Aethina tumida, på svenska, lilla kupskalbaggen, tillhör familjen Nitidulidae, en familj skalbaggar som på svenska kallas glansbaggar och som ofta lever av växtsaft. Andra arter inom familjen lever av pollen och kallas pollenbaggar, som t.ex. vår vanliga rapsbagge. I Afrika är skalbaggen allmän i samhällen av afrikanska bin, utan att göra större skada. I USA identifierades den lilla kupskalbaggen första gången i Florida våren1998 och har sedan dess spritts till större områden och visat sig kunna göra omfattande skada i biodlingarna i södra USA.
Lilla kupskalbaggen har inte påträffats i Sverige hittills.
Biologi, och skadebild
De vuxna skalbaggarna varierar i storlek, antagligen beroende på föda och klimat. Honan blir i genomsnitt 5,3 x 3,3 mm och hannen 5,1 x 3,2 mm. Färgen på de nyutkrupna skalbaggarna är rödbrun, som mörknar till mörkbrun eller helt svart när skalbaggarna är äldre. Skalbaggarna attraheras av lukten från bisamhällen och verkar kunna lokalisera ett samhälle på långt avstånd. Väl inne i kupan lägger skalbaggarna sina ägg. Äggen kläcks till larver efter två-sex dagar beroende på temperaturen. Larven är beige till färgen och mäter 10-12 mm när den är fullt utvecklad. Larverna gräver sig genom kakorna och äter både yngel, pollen och honung.
I hårt angripna samhällen kan det finnas tiotusentals larver. Exkrementerna som larverna avsätter på honungskakorna leder till att honungen börjar jäsa och rinner ur cellerna. Sådana kakor blir slemmiga och luktar som ruttnande apelsiner. De är motbjudande för bina och kan t.o.m. få ett samhälle att rymma från kupan. Förutom skadorna i bisamhällena så kan larverna även göra stor skada i honungsramarna som står i slungrummet samt i utbyggda ramar i vaxförråd.
Utvecklingstiden för larven är 10-16 dagar, ibland ytterligare en vecka. När larven är färdigvuxen söker den sig ut från kupan för att förpuppas i marken. Efter puppstadiet kryper de vuxna skalbaggarna ur jorden och börjar efter kort tid flyga för att åter söka sig in i bikupor.
Den vuxna kupskalbaggen är en bra flygare som kan flyga minst 10 km. Flyttning av begagnade kupor och kupdelar, ramar med honung eller yngel, avfall av vax mm. som kan innehålla såväl vuxna skalbaggar som ägg och olika stadier av larverna kan också sprida skalbaggen. Spridningen kan också ske genom flyttning av jord (t.ex. tillsammans med växter) som innehåller puppor av skalbaggen. Även om honungsbin och binas produkter är den föda som skalbaggen föredrar så kan den även leva och utvecklas på frukt som t.ex. avokado, grapefrukt och cantaloupmelon, vilket kan ha betydelse för spridningen.
Diagnos
Lilla kupskalbaggens larver kan påminna om stora vaxmottets larver, men i motsatts till vaxmottlarven har kupskalbaggens larv taggar längs hela kroppen, något som det går att se med lupp. Kupskalbaggens larv har dessutom enbart tre par ben, dessa sitter nära huvudet, som för övrigt är större än vaxmottlarvens huvud. När det gäller den vuxna kupskalbaggen kan det vara svårare att skilja den från skalbaggsarter som är vanligt förekommande i Sverige, t. ex. Cychramus luteus och Thalycra fervida. Den förstnämnda kan då och då påträffas i bikupor, men den är helt oskadlig för bina.
Om biodlare hittar skalbaggar som man misstänker kan vara lilla kupskalbaggen måste det anmälas till bitillsynen. För att fastställa om det handlar om den lilla kupskalbaggen skickas prover till SLU i Uppsala för artbestämning. Adressen dit är: Avd. för bin, Inst. för ekologi, SLU, Box 7044. 750 07 Uppsala. Skicka aldrig levande exemplar utan ta död på dem i frysen (låt dem ligga i minst ett dygn där) innan de skickas. Lägg provet i en liten ask, så insekten kläms in.
Faktablad om lilla kupskalbaggen finner du i denna länk.
Som nämnts i bl.a. Bitidningen påvisades lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) i Italien i början av september i 2016. Sedan det första fyndet gjordes, har ett stort antal bigårdar i Kalabrien och på Sicilien undersökts. Enligt den senaste sammanställningen från de italienska myndigheterna har lilla kupskalbaggen påvisats i 60 bigårdar, en på Sicilien och alla övriga i Kalabrien.
Den 12 december 2016 antog EU-kommissionen ett genomförandebeslut om vissa skyddsåtgärder vad gäller bekräftade förekomster av den lilla kupskalbaggen i Italien. Det beslutet innebär bl. a. ett förbud mot avsändning av följande från Kalabrien och Sicilien till andra områden inom EU: honungsbin, humlor, obearbetade biproduktet från biodling, biodlingsutrustning och honung i vaxkakor avsedd att användas som livsmedel.
EU-kommissionens beslut kan laddas ner genom att klicka här: Kommissionens beslut_C(2014) 9415_12122014.
I Bitidningen 2004 nr 2 var det införd en artikel om lilla kupskalbaggen. Den kan laddas ner genom att klicka här: BT2004-04 Lilla kupskalbaggen
Jordbruksverket påpekar att biodlare vid misstanke inte endast ska underrätta SLU utan även bitillsyn eller närmaste distriktsveterinär om så behövs.
Preben Kristiansen
