Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Jag brukar ha en hygglig depå med honung stående till nästa säsong eller som att justera efter pris och produktion.
Vi fick hyggligt betalt i år och tömde ut två ton som annars ligger kvar och med tanke på min nedtrappning var det läge att skicka på alla resurser i höstas.
Men det är fortfarande honung i hinkarna, här lite ymp efter mitten på februari. Det är bättre att vara för tidig än att vara för sen. Har några tyska vänner som bor i USA som är på besök och nu får man fixa en hel skuff med export av ljunghonung.
I dagsläget gäller det att lägga energi på att ha allt material färdigt och förberett inför säsongen. Varenda mellanvägg isatt, varenda ny skattlåda målad, varenda cellkopp till Drottningodlingen monterad i sin ram, varenda Parningskupa färdigställd, osv. Har man bra Drottningar i sina samhällen är det viktigt att ha disciplin och vara noggrann i biodlingen. Att regelbundet inspektera naturen runt bigårdarna är viktigt! Då en ny gröda slår ut blommorna ska alltid skattlådorna sitta på kuporna innan dess, och gärna en skattlåda mer än beräknat per kupa. Så fort man halkar efter sina Drottningars äggläggning med tillhörande kläckning av nya ungbin, så får man merarbete, egen stress och oväntade saker inträffar oftare i kuporna.
Vill man öka sin honungsskörd inför ett tidigt drag, tex höstrapsdrag, så bör man ge ett eller två paket 2,5kg Apifonda per samhälle, senast sex veckor innan dragstart. Samhällena omvandlar Apifondan till yngel, och från ägg till dragbi behövs sex veckor.
Men allra viktigast är att hålla koll på hälsan i kuporna anser jag. Därför testas samhällena vår, sommar och höst med en s.k. varroashaker. Mät upp 300st bin, slå på florsocker (eller sprit för den som önskar) och räkna därefter ut antalet varroakvalster per 100st vuxna bin. Under 1st kvalster i april-maj, ingen bekämpning. Över det – drönarbortskärning. Under 3-5st kvalster i Juli, ingen bekämpning. Över det – korttidsbehandling myrsyra. Under 2st kvalster i september, ingen bekämpning resterande del av året. Över det – oxalsyra i december/januari.
Saknar man erfarenhet, eller känner sig osäker/saknar refraktometer, så bör ramen vara 2/3 täckt.
Med erfarenhet lär man sig att detta är helt onödigt, och man väljer tidpunkter som gynnar lägre vattenhalt i ramarna även om de inte är täckta;
Jag skattar som regel mellan kl 05:30 och 11:30, försommar, högsommar och höst. Undviker eftermiddagar/kvällar. Bina dunstar vatten från ramarna nattetid, och då draget är kraftigt så stiger vattenhalten i ramarna markant efter lunch och framåt. (På köpet får jag ett svalt och skönt arbetsklimat för mig under skattningen, innan solen höjt dagstemperaturen.)
Skattar man mitt i ett pågående kraftigt drag, så ökar risken för högre vattenhalt i ramarna, jämfört med tidpunkten efter att ett drag avtagit/upphört. Samma sak under/efter en regnig dag eller dagar, då har bina haft tid på sig att dunsta vattnet.
Det är som biodlare viktigt att ofta kolla in omgivningarna runt bigården. Hur är statusen på blomningen? Närmar sig knoppsprickningen, tex på hallon eller lind? Är alla blommor av en art slut? Var är majoriteten bina just nu, i klövern eller i vårrapsen eller åkerbönan? Osv osv…
Starka samhällen underlättar, då dessa dunstar bort vattenhalten betydligt snabbare inför slutskattningen.
Hej Thomas
Hur kommer du gå tillväga för ett fortsatt bra 2017 år, i din tråd beskrev du invintringen men nu börjar det närma sig rensningsflygning och uppstart.. När och vad planerar du att göra?.. Själv bor jag i Blekinge och våren kommer ofta lite snabbare.. Tacksam för tips
Hej
Jag skulle gärna vilja ha PDF:en om det går bra.
Har tittat runt på nätet om detta en hel del. Så det var klockrent nu när jag såg att du gjort en sådan. 😀Den ”boken” är inte värd ens din benämning i min värld…..
