Bihälsa, samverkan
Projektledare: Richard Johansson
Sammanfattning
Bihälsa är och har länge varit ett prioriterat område hos biodlarna och dess organisationer. Under flera år har Biodlingens samverkansråd identifierat angelägna områden för svensk biodling där gemensamma åtgärder kan göras. Bihälsa har då varit ett tydligt exempel på ett sådant område med angelägna behov. I Biodlarnas medlemsundersökning hamnar också bihälsa i topp av ämnen som medlemmar vill lära mer om och som de anser högst prioriterat. Vi har under projektåret fortsatt arbetet med friskabin.se och nu etablerat sidan som en samlingsplats för branschens gemensamma bihälsoarbete. Genom sidan förmedlas evidensbaserad kunskap och verifierad rådgivning inom bihälsa samt erbjuder samtliga biodlare tillgång till en komplett bihälsoutbildning med den nya studieboken i bihälsa och medföljande kursplan. Även rådgivningsmöjligheterna har utökats genom fler rådgivare och samarbeten med andra organisationer. Nätverket friskabin har bildats vilket möjliggör fortsatt samarbete och kunskapsutbyte mellan branschens organisationer. Projektet har även genomfört planerade fältförsök samt anordnat bihälsodagar för att sprida kunskap och information om friskabin.se och förebyggande bihälsoarbete.
Resultat
Den gemensamma bihälsoplattformen friskabin.se har utvecklats vidare och uppdateras kontinuerligt med nytt innehåll. Tillsammans har aktörer från Biodlarna, Biodlingsföretagarna, SLU, Jordbruksverket och de regionala bihälsorådgivarna deltagit i kunskapsinhämtning och revidering av bihälsoinformation till sidan. Arbetet har bland annat bestått av översättningar av forskningsrapporter, framtagande av egenkontrollprogram och instruktioner för sjukdomsbekämpning. Material kommer publiceras löpande på friskabin.se och fungera som ett nav för biodlare som söker vidare kunskap i ämnet.
Projektet har även anordnat utbildningsdagar i bland annat Stockholm och Dalarnas biodlardistrikt för att introducera friskabin.se samt det nya utbildningsmaterialet. Den nya studieboken i bihälsa bildar tillsammans med friskabin.se och tillhörande kursplaner ett komplett studiematerial i bihälsa som tidigare saknats.
Det nätverk som bildats under namnet ”Nätverket friskabin” består av de nationella rådgivarna hos Biodlarna och Jordbruksverket, bihälsosamordnarna i samtliga 25 biodlardistrikt, de regionala bihälsorådgivarna, bihälsoansvariga hos Biodlingsföretagarna och representanter från SLU samt SLU RådNu. Inom nätverket har det under året utbytts erfarenheter genom regelbundna kvälls- och frukostmöten.
Ett större fältförsök inom varroabekämpning har genomförts. Försöket syftar till att undersöka effekten av långtidsbehandling med oxalsyra och om eventuella restsubstanser kan återfinnas i honungen från behandlade samhällen.
Utbildningsprojekt för alla biodlare
Projektledare: Richard Johansson
Sammanfattning
Projektet syftar till att skapa diverse fortbildningar för biodlare och ta fram en plattform där utbildningsmaterial är samlat, lättillgängligt och kvalitetssäkrat. Biodlare ska ges förutsättningar att utvecklas och kontinuerligt kunna fylla på sina kunskaper inom områden så som drottningodling, biavel, bihälsa, livsmedelshantering, näringsbiodling, med mera. I projektet tas nytt utbildningsmaterial fram som kan användas både i form av tryckta böcker och digitalt material. Projektet organiserar också utbildningsråd och referensgrupp bestående av biodlardistriktens utbildningssamordnare och representant från studieförbund. Projektet har under året fortsatt sitt arbete med att ta fram nytt utbildningsmaterial samt bygga vidare på konceptet med Utbildningskupan och Biodlingsakademin. Efter pandemiåren då tillgången på utbildningar begränsades har det funnits en stor efterfrågan från biodlare på fortbildningskurser Med hjälp av projektet har behovet av kvalitetssäkrad och digitaliserad fortbildning kunnat mötas och möjliggjort för en rad nya fortbildningskurser i biodlarföreningar och distrikt.
