig dag ritade jag ett schema med 10 punkter om en årscykel i bigården med avseende på händelser, transport och besök i bigården.
Momenten kan utföras vid t ex 6 besök i bigården och därmed kan man utföra mera än ett moment under ett besök.
Numreringen 1-10 är efter händelser/moment som skall utföras.
(1) är första besöket (Vårkoll) efter vintern och (10) är sista inför vintern.
https://docs.google.com/open?id=0B7qClAm5m4rgRWtmU0lpQ2NFR3c
Det kommer beskrivning på de olika punkterna. Tiden mellan pilarna är [VINTER].
Ramformatet är tänkt enligt 3/4 Langstroth.
Jo parar du hemma och inte har så många samhällen får du ganska säkert en hel del ”skjutet yngel”, dvs att det är en rätt stor andel av ynglet som blir tomt. Detta händer bland annat när drönarna är för nära släkt med drottningen. Eftersom många larver inte får utvecklas så blir ynglet mera utspritt, samhället har bara förmåga att hålla en mindre mängd ynglet varmt på våren och såklart utnyttjas inte drottningens fulla kapacitet.
Ilskan är en helt annan avelsfråga. Det blir påverkat av dina drönare, men har inget med inavel att göra.
Så jag kan bara ställa dem på den plats jag har tänkt ha dem efter att jag har fyllt dem med bin,foder och visecell utan att öppna för dem förrän efter ett par dagar.
Är enklare på det viset men funderar på en annan sak när jag parar hemma är att de parar sig med sina egna drönare och att det med tiden blir arga bin. Har något minne utav att jag har läst det någonstans.
Det är inte så svårt, men om man inte har något yngel i så behöver bina vara instängda i minst 2 dygn och definitivt tills drottningen krupit ut och lite till efter det. De behöver någon sorts foder under tiden.
Har man yngel i så gäller helt andra saker, dels klarar de inte sköta ynglet om de är instängda, dels lämnar inte bina ynglet och dels håller de det (och drottningcellen) varmt. Väldigt mycket bin flyger tillbaka om man gör det hemma så ynglet i ytterkanterna av ramarna dör av kyla oftast om man inte skakar ner extra bin.
Nu ser jag sällan höga staplar LN, man gör sällan lådskifte eller effektiviserar.
Det händer ibland att jag har kommer upp i sju, och det är j…… jobbigt, på ena sidan i paviljongen så ryms det bara 6 i höjd t.ex.
Själv ska jag försöka att bara utöka på Langstroth bredd, problemet med mig är att jag Cajsa Vargar när jag gör avläggare, man tager vad man haver.
De flesta förståsigpåare, när det gäller bin, har sin egen förklaring till varför bin svärmar. Detta har lett till en massa irrationella svärmförhindrande åtgärder som orsakar mer skada än nytta vad gäller produktionen av honung. Att svärma är binas naturliga sätt att förmera sig vad gäller att starta upp nya samhällen. Biodlaren kan inte motverka en naturlig företeelse utan problem. Genom olika körtelaktivitet i de olika åldersgrupperna får svärm och modersamhälle automatiskt rätt bin för rätt funktion. Denna sortering av bina kan biodlaren aldrig åstadkomma, men han eller hon kan hjälpa bina att göra den innan natursvärmen går ut.
Den naturliga smärmningen är resultatet av ett helt års samverkan mellan bina och naturen. Den är så beroende av ett harmoniskt förhållande mellan olika faktorer att det är synnerligen orealistiskt att tillmäta en viss företeelse något större inflytande på bisamhällets sätt att organisera sig. Vi måste acceptera svärmningen som ett naturligt skeende och begränsa våra åtgärder till att förhindra att svärmarna försvinner. I praktiken kan vi göra detta genom konstsvärmning, alltså dela samhället kontrollerat när det står på sin höjdpunkt, helst innan det själv har kommit på att behöva dela sig. Delningen kan göras genom att drottningen och en del av ynglet flyttas över till en avläggare.
Bisamhället är moget för delning när följande faktorer inträffat. Vårutvecklingen av samhället ska ha nått sin kulmen. Det finns ett överskott av bin som producerar vax, alltså bin som kan bygga. Det finns ett överskott på parningsdugliga drönare. Tiden maj-juni är enligt bina bäst lämpad för för full utveckling av både svärm och modersamhälle. Dessa första drottningceller, som framställs av en harmonisk organisation helt inställd på en naturlig förmering, blir av den bästa kvalite.
Bisamhällen som förbereder svärmning arbetar dåligt. De bygger inte med någon reda utan förstör istället kakorna genom att bygga om till drönare- och drottningceller. Flygaktiviteten blir lägre och därmed även nektarinsamlandet. Så länge biodlaren , genom olika åtgärder, försöker förhindra svärmning förblir samhället i ett tillstånd av obalans. Det verkar nästan som att de strejkar för att de inte får sin vilja igenom. Att fortlöpande riva drottningceller är ingen bra metod att förbättra honungsskörden. Det är bara en massa jobb till ingen nytta.
