Binas biologi

Biynglets utveckling till färdig insekt sker uteslutande i de celler av vax som har avdelats för ändamålet. Arbetar och drönarynglet placeras i de vågräta sexkantiga cellerna som avdelats för detta. De senare cellerna har lite större diameter än de förstnämnda. Drottningarna däremot föds upp i större ollonformiga celler med mynningarna placerade neråt.

Ägget

Biet utvecklas ur ägg som bildas i drottningen äggstockar och även någon gång i arbetsbiets äggstockar. Äggen är vita, långsträckta, lite bågformade, 1,3 – 1,8 mm långa, 0,4 mm breda och väger 0,13 mg. Den ena ändan är något smalare. Drottningen fäster vid äggläggningen ägget mot cellens botten och det tar det ca tre dygn tills ägget kläcks. När ägghinnan brister frigörs en liten böjd mask av 1 – 1,5 mm längd. Med äggets kläckning börjar en ny fas i individens utveckling. Den är nu en larv.

Ringlarven

Den nykläckta larven ligger på sidan och förblir ringlarv tills den gör fjärde hudömsningen. Arbetsbina förser den så rikligt med foder att den formligen simmar i det. Tillväxten, viktökningen sker då i ett mycket hastigt tempo. En arbetsbilarv väger under sin första levnadsdag 0,3 mg och under sin sjätte 155,5 mg! Vikten har således under sex dygn blivit mer än 500 gånger större. Larvens ”kläder” blir snabbt för trånga då, kitinet enzymer bryter ner den gamla huden och ersätts med en ny rymligare.
Larvens föda utgörs i huvudsak av fodersaft. Den består av två komponenter: dels en vattenklar, som i huvudsak avsöndras från ambiets svalgkörtlar och en vit, som utgörs av ett sekret från överkäkskörtlarna med en viss inblandning av produkter från svalgkörteln. Drottninglarven får under hela sin utveckling en blandning av de nämnda komponenterna i förhållande ett till ett. Den är en tjockflytande vit massa, så kallad ”gele royale”. Arbetar och drönarlarverna får under de två första levnadsdygnen ett foder som till 20 – 40 % består av den vita substansen, resten består av den klara substansen.

Bina har möjlighet att dra upp drottningar från späda arbetsbilarver. De bygger då viseceller över sådana larver och de matas med drottninglarvföda varigenom de utvecklas till drottningar.

Sträcklarven

Efter fjärde hudömsningen slutar larven att äta. Den är nu så tjock och stinn så den inte kan ligga ihoprullad i cellen utan sträcker ut sig i hela cellens längd. Nu tillsluter arbetsbina cellen med ett lock av ljust, poröst, luftgenomsläppligt vax.
Under de närmast följande dagarna påbörjar en omformning av de inre organen. Detta förpuppstadium avslutas med den femte hudömsningen. Det färdiga biets kroppsdelar börjar nu framträda. Perioden som täckt yngel omfattar för drottningen 7-9 dygn, för arbetsbiet 12-13 dygn och för drönaren 13-15 dygn. Den fullständiga tiden från ägg till fullständigt bi blir för drottningen 15-17 dygn, för arbetsbiet 21 dygn och för drönaren 24 dygn.

Drottningen

Den nykläckta drottningen är längre än både arbetsbiet och drönaren och något tjockare än arbetsbiet. Hennes vikt är vid maximal äggproduktion 0,23 g. Om det finns rivaler i samhället söks de upp och drottningen försöker döda dessa. Bara en drottning tolereras normalt i bisamhället.

På tredje dagen börjar ungdrottningen visa tecken på könsmognad. Hon flyger normalt ut på 6-7 dagen och hon kan bli parad redan vid den första utflygningen men i regel är den och de närmaste orienteringsflygningar som varar mellan 1-20 min. Hon avlägsnar sig i medeltal högst 2 km från kupan och parningen försiggår på 6-20 meters höjd. En drottning är könsmogen i fyra veckor och har hon inte blivit parad under den tiden, så blir hon ”drönarmoder” och kan bara lägga obefruktade ägg.

När drottningen har blivit parad ökar binas intresse för henne, hon får en samling bin runt sig hennes ”hovstat” som matar henne med fodersaft och berör hennes kropp med antennerna och slickar henne, detta är väldigt viktig för att föra ut den s k drottningsubstansen i samhället. Ungbina i hovstaten växlas ständigt eftersom bina kommer i närheten av henne. Hennes livstid är mellan 4-5 år och då kan hon lägga över 500 000 ägg. Hon börjar äggläggningen blygsamt tidigt på våren för att senare komma upp till ca 2000 ägg per dygn.

