Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Det jag funderade på var om de är mer känslig under vissa perioder i puppstadiet, och i så fall när?
Eftersom omlarvnings, ruvnings bi gården är långt ifrån de bi gårdar som jag vill tillsätta puppor och göra avläggare och drottning byte.
mvh edward 😛
Om man utgår från omlarvningsdagen har man en utkrypande drottning dag 12. Celler kan hanteras dagarna 5, 6 och 10, 11 och12.
Det jag funderade på var om de är mer känslig under vissa perioder i puppstadiet, och i så fall när?
Eftersom omlarvnings, ruvnings bi gården är långt ifrån de bi gårdar som jag vill tillsätta puppor och göra avläggare och drottning byte.
mvh edward 😛
Jag tror att Bert Thrybom´s bok Biavel och Insemination samt Åke Hanssons Bin och Biodling räcker mer än väl för oss alla.
Jag använder en plastburk fylld med bomull. Ett tryck med pekfingret och ner med cellen. Klarar långa transporter.
http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/246/1/
här finns livsmedelsverkets vägledning om honung och producenters ansvar,
samt branschriktlinjerna för honungsproducenter.
Där finns förklarat vad som gäller för primärproducenter och när du övergår till att vara livsmedelsproducent, detta dokument är framtaget av BF och SBR tillsammans och godkända som branscriktlinje av livsmedelsverket.
bägge skrifterna anser jag vara bra och lätt att förhålla sig till.mvh
Peder
Jag lägger en liten kommentar i denna tråd angående alla artiklar om svärmning i Bitidningen.
Tema ”Svärmning” Bitidningen #4 April 2010.
http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/929/BT_4-10.pdf
I denna artikel står det åtminstone orsakerna bakom och lite vad som påverkar svärmning.Tema Ta hand om ”svärmningen” i nya Bitidningen #6 Juni 2012.
Här handlar det väldigt mycket om att ta hand om svärmar.Tema Njutning i höstmörkret … i Bitidningen #11/12 Nove/Dec 2010.
http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/929/BT11-10.pdf
Här tar man förvisso upp Bi-cykel-metoden men inga tydliga kopplingar till CB/NM, Höremetoden eller Walt Wright CB/NM.Alla dessa metoder har för sig svärmhämmande effekter. En svärm – för många kanske en lycka (ett nytt samhälle) medan för andra något annat – ett problem, något oönskat, en nära på förlorad honungsproduktion från ett sådant samhälle.
Man kan ju fråga sig om det inte hade varit i sin tid att informera om hur man på lämpligaste sätt FÖREBYGGER svärmning och svärmtendenser. Det finns många beprövade sätt som verkligen fungerar.
Svärmning går inte att reducera helt men man kan minska ner riskerna betydligt.
Lägger in en länk till Bi-cykel-metoden – av Thomas Dahl.
Delar av artikeln fanns med i BT för ett tag sedan.https://docs.google.com/open?id=0B7qClAm5m4rgTkhYX2dpYmtuRkU
jag är lite inne på att det handlar om olika nivåer som ska uppfyllas, bimängd, foder och att dom här nivåerna måste bina kunna bedöma/”mäta” för att avgöra om svärmning är möjlig. Mera plats i kupan verkar svärmdämpande men bara om platsen ges i tid, VARFÖR? Om man som biodlare ska kunna påverka binas svärmning så måste man ju veta vad som påverkar svärmningstendenser. Vad är effektivt att göra som biodlare, NÄR och VARFÖR? Vad är det som påverkas av de åtgärder jag gör?
Sedan är jag lite nyfiken på sammansättningen av bin i en svärm. Det borde vara bättre att svärma med årets ännu ej slitna dragbin än förra årets vinterbin, kommer svärmperioden när samhället består bara av årets bin? Då skulle en snabb utveckling/expansion av samhället bidra till att svärmningen kommer igång tidigare? Sådana tendenser tycker jag att jag har sett i år.
Snälla, lägg märke till att jag inte påstår att ”så här är det”! Jag skriver bara ner sånt jag har lagt märke till, mina egna funderingar om detsamma och jag vill gärna utveckla dessa tankebanor lite mera med Er hjälp.En återkommande orsak till svärmning är platsbrist, också svår att lösa genetiskt 8)
CB/NM är en metod som löser flera problem samtidigt.