Vi befinner oss nog inte på samma plats på betygs-skalan över boken, men författaren har ju livnärt sig på biodling under en längre tid (kommer inte ihåg hur länge), så helt fel ute kan han inte vara… 8)
Men som sagt, det finns andra källor som jag rekommenderar framför denna.
När jag läste ”Handbok i naturlig biodling” fanns där fler saker som fick mina ögonbryn att höjas, inte bara hans teorier om invintring på honung. För egen del rankar jag inte den boken som den bästa biodlingsboken.
Den ”boken” är inte värd ens din benämning i min värld…..
Ska bin övervintra på honung så är det inte den sista dom drar in utan den första enligt Peter Schneider som skrivit Handbok i naturlig biodling. Jag har svårt att tro att bin har levt på honung i många miljoner år för att sedan må bättre av vårt socker efter bara hundra år eller vad det nu kan vara. Har evolutionen blivit så snabb?
När jag läste ”Handbok i naturlig biodling” fanns där fler saker som fick mina ögonbryn att höjas, inte bara hans teorier om invintring på honung. För egen del rankar jag inte den boken som den bästa biodlingsboken.
Visst, försommarhonungen är mildare än sensommarhonungen och framkallar sannolikt mindre utsot. Men…, innebär det då att man ska åka ut och skatta ramar på senvåren, förvara dessa för att sedan tillsätta dessa på hösten?
Det luktar många kilos lyft. Fram och tillbaka.
Sugar is da shit, still. 8)
Jag har också läst denna artikel. Socker eller honung som vinterfoder? Jag bor i södra delen av Nacka i Stockholms län. Förra vintern lär jag en kupa övervintra på honung medan de andra, ny uppstartade fick socker. Det samhälle som fick behålla honungen strök nästan med. Utsot och under tidig vår fick de ny kupa och har utvecklats fint under denna sommar. Jag har haft bin tre säsonger. Erfarna biodlare i föreningen säger att det inte går att låta bina övervintra på honung i dessa område pga för hög mineralhalt i honungen. En kunskap som finns sedan 1960 talet.
Jag kommer att ge mina bin socker i vinter. Lite honung finns alltid kvar i kuporna men den huvudsakliga vinterfödan blir socker de mår uppenbarligen bäst av det i denna omgivning med mycket fruktträd, Nacka reservatet som granne och många insjöar.Ska bin övervintra på honung så är det inte den sista dom drar in utan den första enligt Peter Schneider som skrivit Handbok i naturlig biodling. Jag har svårt att tro att bin har levt på honung i många miljoner år för att sedan må bättre av vårt socker efter bara hundra år eller vad det nu kan vara. Har evolutionen blivit så snabb?
Det kräver viss erfarenhet för att få mellanväggar utbyggda snyggt och ordentligt, på olika ställen i kupan.
Om man tex tillsätter 4 mellanväggar i yngelrummet under ett starkt drag, och sätter dessa så att de har minst en yngelram mellan sig på varje ställe, så fyller Drottningen mellanväggarna med ägg redan under tiden som arbetarna bygger ut cellerna på dessa.
Har bina tomma celler i yngelrummet och enbart mellanväggar över spg så fylls de utbyggda först av allt. Knepet är att bygga ut mellanväggar i skattlådorna antingen genom att ge varannan ram utbyggd, eller ännu enklare, genom att sätta en skattlåda med mellanväggar emellan två andra skattlådor med honung i. Alltså honung i första och tredje skattlådan, och mellanväggar i den andra.
Det där med att ha utbyggda ramar att tillsätta har jag alltid trott varit överskattat, tills i somras.
Då satte jag endast mellanväggar i skattlådorna till en kupa och trodde i min enfald att dessa skulle byggas ut och fyllas med honung. Det som hände var att hela yngelrummet blev tjyvtjockt med honung och sen svärmade samhället. 😮
Däremot har har jag inte märkt av något problem med att tillsätta mellanväggar i yngelrummet(dock inte alla på en gång). Jag har kanske haft tur, eller helt enkelt inte märkt av ev nackdelar. När jag hade varmbygge tyckte jag ibland att om man satte en mellanvägg närmst flustret blev den ofta fylld med pollen, men det var kanske bara en känsla jag fick.
Eftersom många vill ha utbyggda ramar i yngellådorna funderade jag om det blev någon skillnad för bina ?