Resultat
Projektet har under året genomfört sina aktiviteter enligt plan och tagit fram ytterligare kvalificerade fortbildningar samt utökat den befintliga bildbank som sedan tidigare tagits fram i utbildningssyfte. Man har även utökat den tidigare påbörjade broschyrserien med en ny pollineringsbroschyr.
En utbildningsworkshop med kvalitets- och utbildningssamordnare från biodlingsdistrikten har hållits i Linköping under hösten. Deltagarna har arbetat vidare med att kvalitetssäkra och utvärdera framtaget material samt bidra med kunskap till en ny digital utbildningsplattform.
Arbetet med den nya utbildningsplattformen Biodlingsakademin har fortskridit och nya kursplaner för honungshantering, bihälsa och näringsbiodling finns nu klara med tillhörande kunskapstest och upplägg för självstudier.
Drift/underhåll och uppstart av parningsstationer och parningsplatser
Projektledare: Jessica Appel
Sammanfattning
Det är Biodlarna som söker, administrerar och redovisar stödet från Stödet till biodlingssektorn för anmälda parningsstationer och parningsplatser 2024.
Motsvarande projekt har genomförts sedan 2009 och är fortfarande en förutsättning för att biavel ska kunna utvecklas och växa i Sverige. Honung är en av världens mest förfuskade råvara samtidigt uppmärksammas världen över biets viktiga funktion inom pollinering.
Flera bra och lovande projekt/arbeten sker inom avelsgrupperna när det gäller varroaresistens och utrensningsmetoder. Samtidigt måste övriga goda egenskaper såsom svärmtröghet, honungsproduktion och temperament finnas. Varroan är ett av de större hoten för biets existens hos oss. Varroan sänker biets motståndskraft mot flertalet olika virusangrepp.
Parningsstationer och parningsplatser med sina olika verksamheter behövs också för att fortsatt säkerställa renavel hos de olika rasgrupperna och i förlängningen ge lokala biodlare lättskötta och friska bin till rimliga priser.
Tack vare att ekonomiskt stöd till avelsarbetet inom alla avelsgrupper skett kontinuerligt, har gott avelsarbete kunnat ske och kommer kunna fortsätta.
Fortsatt arbete behövs med avelsprojektet för att ge förutsättningar för att bibehålla renrasiga bin. Utmaningar finns med blandad mångfald gällande biraser och då kan avelsarbetet gå förlorat i Sverige eller lokalt.
Detta arbete sker oftast på öar i våra olika skärgårdar för att kunna säkerställa avelsrenhet. Sjötransporter och oländig terräng innebär ofta okonventionella lösningar och kräver god fysik.
Parningsstationer och parningsplatser med sina olika verksamheter behöver säkras för att i förlängningen ge lokala biodlare lättskötta och friska bin till rimliga priser.
Arbeten sker inom avelsgrupperna bl.a. när det gäller varroaresistens och utrensningsmetoder. Varroan är ett av de större hoten för biets existens hos oss. Varroan sänker biets motståndskraft mot flertalet olika virusangrepp.
Projektet skapade gemensam mätmetod för att kunna jämföra resultaten. Insamlingen av underlag pågår löpande och ger indikationer om hur avelsarbetet fortlöper och ger stör till urvalet för kommande avelsmaterial.
Bin är mycket värdefulla för jordbruket och för ekosystemet i stort. Som pollinatörer bidrar de till den svenska livsmedelsproduktionen och till den biologiska mångfalden.
Parningsplatser förser biodlare runt om i landet med drottningar med goda egenskaper och till ett rimligt pris. Årets Drift/underhåll och uppstart av parningsstationer och parningsplatser 2024 får anses lyckat då målet är uppnått med mindre kostnader än budgeterat men hoppas att utvecklingen för Sveriges parningsstationer och parningsplatser kan fortsätta i samma anda.
Inför 2025 kommer stödet till biodlingssektorn inte att sökas genom Sveriges Biodlares Riksförbund. Det är upp till varje rasförening att eventuellt samordna och göra sina egna ansökningar.
