Propolis

 

 

 

 

Kittvax eller propolis samlar bina från olika träd och buskar. Bina samlar propolisen på bakbenens pollenkorgar varför den ibland innehåller även pollen. Råmaterialet kommer från hartsöverdragna knoppar på vissa lövträd och från kåda av gran och tall. Färgen på kittvaxet växlar och kan vara från gult till rött eller mörkbrunt. Kittvaxet användes till att täta springor och mindre öppningar i kupan främst under hösten. Inkräktare som dött inne i kupan kan även de dras över av ett lufttätt lager av kittvax för att inte skadliga bakterier skall växa till sig.
Hittills har forskarna funnit över 300 ämnen i propolis, bl.a. balsamer, flavonoider, hartser, terpener, vax, fettsyror och eteriska oljor. Kittvaxet innehåller även antibiotiskt verksamma ämnen.
Redan flera hundra år före Krisiti födelse kände man till att propolis har läkande effekt på hudåkommor. Den användes också vid balsamering. Numer används propolis både som naturläkemedel och i traditionell läkarvård. Propolis är starkt desinficerande och har även antibiotisk effekt.
Propolis kan skrapas bort från bikupans väggar och ramar men vill man producera propolis i större mängder används speciella nät eller galler av metall eller livsmedelsgodkänd plast. Med denna metod kan man skörda 3-25 gram propolis per skördetillfälle och ett bisamhälle kan ge 80-100 gram propolis per säsong.