Då är det mycket bättre att dela samhället kontrollerat. Bäst fungerar det om det görs innan bina själva kommit på att de har svårt att hålla ihop. För detta finns ju ingen generell tidpunkt för det är väldigt olika var i landet biodlingen bedrivs. Här i Halland , där jag utövar min bisyssla, är månadsskiftet maj-juni den bästa tiden. Då har samhället kommit upp i full styrka och någon ytterligare yngeluppfödning behövs inte under juni månad. Bina som föds efter den äggläggningen skulle inte kunna bidra till honungsskörden förrän dragen är över och några bra vinterbin blir de inte heller. De skulle däremot ha livnärt sig på den indragna honungen till ingen nytta.Mvh. Jan-Uno
” Att svärma är binas naturliga sätt att förmera sig vad gäller att starta upp nya samhällen.”
>Ja, svärmlystna bisamhällen gör detta. Medan svärmtröga gör eget byte av drottningen när hon har kommit upp i åren. Men vad är orsaken till att det förhåller sig på det här sättet?<
”olika åldersgrupperna får svärm och modersamhälle automatiskt rätt bin för rätt funktion.”
>Om man tänker sig in i en bild i minnet hur ett honungsbisamhälle är uppbyggt in i minsta detalj. Då kan man möjligen förstå hur fördelningen av bin blir i en svärm och i dess modersamhälle.<
”Bisamhället är moget för delning när följande faktorer inträffat. Vårutvecklingen av samhället ska ha nått sin kulmen. Det finns ett överskott av bin som producerar vax, alltså bin som kan bygga. Det finns ett överskott på parningsdugliga drönare. ”
>Birasen har stor betydelse när bisamhället står på toppen av sin utveckling. Men vad är orsaken till att en del bisamhällen är svärmtokiga? Medan andra samhällen är det motsatta?<
” Att fortlöpande riva drottningceller är ingen bra metod att förbättra honungsskörden. Det är bara en massa jobb till ingen nytta.
Då är det mycket bättre att dela samhället kontrollerat.”>Visst är det, det rätta att konstvärma ett bisamhälle som trilskas med att ständigt dra upp drottningceller. När konstsvärmens drottning har börjat lägga ägg, då plockas modersamhällets defekta drottning bort. Sedan kan modersamhälle och konstsvärmen förenas med tidningspappersmetoden. Denna enhet kommer att ge en god skörd fram till invintringen, om förutsättningar finns för detta.<
”För detta finns ju ingen generell tidpunkt för det är väldigt olika var i landet biodlingen bedrivs.”
>När första drottningcellen visar sig är det dags att konstsvärma bisamhället. Detta oberoende var man i landet bedriver biodlingen.<
Det finns att läsa om ekologiskt lantbruk i slättbygd på Jordbruksverkets hemsida. Väl där sök på som ämnesrubriken lyder.
LN 230mm 19kg 8 x => 1,84 hög om man vill jämföra.
3/4 (Farrar) 167mm 17kg 8 x => 1,34Nu ser jag sällan höga staplar LN, man gör sällan lådskifte eller effektiviserar.
De flesta som använder 3/4 Langstroth har 3 yngellådor, spärrgaller och 4 skattlådor.
Då blir det bara 1,17 högt.Ett effektivt format med lådor om man kan få in 60 st på en pall. 44 foderlådor per pall och 80 st tak eller bottnar per pall.
Med LN går det runt 28 lådor på en pall. Dubbla transportkostnaden. Pengar det också.
De stiftar allt och fyller allt som är möjligt, ingen skillnad alls på vilket format man har.
Jag har slutat skära drönarram, mycket jobb för lite effekt. Använder i stället myrsyraförångare och anser detta mycket effektivt efter nedfallsprov.
Slipper därmed alla dessa lyft.nä precis. Lyfta får man ju göra ändå!
Pysslar man med drönarutskärning får man lyfta en massa i alla fall då kan man ju lägga in lådorna som tycker funkar bäst.
Intresaant att man utan vidare kan stapla 8 langstroth på varandra. 8:a LN blir ju lite väl högtt kanske:-P
Hur är fyllnadsgraden i langstroth lådorna ? Fyller dom alla ramar eller håller dom sig i mitten?/Alf
Då får vi hoppas på lite bättre väder, här (i södra Halland) har det varit för kallt så dom nya drottningarna kommer inte ut på parningsflygning.
Har provat några apparater och jag väljer en relativt tyst apparat Stihl BR 500.
Ljud och vibration går före de ev något extra hekto den väger.Ljudeffektnivå 100,0 dB(A)
Ljudtrycksnivå 90,0 dB(A)
Luftgenomströmning 810 m³/hMax. luftgenomströmning 1380 m³/h
Max. lufthastighet 81 m/sNotera att ljudstyrkan dubblas var 3:e dB(A).
Skillnaden mellan 100 dB(A) och 107 dB(A) är alltså STOR!
Läste också något annat ställe att man lyfte av låda #3 (LN) när låda #4 skulle på och att man skulle sätta in skattlådor underifrån.
Det har jag inte gjort en enda gång och har fått igång kuporna ändå. Lyfta en skattlåda av och på för skiften kostar rygg. Allt onödigt lyft skall minimera, översta lådan typ låda #8 (3/4 Langstroth) brukar ändå aldrig bli helt full.Jag har alltid varit väldigt noga med att hantera cellerna lodrätt, men såg att en utländsk stor drottningodlare rekommenderade att dag 10 transportera dem horisontellt istället för de tålde stötar bättre då. Stämmer detta? Och hur är det dag 5 i så fall? Jag kommer att göra lite försök i år…
Jag gjorde direkt försök och nu har två omgångar kläckt som jag transporterat liggande och det blev ingen tydligt försämring.