Resultat
Projektet har resulterat i aktiva avelsföreningar som alla arbetar för att uppnå målen i projektet. Avelsbigårdarna är uppdaterade med nytt material löpande under säsongen. Det löpande underhållet och driften tar mycket resurser i form av tid och pengar i anspråk.
Flera föreningar har ingått i flera undersökande och utvecklande projekt gällande avelsurval.
Internationellt arbete
Projektledare: Viktoria Bassani
Sammanfattning
Den internationella närvaron är nödvändig för att fylla på med omvärldsbevakning då biodling inte enbart är en företeelse i Sverige. Vi behöver helt enkelt orientera oss från och med vår omvärld. Biodlarna samarbetar med och har internationella kontakter genom flera organisationer. Apimondia, Nordiskt Baltiskt Biråd (NBBC), BeeLife, EURBEE samt systerorganisationer i Finland, Norge, Danmark, Tyskland med flera. Vi har direktkontakt och samarbetar med olika EU-organ som på olika vis påverkar och har inflytande på situationen för biodling och honungshantering i Sverige. Alla internationella kontakter är nödvändiga och ger oss kunskap om biodlingens situation globalt sett när det gäller bihälsa, honungsmarknad och frågor kring lagstiftning.
Biodlarna bidrar med vår representation till erfarenhetsutbyte samt deltagande i olika förbättringsarbeten genom såväl långsiktiga som ad-hoc projekt . Med representation i det internationella arbetet kan vi som organisation förmedla erfarenheter från andra länder och sprida senaste rönen från internationella utvecklingsprojekt till Sveriges biodlare.
Vi planerar tillsammans med Danmark och Norge inför världsbiodlarkongressen Apimondia, som kommer genomföras 23-27 september 2025 i Köpenhamn. Som ansvarig lokal medarrangör har Biodlarna en uppsjö ansvarsområden för genomförandet av kongressen samt en kritisk roll att försvara de samlade intressena för svenska biodlare. Kongressen med alla tillkommande arrangemang beräknas samla minst 6000 biodlare, med god chans för minst 50 % ytterligare uppslutning. Genom det samlade erfarenhetsutbytet under kongressen och tillhörande arrangemang såsom expertgruppsmöten, tekniska turer samt kurser får svenska biodlare chans till avsevärd kompetenshöjning. Under året har ett antal fysiska möten i organisationsgruppen hållits samt många digitala planerings- och uppföljningsmöten. Samarbetet mellan olika intressenter inom biodling i Sverige och Skandinavien har intensifierats under året, i syfte att maximera utbytet av kongressprogrammets utbud.
Biodlarna är intressemedlem i LRF, vilket innebär att vi har möjlighet att utöva inflytande i angelägna branschfrågor genom COPA-Cogeca. Vanligtvis är det 2 fysiska möten per år och ett antal övriga avstämningstillfällen digitalt.
Resultat
Vi deltar fortlöpande i det nordiska samarbetet och i det årliga fysiska NBBC-mötet. Biodlare och forskare i det nordisk baltiska birådet (Nordic Baltic Bee Council) samlades i mars för sitt årliga möte. 2024 var det Litauen som för första gången stod som värdland, och Biodlarna deltog med representanter från styrelse och personal under samtliga dagar. Konferensen inleds varje år med Advisors meeting där rådgivare från de deltagande länderna träffas för att diskutera viktiga frågor så som sjukdomslagstiftning, regelverk kring honungshantering med mera. Under de tre dagarna hölls en rad intressanta föreläsningar, främst fokuserat på forskning inom området bihälsa. Kerstin Namuth från förbundsstyrelsen talade om biodlingen i Sverige och förbundets arbete i olika frågor. Richard Johansson från kansliet höll ett föredrag om varroaresistens hos bin och arbetet med VSH-bin i Sverige.
Intensivt forskningsutbyte rörande bihälsa sker genom organisationen Eurobee, som hade möte i Estland i september. Biodlarna bevakade programmet och utfallet genom kollegialt utbyte.