Att checka in mellanväggar = ge bina en utmaning dvs något att pyssla med. Utbyggnad av yngelrummet genom att ”spränga” det har också en svärmhämmande effekt. Alla moment sammantaget som sker vid CB/NM minskar svärmtendenserna markant och det har man också påvisat i stora försök. De som driver sina bin på det sättet har markant mindre svärmning än andra former.Det handlar alltså inte bara om bina, eller drottningen. Biodlaren måste också göra sitt!
” För att förhindra att bisvärmar ryker iväg är beroende på drottningens genetiska feromonsubstans i arvet. Se ovan. Det är riktigt att bistyrkan är avgörande vilka åtgärder som ska vidtas med bisamhället. När bin i ett samhälle har bestämt sig för att svärma. Drottningen flyger då med svärmen ut oberoende av hennes ålder”
om svärmningen beror på drottningens feromonutsöndring så är det ologiskt om åtgärder i samhället som tex. reducering av bimassa skulle avbryta svärmbeteendet. Gör man en dragbiavläggare på ett samhälle som börjat dra viceceller så avbryter dom allt vad svärmning heter. Det tolkar jag som att bina måste ha tillräckligt med bin för att kunna svärma. Det tolkar jag som att dom också på något sätt kan mäta eller uppskatta bimängden, kanske med hjälp av doft eller något hormon? Jag har ett ”rappelsamhälle” klent och dåligt, dom har förmodligen en drottning med svag äggläggning och borde då också ha en låg feromonhalt i kupan men dom gör inga förberedelser för att svärma. Tvärtom dom kämpar på för att överleva.Det som är intressant för mig är varför finns smittan just där?
De fall av amerikansk yngelröta som jag känner till sen tidigare där sjukdomen poppar upp lite varstans är resultat av vandringsbiodling eller import.
Importerad kontaminerad honung anses vara orsaken till att Australien fick amerikansk yngelröta.De som ägnar sig åt att flytta kuporna till pollineringsområden har ofta ett större antal kupor, och får de då in amerikansk yngelröta så sprids det lätt bland de flesta samhällena som sedan flyttas runt. Dessutom minskar ofta tiden som biodlaren lägger per kupa med antalet så det tar längre tid att upptäcka att nåt är snett.
Möglande ramar beror ofta på felaktig placering av kupan eller problem med ventilationen. Det sätt som jag lyckats eliminera detta på är att ha en tom låda under övervintringslådan. Då det alltid för mig varit de nedersta ramarna som fått problem.
Sen fräscht vax = friska bin, man har i danmark gjort dubbelt vaxbyte på samhällen med amerikansk yngelröta och lyckats få dem att överleva så definitivt spelar vaxkvaliteten roll för binas hälsa. Även ifall amerikansk yngelröta är värst så finns det även andra problem som sprids med smittat vax.
MvH
Håkan B.
Hej!
Min första post, men har brottats med varroa i vår då jag underskattade problemet i höstas eller invasionen utifrån var större än jag räknat med.
Jag gav mig på krämerplattor (och lade ner det), men iom att jag kan kemi så är jag inte speciellt förtjust att hantera 80-85% myrsyra som ska spädas till 60% i deciliter/liter mängder för att behandla ett antal samhällen och dessutom är det en risk att bina dödar drottningen vid fri applicering.
Däremot behandla med mjölksyra är betydligt trevligare 2 dl mjölksyra 80% till 9 dl vatten och detta passar perfekt för en 1 liters pumpspruta 39 kr. Ett lagom långt tryck per sida på ram och det är klart. Vid förvaring i t.e.x kylskåp kan du upprepa behandlingen efter en vecka.
Visst säger ni detta rår inte på varroan i täcktaceller, helt rätt, men efter en sån behandling ramlade ett par hundra kvalster av mina bin på 24 h! De kvalster som är i täckt yngel, nås inte, men det yngel som ska täckas skyddas och det är viktigt att snabbt få en ”batch” med relativt varroafria bin.
Är samhället tillräckligt starkt, då är situationen enkel, gör en avläggare få bort ynglet ur modersamhället, behandla avläggaren några gånger extra medan bina kryper ut och varroan är under kontroll.
Varje gång jag gör avläggare behandlar jag dem med mjölksyra, vid bildadent och sen efter 10 dar ungefär. Då är drottninglarverna täckta och nästan allt täckt yngel som följde med in kläckt.
MvH
Håkan B.
P.s. Får byta nickname till nästa post D.s.