Drottningen uppgift i samhället är inte enbart att vara äggproducent. Hon ingriper på ett avgörande sätt också i dess sociala liv genom avsöndring av feromoner som tack vare det för bisamhället typiska utbytet av foder från den ena individen till den andra sprids till alla samhällets innevånare och påverkar deras beteenden, reaktioner och organfunktioner.

Drottningen lämnar normalt inte kupan efter parningsflygningen förrän hon i samband med svärningen följer med hälften av bikupans innevånare för att bilda ett nytt kollektiv. Förr eller senare när hennes produktionsförmåga börjar avta ersätts hon med någon av sina döttrar genom s.k. stilla drottning byte.

Drönaren

Drönaren utvecklas ur obefruktade ägg. Efter 8 dagar beger han sig ut på en flygtur. Drönaren förbrukar vid sin flygning 14 mg honung per halvtimme vilket är tre gånger så mycket som ett arbetsbi och han kan flyga långt. Man har exempel på distanser på 14 km. Drönarna samlas på vissa platser i terrängen på 10-50 m höjd och inom ett område av 100-200 m diameter s.k. drönarsamlingsplatser. Där brukar drönarna samlas från kupor inom 3 km område. Man tror att drönarens enda existensberättigande är att vara garant för drottningens parning. Det brukar finnas mellan 100 och 1000 drönare i ett bisamhälle. På eftersommaren slutar samhället att producera drottningar och drönarna har inte längre någon uppgift. Arbetsbina blir då alltmer avogt inställda mot drönarna och driver dem ut ur kupan.

Arbetsbiet

När det kryper ut ur cellen väger det endast 0,06 g mot ett fullastat arbetsbi som väger 0,18 g. Det är gråludet och ganska hjälplöst, men rörelseförmågan ökar raskt. Det kan ännu inte flyga men snart kan det inordnas i samhällets arbetsdelning. Under normala förhållanden kan detta indelas i tre skeden.

Under det första gäller inomhusarbete.

1:a – 3:e dagen som städbi. Ungbina har också en viktig uppgift att vara temperaturregulator. När temperaturen i yngelklotet hotar att sjunka under 35 grader beger sig bina dit och skyddar klotet för avkylning. Ungbina matas under denna tid av äldre bin.

3:e – 5:e dagen ändras deras beteende och de beger sig till honungs- och pollencellerna och äter av dess innehåll.

6:e – 10:e dagen börjar de fodersaftproducerade körtlarna ge fodersaft. Bina börjar att mata drottning-, arbetar- och drönarlarver. De är nu ambin och ingår även i drottningens ”hovstat”. Fodersaftproduktionen brukar upphöra vid 10:e dagen. Under dessa sista dagar beger sig ungbiet ut på sin första flygtur. De utför även vad biodlaren kallar ”förspel” d.v.s. Ungbina flyger sakta upp och ner framför flustret för att orientera sig och lägga platsen på minnet.

11:e – 18:e dagen. Bina övergår nu till utetjänst. De tar emot nektarn från de hemvändande dragbina och placerar den i honungscellerna eller till hungriga kamrater. De pressar även in ståndarmjölet i pollencellerna.

12:e -14:e dagen når vaxkörtlarna sin högsta utveckling och biet sysslar då med vaxavsöndring och byggverksamhet. Det har blivit byggbi. De tjänstgör även som renhållare, för ut döda bin, vaxrester etc.

18:e -20:e dagen är giftkörteln fullt utvecklad och biet blir nu vaktbi i flusteringången. Alla inkommande bin kontrolleras noggrant med antennerna, har de rätt lukt släpps de in, annars jagas de bort även med gadden om det behövs. Om det främmande biet har sin honungsblåsa fylld så kan det släppas in.

21:a dagen. Biet övergår nu till att samla in nektar och pollen, kittvax eller vatten, det är nu dragbi. Biet lever som dragbi 1 -2 veckor och blir då endast 4-5 veckor gammalt om man räknar från utkrypandet. De bin som föds i augusti och senare kan leva upp till 8 månader och klarar därigenom att överleva vintern. De är dessa vinterbin som på våren bygger upp samhället pånytt.

Ur Boken om Biodling, som kan köpas i Bibutiken.