BeeLife är en organisation som idag engagerar biodlarorganisationer i 25 länder. Biodlarna är medlem i BeeLife och deltar i både fysiska och digitala möten. BeeLife arbetar på EU-nivå för att skydda pollinatörer och främja hållbar biodling genom forskning, policyutveckling och medvetandegörande insatser genom att samarbeta med biodlare, forskare och beslutsfattare för att utveckla strategier som stärker binas hälsa och biologisk mångfald. Numera har BeeLife även ett engagemang kring villkoren för honungsproduktion och har en representant i EU’s expertgrupp för honungsplattformen, som ska utverka detaljarbetet kring det nya honungsdirektivet, vilket träder i kraft inom EU under 2026.
I det internationella arbetet samverkar vi med Biodlingsföretagarna (BF). Tillsammans delar vi upp bevakningen av de olika organisationerna som verkar inom EU med anknytning till biodling och honungsproduktion. Vidare bevakar vi rapporter, diskussioner, beslut mm inom de olika grupperingarna i Parlamentet och Kommissionen. Vår avsikt med denna samverkan är att gemensamt informera våra medlemmar i respektive medlemstidning och vid olika sammankomster/evenemang.
Säker honungshantering
Projektledare: Anders Lignell
Sammanfattning
Projektet i sin helhet har omfattat fyra olika aktiviteter:
– Uppdatering av Bihusesynen
– Revidering av Honungsbedömningsreglementet
– Framtagning av underlag till boken Säker honungshantering
– Konferens och utbildning om Bihusesyn och Honungsbedömningsreglementet
Genomförandet av aktiviteterna har skett av två arbetsgrupper, en för Bihusesynen och Honungsbedömningsreglementet och en för framtagning av underlag för boken Säker honungshantering.
Resultat
Bihusesynen
Bihusesynen har uppdaterats och reviderats utifrån inkomna synpunkter samt ändrats utifrån delar av de reviderade Branschriktlinjerna efter Livsmedelsverkets synpunkter samt ändrad lagstiftning. Bihusesynen har efter revidering distribuerats via Bitidningen till Biodlarnas medlemmar.
Honungsbedömningsreglementet
Arbetet har påbörjats med att se över Honungsbedömningsreglementet utifrån de nya produkter som nu börjar komma ut på honungsmarknaden. Arbetet är ännu inte slutfört med anledning av den komplexitet för hur en bedömning ska kunna genomföras. Honungsbedömnings-reglementet finns tillgängligt på www.biodlarna.se för åtkomst för lokalföreningarnas bedömningskommittéer.
Säker honungshantering
Ett underlag till boken Säker honungshantering baserad på den senaste utgåvan av Branschriktlinjerna har tagits fram. Boken ska kunna användas av den enskilde biodlaren för att på ett enklare sätt förstå Branschriktlinjerna men också kunna användas som ett underlag för utbildning om livsmedelssäker hantering av honung inom lokalföreningarna. Boken finns att köpa i Bibutiken.
ISO 2024 (Internationella Standardiseringsarbetet)
Projektledare: Leo De Geer
Sammanfattning
Projektet ISO 2024 syftar till att utveckla internationella standarder för honung, pollen, propolis och drottninggelé inom ramen för ISO:s arbetsgrupper. Under året har 24 digitala möten genomförts via Zoom, fördelade mellan de fyra arbetsgrupperna.
Arbetsgruppernas arbete och status:
• Honung: Standardiseringsarbetet är i slutskedet och en publicering av standarden planeras till maj 2025.
• Pollen och propolis: Arbetet fortskrider men återstår en betydande del innan färdigställande.
• Drottninggelé: Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete, men standarden är ännu inte färdigställd.
Genomförda aktiviteter
• Totalt 24 möten har genomförts under 2024, där respektive arbetsgrupp har fokuserat på att utveckla och granska de föreslagna standarderna.
• Samarbetet har skett digitalt genom Zoom, vilket har möjliggjort internationell medverkan och kontinuerligt arbete utan fysiska möten.
Resultat
Arbetet med ISO-standarder för biodlingsprodukter har gjort framsteg under året, särskilt inom arbetsgruppen för honung där en publicering nu är inom räckhåll. Övriga grupper fortsätter sitt arbete enligt plan, men ytterligare möten och insatser kommer att behövas för att slutföra standardiseringsarbetet för pollen, propolis och drottninggelé.
Apiscandia 2024
Projektledare: Jessica Appel och Hanne Uddling
Sammanfattning
För att nå ut till Sveriges biodlare samarbetade Sveriges Biodlares Riksförbund, Biodlarna med Biodlingsföretagarna och Svenska Bin för att ha en bra bredd i utbudet och att nå ut till trädgårdsbiodlaren, yrkesbiodlaren och honungskonsumenten.
Vi lyckades mer än väl att locka både svenska som utländska biodlare till kongressen med det breda utbudet och tydligt tema, Honungsmarknaden – fokus och framtid.
Programmet var väl fördelat över de olika intresseorganisationerna och det fanns hela tiden något för biodlaren och konsumenten att närvara på under dagarna på Aronsborg.
Platsen fungerade över förväntan och Aronsborg levererade hela tiden. Supporten var ovärderlig och flöt på under hela helgen.
Resultat
Biodlarna nådde ut till medlemmarna men främst till nya biodlare som fick information om hur vi via samarbete i föreningarna når ett bättre resultat inom Sveriges biodling.
Denna helg var vår fokus på att nå ut med information om Bihälsa.
· Lanseringen av FriskaBin.se stod i vår monter på en superstor TV-skärm som vi fick låna av Aronsborg.
· Boken om Näringsbiodling kom direkt från pressarna och gjordes tillgänglig för intresserade biodlare.
· Föreläsningar om Honungsbedömningsreglementet och friskabin.se nådde deltagarna i hörsalarna.
· Biodlarna hade med sig delar av Bibutiken och skapade stort sug att handla direkt på plats.
Honung – Analys och Smak
Projektledare: Carin Ström
Sammanfattning
Syftet med projektet har varit att bidra till att öka kunskapen om honungskvalitet hos biodlare och konsumenter samt att ge en bild över hur resultat från honungsanalyser kan bidra till profilering och ökad förståelse för mångfalden bland olika honungstyper samt vilka kvalitetsskillnader som kan finnas. Honungsdirektivet är en lagstiftning inom Europeiska unionen som fastställer de minimikrav och standarder som måste uppfyllas för att honung ska kunna klassificeras och säljas som honung. Här är en kort introduktion till några av de viktigaste aspekterna av honungsanalys enligt honungsdirektivet: Analys av honung omfattar ofta mätningar av dess kemiska sammansättning genom kemisk analys. Vanliga parametrar som är efterfrågade bland kvalitetsmedvetna biodlare är vatteninnehåll, sockerhalt (F/G-värde) och HMF. Polleninnehållet analyseras även med mikroskopi som ger indikation på det botaniska ursprunget, såväl om förekomst av jäst. Pollenspektra kan också användas för att verifiera geografiska ursprunget. Medel med pyralider används för att bekämpa ogräs i många av de vanligaste lantbruksgrödorna. De pyralider som används i stora volymer inom svenskt jordbruk är Clopyralid, aminopyralid och pikloram, som ingår i de vanligt kommersiellt använda bekämpningsmedlen mot ogräs. Då dessa ämnen är instabila kemiska föreningar bryts de ner väldigt långsamt och kan ackumuleras i jord och grödor. De flesta lantbruksgrödor tål pyralider och därför kan halm, gödsel och växtrester användas och återcirkuleras på gården även när de innehåller låga resthalter av ämnena. Det har även visats att rester av pyralider kan finnas kvar i planteringsjord som kan få missväxt som följd för odlare. En studie från SLU i samarbete med Lunds universitet visar att svenska pollinatörer blir exponerade för olika typer av växtskyddsmedel (herbicider, insekticider och fungicider), både via pollen, nektar och i luften. I denna studie ingår dock inga pyralider, men det finns ändå en risk att liknande exponering även gäller för växtskyddsmedel av denna typ. En dansk undersökning (L. Hansted, C. Andreasen, Bekämpningsmedelsforskning nr 208, Miljöstyrelsen (2022), https://www2.mst.dk/Udgiv/publikationer/2022/03/978-87-7038-404- 9.pdf) har visat på förekomst av Clopyralider i honung, framför allt gällande honung från bikupor nära konventionellt odlad raps. Halterna i en stor del av honungen är över gränsvärdena som finns för att honungen ska klassas som livsmedelsgodkänt. Målet har varit att undersöka om denna problematik även finns i den svenska honungsproduktionen. Genom noggranna analyser enligt honungsdirektivet och förekomst av pyralid kan man säkerställa att konsumenterna får högkvalitativ och äkta honung samtidigt som man främjar rättvis handelspraxis inom biodlingsbranschen. Detta är avgörande för att upprätthålla förtroendet för honung som en hälsosam och naturlig produkt på marknaden
Resultat
Målet med projektet har varit att få en samlad bild över hur svensk honung står sig mot honungsdirektivet och att utreda eventuell förekomsten av Clopyralider. Hypotesen har varit att svensk honung oftast klarar honungsdirektivets krav med väldigt goda marginaler. För Clopyralider antogs att svensk honung inte skulle ha samma problematik som den danska studien redovisat för dansk honung. VI ser dock att rester av Clopyralid finns om än i mycket låga halter. Behov finns av att bygga upp kunskap om förekomst rester av bekämpningsmedel. Generellt visar resultaten att de flesta svenska biodlare producerar honung som, med god marginal, uppfyller honungsdirektivet. Det finns dock prover med högre mätvärden av HMF än väntat, trots att de är under gränsvärdet. Det finns också tendenser till jäsning i några prover, vilket påvisats i både sensoriska analysen och kemiska analyserna. Den sensoriska analysdelen som helhet resulterade i slutsatser kring vanliga nektarkällor samt nivå på honungshantering såväl som villkor för säsongen. Variationsrikedomen var stor med en överlag fantastisk kvalitet och karaktär på proverna.
Honungslandet
Projektledare: Sanna Ohlander
Sammanfattning
Under 2024 har arbetet med att lyfta svensk honung fortsatt att utvecklas och nå ut till en bredare målgrupp. Fokus har legat på att ge biodlare verktyg att kommunicera honungens smak, kvalitet och säsongsvariationer genom både provningar, kommunikationsmaterial och samarbeten med gastronomiska aktörer. Primörhonungssläppet har etablerat sig som en viktig del av satsningen, där samarbetet mellan biodlare och kockar har förstärkt budskapet om svensk honungs unika egenskaper. Genom att lyfta årets första honung har biodlarna fått en möjlighet att berätta om säsongens karaktär och skapa ett starkare värde kring sin produkt. Honungsprovningarna har varit en central del av projektet och genomförts vid flera tillfällen under året. Dessa provningar har i första hand hållits för biodlare men även vid två tillfällen för allmänheten. Utmärkelsen Sveriges Bästa Honungsbutik har fortsatt att växa i betydelse och uppmärksamhet, vilket bidragit till att fler butiker visar intresse för kvalitetshonung och hur den kan lyftas fram i butiksmiljö. Genom strategiska samarbeten, riktad kommunikation och synlighet i media har projektet stärkt intresset för svensk honung.
Resultat
Primörhonungssläpp
Kampanj för att lyfta den svenska primörhonungen riktad både till aktörer inom svensk gastronomi och till konsumenter. Genom att sätta fokus på årets unika första honung ges biodlarna en möjlighet att berätta om säsong och smak och kan profilera sig och nå ut kraftfullt under denna tid på året. Här kan vi koppla biodlare med gastronomin och restauranger runt om i landet som får unik tillgång till Primörhonungen och kan sätta den på sina menyer. 10 st Gastronomiska ambassadörer samarbetade med Svenska Bin för att lyfta den första honungen tillsammans med lokala biodlare under Primörhonungs-släppet. Alla ambassadörer filmades (eller gjorde en egen film där det inte var möjligt att bli filmade av Svenska Bins fotograf) för att användas i marknadsföringen/kommunikationen av kampanjen.
Honungsprovningar som verktyg i marknadsföringen
Biodlarna får ett verktyg som stöttar dem i att hålla i provningar och prata smak med sina kunder. Personliga möten med kunder och kunskapsspridning är ett kraftfullt verktyg som marknadsföring. Detta vill Svenska Bin göra i samarbete med SBR – som har kontakten med biodlarna, Honungskollen, som har bra material till biodlare/konsumenter, samt med Biodlingsföretagarna som har kontakten med yrkesbiodlarna. Ca 6 tillfällen uppdelat på vår och höst. Inbjudan till alla medlemmar i SBR och BF att närvara. Utbildningen filmas för att bli tillgänglig för så många biodlare som möjligt. Utöver detta hålls även 2 större honungsprovningar i samband med exempelvis Trädgårdsmässan i Stockholm. Detta för att lyfta vikten av hur en honungsprovning kan hjälpa biodlarna i sin marknadsföring samtidigt som vi sprider svensk honung till konsument. Malin Landqvist – kock, sommelier, honungssommelier, anlitades för att hålla i denna kurs för biodlare. Totalt har tio tillfällen hållits under året. Två publika och åtta stycken för biodlare. Biodlare har fått information om utbildningen via sociala medier (svenska bin, SBR, Biodlingsföretagarna, Honungskollen), SBR:s nyhetsbrev, tidningen Gadden och Bitidningen. Publika honungsprovningar Den första hölls under Trädgårdsmässan i Stockholm i mars 2024 i samarbete med SBR. Den andra hölls under Skåne Food Fest på Sofiero slott i september 2024. Här kom det ca 40 deltagare som satt ner och var med om en honungsprovning och en honungsfika som sedan gick över i utdelningen av pris till Sveriges Bästa honungsbutik.
Sveriges bästa honungsbutik
Med utmärkelsen vill Svenska Bin och Biodlingsföretagarna sätta fokus på frågan om honungskvalitet och ursprung och inspirera butikerna att lyfta fram den lokala honungen. Oktober 2023 delas pris ut till årets vinnare. Antalet nomineringar har under 2023 flerdubblats och intresset för utmärkelsen har ökat. Svenska Bin ser en stor kommunikativ potential med att fortsätta med Sveriges Bästa Honungsbutik och vill utveckla utmärkelsen under 2024. Våren 2024 sattes en ny jury ihop. Juryn har sedan jobbat med att sprida informationen om att skicka in nomineringar till utnämningen. Sista datum för att skicka in nomineringar var den 15 augusti. Men redan i juni och juli började juryn gå igenom de nominerade bidragen. Alla bidrag har kollats upp för att se så att de följer reglerna inom sin kategori. Sedan har vinnarna valts inom de olika kategorierna och slutligen korades alla vinnarna under Skåne Food Fest i september.
Svärmtelefonen 2.0 och Svärmkartan 1.0
Projektledare: Ann-Sofie Alfsdotter
Sammanfattning
Svärmtelefonen lanserades 2020 som en automatiserad telefontjänst för att koppla ihop allmänheten med svärmfångare vid upptäckt av bisvärmar. Tjänsten har vuxit och blivit ett uppskattat verktyg för biodlare och allmänheten. 2023 utökades projektet med Svärmkartan, ett digitalt verktyg för att visualisera inkommande samtal och svärmaktivitet. Under 2024 vidareutvecklades båda tjänsterna genom en ny digital plattform, förbättrad träffsäkerhet och implementering av skydds- och övervakningszoner för Amerikansk yngelröta.
Detta projekt har genomförts med stöd från Jordbruksverket för att förbättra funktionaliteten och spridningen av Svärmtelefonen och Svärmkartan, samt stärka kommunikation och samarbete mellan biodlare och samhället.
Resultat
Projektet har resulterat i följande:
– Ny digital plattform för svärmfångare med bättre verktyg för hantering av områden och återrapportering.
– Förbättrad träffsäkerhet vid koppling mellan inringare och svärmfångare, vilket har lett till snabbare insatser.
– Implementering av skydds- och övervakningszoner i Svärmkartan, vilket gör det möjligt att bättre övervaka spridningen av Amerikansk yngelröta. Svärmfångarna kan också vidta de specifika åtgärder som finns uppsatta inom respektive zon för att hantera situationen på ett säkert och effektivt sätt.
– Ökad medvetenhet och synlighet genom aktiv informationsspridning.
